Skola och SamhälleJakob Billmayer m. fl: Vi behöver veta mer om vad lobbyism gör med svensk skola.
Vi behöver mer kunskap om vilka effekter den omfattande lobbyismen som svensk skola är utsatt för, och som möjliggörs av skolans marknadisering, får för utbildning och samhälle, menar tre forskare som driver ett projekt om lobbyverksamhet i skolan (red.).
Under de senaste tre decennierna har den svenska skolan genomgått en internationellt och historiskt unik ekonomisering och marknadisering. Den utlösande faktorn kan sägas vara det lika förföriska som naiva löftet om det fria skolvalet som introducerades i början av 1990-talet. Sedan dess bär varje elev en pengapåse (”skolpengen”) med sig till den skola hen eller hens föräldrar väljer. För att öka valmöjligheten har dessutom möjligheten att öppna och bedriva friskolor underlättats. Och för att locka fler än ideella aktörer till skolmarknaden har man gjort det möjligt att göra vinst på de skolverksamheter man bedriver. Att kunna driva in vinster ur offentliga skattemedel har medfört att elever har blivit eftertraktade kassakor för skolhuvudmän; både offentliga och privata.
Varningens röster om vilka negativa effekter en marknadiserad skola kan ha framför allt för elevernas lärande har höjts från många håll, exempelvis från politiker, debattörer (t ex https://tankesmedjanbalans.se/) och forskare (t ex, https://educationinc.mau.se). Medan debatten tidigare bara tog fart i samband med drastiska händelser, som konkursen för skolkoncernen ”John Bauer”, har de kritiska rösterna nu fått allt starkare fotfäste i debatten. Även hittills glödande försvarare av det nuvarande systemet , visar sig alltmer tveksamma. Under våren larmade FOI om de säkerhetspolitiska risker som ett utländskt ägande av svenska skolor kan innebära. Ungefär samtidigt som FOI:s rapport kom blev ett initiativ av några Norrlandskommuner känt. Deras idé var att betala ut en del av skolpengen direkt till elever för att på så sätt locka till dem till sina gymnasieskolor. Detta förslag är lika barockt som det är konsekvent i dagens system. Även utspelet av Liberalernas partiledare, Johan Pehrson, om att kunna bötfälla friskolor som bryter mot skollagen, följer en ekonomisk, inte pedagogisk logik. Pengar kan knappast kompensera för de kunskaper som elever saknar på grund av utebliven undervisning.
Den svenska skolans ekonomisering utmärker sig inte bara genom att den är unik utifrån ett globalt perspektiv. Inget land i världen har gått så långt i att marknadisera sitt skolsystem. Den utmärker sig också genom att den är så pass integrerad i skolsystemet att den är uppenbar och synlig för allas ögon. Detta gäller även om offentlighetsprincipen har beskurits kraftigt till förmån fört skolföretagen. Denna uppenbarhet verkar ha lett till att ekonomiska krafter som verkar i skymundan, men likaväl påverkar svensk skola, har förbisetts. Som vissa resultat från svensk forskning (Jobér, 2023) och internationell forskning, framför allt från Tyskland (Engartner, 2019), har visat, så pågår intensiva lobbyverksamheter i skolans sfär.
Tyskland är på många sätt en intressant kontrast, på grund av frånvaron av uppenbar ekonomisering av skolsystemet. Landets fristående skolor är fortfarande ganska hårt reglerade – med viss variation mellan delstaterna – och idén om några vinstuttag förekommer inte ens i debatten. Samtidigt har det tyska skolsystemets betygshets gynnat en multimiljard-tung läxhjälpsindustri, i vilken flera lärare extraknäcker. Dessutom har näringslivet och andra intressegrupper sedan länge upptäckt och utnyttjat skolan som plattform och föremål för påverkansprocesser. Som Engartner beskriver (2019) så förekommer både reklam och sponsring, klassisk lobbyism och deep lobbying i skolans värld. Gratis undervisningsmaterial eller olika evenemang i skolan har som mål att komma i direkt kontakt med nya och framtida kunder för att sälja en produkt eller tjänst. Samtidigt påverkar lobbyister (skol)politiken för att ändra skolans ramar, till respektive intressenters (ekonomiska) fördel. Introduktionen av skolämnet ”Ekonomi” i tyska läroplaner anses vara ett resultat av en sådan påverkansprocess. Slutligen används skolan som medium för lobbyverksamhet, det så kallade deep lobbying. Medan reklam och sponsring riktar sig direkt till skolans personal, elever och föräldrar, så använder aktörer sig av deep lobbying i den positivt konnoterade kontext som skolan erbjuder för att på så sätt framställa ett företag i god dager hos beslutsfattare, väljare etc. utanför skolans värld.
Det är sannolikt att de här beskrivna fenomenen inte är exklusiva för Tyskland utan förekommer också på olika sätt i Sverige. Författarna av den här artikeln har därför startat ett omfattande forskningsprojekt om lobbyism i svensk skola där vi från grunden vill undersöka vad lobbyism gör med svensk skola. Har du erfarenhet av lobbyverksamhet och vill delta som informant, tveka då inte att kontakta oss!
Jakob Billmayer är universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet, jakob.billmayer@mau.se
Anna Jobér är docent i pedagogik vid Malmö universitet, anna.jober@mau.se
Magnus Erlandsson är universitetslektor i statsvetenskap vid Malmö universitet, magnus.erlandsson@mau.se
Litteratur
Engartner, T. (2019). Wie DAX-Unternehmen Schule machen – Lehr- und Lernmaterial als Türöffner für Lobbyis. Otto Brenner Stiftung. https://www.otto-brenner-stiftung.de/fileadmin/user_data/stiftung/02_Wissenschaftsportal/03_Publikationen/AH100_Lobbyismus_Schule.pdf
Jobér, A. (2023). Private actors in policy processes. entrepreneurs, edupreneurs and policyneurs. Journal of Education Policy, 00(00), 1–20. https://doi.org/10.1080/02680939.2023.2166128
One Comment on “Jakob Billmayer m. fl: Vi behöver veta mer om vad lobbyism gör med svensk skola.”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
“Skolan som medium för lobbyverksamhet?” Är det inte fel planhalva för PEDAGOGER att undersöka? Når PEDAGOGIKEN, från denna undersökningspunkt, fram till “Skolans och Arbetslivets” Kunskapsteoretiska GRUNDPROBLEM?
Se min blogg av den 4 juni 2023:
“Skolsystem! Styrda av “Politiker klägg” och “Forskningen visar”?
http://kunskapsvetenskap2012.blogspot.com