Skola och SamhälleJohan Prytz: Replik på “Statens skolutvecklingsinsatser fungerar inte”
Arne Engström påstår, med matematiklyftet som exempel, att Skolverkets kompetensutvecklingsinsatser inte utvärderas och inte kan anses kostnadseffektiva investeringar. Johan Prytz ger i sin replik flera exempel på uppföljningar som utvärderar matematiklyftet och ifrågasätter om Engströms argument håller. (red)
I ett nyligen publicerat debattinlägg i Skola och Samhälle driver Arne Engström tesen att statens skolutvecklingsinsatser inte fungerar. Jag presenterar här anmärkningar på de delar i Engströms resonemang som handlar om det så kallade Matematiklyftet. I hans resonemang får det projektet tjäna som ett belysande exempel på hur statens skolutvecklingsinsatser inte fungerar.
Matematiklyftet var ett utvecklings- och fortbildningsprojekt som pågick mellan 2012 och 2016, det drevs av Skolverket och cirka 75 procent av Sveriges lärare i matematik deltog. Med andra ord ett mycket stort statligt projekt som kostade många hundratals miljoner kronor.
En del i Engströms tes är att vi inte vet om statens skolutvecklingsinsatser har fått önskade effekter på elevernas lärande; därför framstår det som orimligt att fortsätta satsa ytterligare skattepengar på dylika projekt, vilket fortfarande görs. Engström menar att Matematiklyftet är ett exempel på skoltutvecklingsprogram som inte utvärderats mer systematiskt. Han skriver:
”Eleverna skulle prestera bättre i matematik, fler elever skulle få ett godkänt betyg. Ingen vet om det faktiskt har skett sedan satsningen avslutades, trots miljonrullningen. Det finns inget i provstatistiken som ger stöd för att elever skulle ha blivit bättre.”
Detta är meningar som förvånar eftersom det finns flera vetenskapliga studier där Matematiklyftets effekter på elevernas kunskaper i matematik undersöks (se Lindvall 2017; Lindvall et al. 2018; Lindvall et al. 2022). Därtill finns en liknande utvärdering av IFAU (se Grönqvist et al. 2021) som var planerad redan när Matematiklyftet startade. Dessutom finns två utvärderingar av hur lärarna påverkades av deltagande i Matematiklyftet (se Ramböll 2016; Österholm et al. 2016). Engström dömer alltså ut ett projekt för att en viss typ av uppföljning inte gjorts, men bortser helt från de uppföljningar som faktiskt har gjorts. En inte orimlig förklaring till att det förra inte finns är att det senare finns.
De studier som jag hänvisar till ovan visar överlag inte på några tydliga positiva effekter på elevernas lärande, men i vissa fall kan sådana urskiljas. Om dessa resultat och Matematiklyftets planering och genomförande finns det en hel del att säga, inte minst om hur projektets design medgivit bra effektmätningar. En sådan diskussion ryms dock inte i denna replik. Men det kan konstateras att vi faktiskt vet något om Matematiklyftets påverkan på elevernas prestationer. Rimligtvis bör en diskussion om Matematiklyftets och liknande projekts värden och nytta involvera dessa kunskaper. Det vore också bra om vi slapp missvisande budskap om att Skolverket spenderar hundratals miljoner skattekronor på en verksamhet utan att det undersöks om verksamheten fungerar som tänkt. Att flera sådana undersökningar faktiskt har gjorts förtar en hel del av Engströms kritik av statens skolutvecklingsinsatser. Den typen av uppföljande undersökningar är ju grundläggande för att bilda sig en uppfattning om kvalitet.
När det gäller hållbarheten i Engströms påståenden om andra utvecklingsprojekt lämnar jag bedömningen till dem med kunskaper inom respektive områden.
Johan Prytz är docent i didaktik med inriktning matematik vid Uppsala universitet. Han forskar om skolmatematikens historia.
Referenser
Grönqvist, E., Rosenqvist, O., & Öckert, B. (2021). Lyfter Matematiklyftet matematikkunskaperna? IFAU Institutet för Arbetsmarknads och Utbildningspolitisk utvärdering
Lindvall, J. (2017). Two large-scale professional development programs for mathematics teachers and their impact on student achievement. International Journal of Science and Mathematics Education, 15(7), 1281-1301.
Lindvall, J., Helenius, O., & Wiberg, M. (2018). Critical features of professional development programs: Comparing content focus and impact of two large-scale programs. Teaching and Teacher Education, 70, 121-131.
Lindvall, J., Helenius, O., Eriksson, K., & Ryve, A. (2022). Impact and design of a national-scale professional development program for mathematics teachers. Scandinavian Journal of Educational Research, 66(5), 744-759.
Ramböll (2016). Slututvärdering. Utvärdering av Matematiklyftet 2013–2016. https://www.skolverket.se/publikationer?id=3705
Österholm, M., Bergqvist, T., Liljekvist, Y. & van Bommel, J. (2016). Utvärdering av Matematiklyftets resultat [Elektronisk resurs] slutrapport. Umeå: Umeå universitet.
One Comment on “Johan Prytz: Replik på “Statens skolutvecklingsinsatser fungerar inte””
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Se blogg “Finns Personalmedverkan i CGHRM?
https://kunskapsvetenskap2012.blogspot.com
Jönsson och Båvners diskussion är jämförbar med min och Tengblads. Det handlar i båda fallen om skillnaden mellan Lärar- respektive Personal-STUDENTER å ena sidan. Och praktikens PROFESSIONELLA YRKESPRAKTIKER å andra.
Det är de professionella yrkes-representanternas
o Kritiska förhållningssätt och
o Reflekterande praktik
som måste nå in och ge eko i de AKADEMISKA LÄROSÄTENA!