Inger Fält: Stöd eller styrning?
Stöd och styrning är begrepp som ofta används i kontakten mellan huvudman och förskola. Men hur tolkas dessa begrepp och vad betyder stöd och styrning för respektive part, undrar Inger Fält? (red.)
Förskolans styrning genom mål och resultat ger en mer komplicerad bild än grundskolans motsvarighet då betyg och nationella prov saknas. Tolkningarna av målen har varierat över tid och olika begrepp har använts för att i kvalitetsarbetet fånga det resultat som ska visa måluppfyllelsen.
Min erfarenhet bland annat från ett antal år som lärare på Rektorsprogrammet, är att kvalitetsarbetet oftast visar en mycket positiv bild av utbildningen i förskolan. De arbeten deltagarna genomförde inom ramen för Mål- och resultatstyrningskursen visade på detta, liksom de dokument deltagarna visade upp som exempel på hur de redovisade till sin huvudman. Innehållet beskriver i huvudsak de aktiviteter och önskvärda förhållningssätt som förväntas leda till de mål man angett. Genomgående saknas analys av underlag som skulle kunna visa på vilka insatser som haft effekt och hur effekten i så fall kunnat dokumenteras. Detta bekräftas av Skolinspektionen (2017), som också konstaterar att bilden som ges när det gäller måluppfyllelse i förskolan saknar saklig grund när det gäller resultatkvalitet, dvs om utbildningen når det som eftersträvas (Sheridan och Pramling Samuelsson, 2016). Vad är det då som påverkar den bild som framträder i kvalitetsrapporter och dokument av liknande slag som redovisas till huvudmannen?
Stöd och styrning är begrepp som ofta används i kontakten mellan huvudman och förskola/skola. Hur dessa begrepp tolkas och vad de betyder för respektive part är frågor som väckt mitt intresse. Många års erfarenhet av möten med rektorer i olika skolformer ger en bild av att de uppfattar stödåtgärder som mer eller mindre obligatoriska även om det inte uttryckts så från huvudmannens sida. Då blir både stöd och styrning mycket diffusa begrepp som inte kan ramas in och ges den tydlighet som medför att de olika nivåernas ansvarsområden klargörs.
Styrning sker genom politiskt fattade beslut som förvaltningen verkställer. Stöd erbjuds i avsikt att underlätta genomförandet av fattade beslut och uppnåendet av målen för utbildningen. Dessa avgör förskolan själv utifrån behov om de vill använda eller inte.
När det gäller kvalitetsarbetet skapar förvaltningsnivån oftast ett dokument med frågor som ska besvaras av respektive förskola. Svaren ska ge en bild av förskolornas kvalitet och vara en del av underlaget för den politiska ledningens beslut om åtgärder. Dokumenten innehåller ofta frågor om måluppfyllelse, men oftast ingen förklaring till vad man lägger för betydelse i begreppet. Följdfrågorna inriktar sig på vilka insatser/aktiviteter man genomfört, om de betraktas som framgångsrika och om man anser sig erbjuda en bättre miljö för barnens lärande och utveckling. Från förvaltningens sida framstår dessa dokument som ett stöd för förskolornas kvalitetsarbete, en mall som ska ange riktningen för förskolornas personal och vara till hjälp i arbetet. Frågorna förväntas bilda en stabilitet för deras arbete och i praktiken styra detta i ”rätt” riktning.
Förskolans personal har en annan syn på dessa dokument. De uppfattar arbetet med dokumenten som en rent administrativ uppgift som sker vid vissa bestämda tillfällen och parallellt med deras eget förbättringsarbete. Frågorna besvaras efter bästa förmåga och ses ofta som en kontroll av förskolans arbete. Därmed blir svaren gärna en form av önskvärt tillstånd mer än en reell verklighet. Dokumenten från huvudmannen bygger på långsiktiga planer som sträcker sig över år och ofta är övergripande och oprecisa, alternativt preciserade till av huvudmannen beslutade mål. De senare förankras sällan i läroplanen utan grundar sig på föräldraenkäter eller andra underlag.
Förbättringsarbete i förskolan sker i praktiken inte alltid inom planerade tidscykler utan viktiga förändringar kan göras pga upptäckter under pågående arbete. Grundade i reflektioner över vad som händer i barngruppen. Dessa förbättringar, som kan ha större effekt på resultatkvaliteten än formuleringar i planerna, riskerar att aldrig komma med i de dokument som huvudmannen använder eftersom de inte passar in i mallen. Det innebär att mycket av förbättringsarbetet aldrig når förvaltningsledningen och heller inte får den uppmärksamhet det förtjänar. Dokumenten kan heller inte bli en del av förskolans löpande kvalitetsarbete så länge de inte är flexibla nog att förändras efter behov. Det behöver klargöras vad de ska ha för betydelse. Ska de vara ett stöd för förskolans kvalitetsarbete eller ska de vara en kontroll av förskolans arbete? Idag upplevs de olika på olika nivåer i organisationen. Så länge de upplevs som kontroll av utbildningen finns det svårigheter med att få dem att utgöra ett levande verktyg i det löpande arbetet. Dokumenten blir ett extra arbete parallellt med praktiken. Ett friare sätt för förskolorna att redovisa sitt kvalitetsarbete skulle verka för att det blev verklighetsnära och angeläget för medarbetarna, men det ställer krav på förvaltningsledningens uppföljning av förskolorna som då blir mer komplicerad och måste bygga mer på muntlig information och ett klimat som öppnar för kreativare former av kommunikation mellan nivåerna.
En annan dimension i det material som samlas in är vilka kvaliteter som efterfrågas. Enligt Skolinspektionen (2017) fokuserar man på process och struktur. Därmed blir också dokumenten från förskolorna fyllda av beskrivningar av aktiviteter och strukturförändringar som förväntas bidra till högre måluppfyllelse. Resultatkvalitet i form av bevis för att dessa fört med sig ett förändrat kunnande hos barnen saknas oftast. ”Så länge inte förskolorna följer upp och utvärderar resultatet kommer inte heller huvudmannen att få ett heltäckande underlag som möjliggör analys och beslut om förbättringsåtgärder utifrån behov i förskolorna” (Skolinspektionen, 2017, s 21) Här behöver huvudmannen fundera över hur frågorna ställs och vad styrning och stöd betyder. Ofta efterfrågas måluppfyllelse, men har alla klart för sig att måluppfyllelse innebär just dessa bevis på att det arbete som gjorts förbättrat barnens förutsättningar för utveckling och lärande? Om resultatkvalitet inte redovisas i dokumenten, beror det då på att några sådana observationer inte genomförts eller har frågorna varit oklara? Här kan det saknas både styrning och stöd. För att få svar på frågan om måluppfyllelse måste det klart framgå vad som efterfrågas (styrning).
Både mina erfarenheter och Skolinspektionens rapport (2017) visar på att huvudmannens dokument efterfrågar strukturkvalitet, som förändring av gruppstorlek, lokaler, miljö, och processkvalitet, som insatser/åtgärder/aktiviteter som kan påverka resultatkvaliteten, men inte om dessa förändringar verkligen medfört en bättre måluppfyllelse och hur man vet det. Om det idag inte framgår i dokumenten från förskolorna hur måluppfyllelsen ser ut kan det dels bero på brister i frågornas formulering, dels på brister i förståelsen av resultatkvalitetens betydelse och hur den kan observeras. I båda fallen ligger ansvaret för utredning och förbättring på förvaltningsledningen. Det senare betyder att kompetensutvecklingsinsatser i någon form behövs (stöd). I vilken omfattning och form bör vara rektors ansvar att bedöma.
För att de som förväntas använda dokumenten ska uppleva dem som ett stöd i arbetet behöver friheten till utformning vara stor och intresset från ledningen på förvaltningen ha fokus på resultaten mer än på process och struktur.
En annan del av verksamheten där styrning kontra stöd får betydelse är kompetensutveckling som stödinsats. När behov av kompetensutveckling uppstår finns ofta ett visst antal modeller som använts tidigare. I större kommuner anställs personal med kompetenser för just dessa efterfrågade områden. Mindre kommuner tar hjälp utifrån av konsulter som arbetar under viss tid. Men behovet förändras med tiden, däremot sällan utbudet. När kartläggningar av förskolornas behov av kompetensutveckling genomförs styrs de i sina åtgärder av vilket utbud som finns mer än av vilket behov kartläggningen visar. Här sker en omedveten(?) styrning istället för ett medvetet stöd till förskolans utveckling.
En diskussion om hur stöd och styrning kan framstå och hur dessa kan bidra till en tydligare bild av de olika nivåernas ansvar skulle troligen gynna alla inblandade i förskolan. Genom Tillitsdelegationens (2018) rapport har även tillit blivit ett begrepp som gärna används i debatten. Hur kommer det in i den här diskussionen och vad får det för konsekvenser för förskolans arbete?
Inger Fält är f.d. förskollärare, lärare och rektor.
Bildkälla: Gerd Altmann, Pixabay
Referenser
Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2016). Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber
Skolinspektionen (2017). Huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet.
Tillitsdelegationen (2018). Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn, SOU 2018:47.