Skola och SamhälleJohanna Mufic: ”Kvalitetsproblem” i komvux
Lösningen på låg genomströmning och måluppfyllelse i komvux blir nästan alltid flexibilitet och individanpassning. Men är det rätt att jämställa hög genomströmning och måluppfyllelse med hög kvalitet? Risken med detta snäva kvalitetsbegrepp är att skulden för ”bristande kvalitet” läggs på lärare och rektorer snarare än på orsaken: utbildningssystemet, skriver Johanna Mufic. (red.)
I utbildningspolicy är begreppet ”kvalitet” vanligt förekommande. Ofta fokuseras behovet av mer och bättre ”kvalitet”. I dessa sammanhang skrivs kvalitet fram som en nyckelegenskap för att individer och samhällen ska kunna bli och vara framgångsrika (Mufic & Fejes, 2022). Denna typ av narrativ kan tyckas svåra, nästintill omöjliga att bemöta och ifrågasätta. Men även om många verkar överens om att det behövs mer kvalitet, så definieras begreppet sällan i policy. Istället för att beskriva vad kvalitet är, verkar fokus istället vara på att peka ut brister och “kvalitetsproblem”. Några exempel på vanliga formuleringar i nationell och internationell policy är “kvalitetsglapp” (UNESCO, 2017, s. 1), “dålig utbildningskvalitet” (World Bank, 2018, s. 91) och “kvalitetsbrister (Skolinspektionen, 2019, s. 10). Eftersom de flesta definitioner av kvalitet verkar handla om vad kvalitet inte är, kvarstår frågan om hur kvalitet görs i dessa sammanhang? I detta inlägg kommer denna fråga att undersökas i en vuxenutbildningskontext utifrån min avhandling som fokuserar på hur kvalitet görs i komvux (Mufic, 2022b).
I policy verkar ”kvalitetsbegreppet” ha fått en status som något som tas för givet och därmed blir väldigt svårt att ifrågasätta och tänka annorlunda kring. Det ökade fokuset på kvalitet har lett till en ökning av inspektioner, kvalitetskontroller och kvalitetsgranskningar som påverkar både lärare och elever på olika sätt (Power, 1997; Dahler Larsen, 2019). Men dessa olika aktiviteter för att öka, underhålla och utveckla kvalitet är kanske inte så självklara och framgångsrika som de förefaller vara? I flera studier lyfts effekter av ett kvalitetsfokuserat utbildningssystem fram, såsom ökad administrativ börda för skolpersonal (Bergh, 2015; Bornemark, 2019 Hunkin; 2019). Ibland talas det till och med om ett “utvärderingsmonster” (Lindgren, 2014) som hela tiden måste matas med rapporter och analyser.
Kvalitetsfokuset blir extra tydligt i komvux, en skolform som i Sverige involverar fler elever än gymnasieskolan, där kommunen behåller det övergripande ansvaret för utbildningen oavsett om den bedrivs i egen regi eller av en extern anordnare. Ytterligare en sak som skiljer komvux från resten av skolsystemet är de specifika kraven på flexibilitet och individanpassning (Mufic, & Fejes, 2022). Syftet med dessa två begrepp när det kommer till lärande och undervisning verkar, enligt policy, främst vara att utbildningen måste organiseras på ett sätt så att den möter målgruppens behov. I praktiken betyder det att så många hinder som möjligt för att delta i studier ska undanröjas så att det blir möjligt för individer att kombinera studier med familjeliv och arbete.
I nutida vuxenutbildningspolicy (Skolforskningsinstitutet, 2019; Skolinspektionen, 2019; SOU, 2018:71; SOU, 2019:06) skrivs individanpassning och flexibilitet fram i nära relation till kvalitetsbegreppet eftersom det är kvaliteten av hur väl dessa mål har uppfyllts som granskas, utvärderas och följs upp. I policydokumenten framkommer det att “kvalitet” ofta skrivs fram som något “bristande”, främst när det kommer till elevernas försämrade genomströmning och måluppfyllelse (Mufic & Fejes, 2022). “Brist på kvalitet” nämns också i relation till vad som beskrivs som två av vuxenutbildningens “utmaningar”, nämligen “den heterogena målgruppen” och de “varierande förutsättningarna” som olika kommuner har för att bedriva vuxenutbildning. Komvux första utmaning, “den heterogena målgruppen” innebär att den försämrade måluppfyllelsen och genomströmningen ofta förklaras med att komvux målgrupp är “väldigt heterogen”. Målgruppen beskrivs som heterogen i relation till bakgrund, ekonomiska omständigheter, livssituation och tidigare erfarenheter av studier. I policydokumenten skrivs det bland annat fram att “det är tydligt att vuxenutbildningen har stora utmaningar med den heterogena målgruppen”. Vad som är intressant i denna typ av formuleringar är att “den heterogena målgruppen” beskrivs som en utmaning i relation till genomströmning och måluppfyllelse.
Komvux andra utmaning, de “varierande förutsättningarna” skrivs fram i relation till att de förutsättningar som Sveriges 290 kommuner har för att organisera och bedriva vuxenutbildning skiljer sig åt när det kommer till storlek, geografisk placering, ekonomiska förutsättningar och samarbetsmöjligheter med andra kommuner. De varierande förutsättningarna beskrivs som en “utmaning” eftersom det påverkar elevernas möjligheter att få ta del av en utbildning av hög kvalitet runt om i landet. Så, genom att titta på vad som beskrivs som “bristande” eller “inte kvalitet” går det att få en bild av vad som anses behövas förbättras.
Så hittills har det konstaterats att komvux, enligt policy har “kvalitetsbrister”, främst i relation till måluppfyllelse och genomströmning (Mufic, 2022b). Ett vanligt förslag på en “lösning” på dessa “problem”i policy verkar vara mer flexibilitet och individanpassning. Men enligt policy har implementeringen av dessa begrepp i komvux misslyckats. I många av policydokumenten skrivs behovet av utökade och förbättrade granskningsaktiviteter fram som ett sätt att genomdriva implementeringen av begreppen på. Så, genom att komvux blir mer flexibelt och individanpassat antas det att kvaliteten kommer att öka, vilket i sin tur kommer leda till att fler elever fullföljer sina studier och når upp till målen.
I policy läggs också mycket tyngd på vems ansvar det är att genomdriva implementeringen av flexibilitet och individanpassning. I dessa sammanhang är det mycket fokus på rektors- och huvudmannens ansvarstagande (Mufic, 2022a). Det konstateras också att misslyckandet av implementeringen beror på brister och svagheter i styrkedjan. Även här lyfts behovet av mer och utökad granskning fram, ofta i relation till mer skolinspektion och mer fokus på det systematiska kvalitetsarbetet. Här skrivs det också fram att fokuset på flexibilitet och individanpassning handlar om att tillgängliggöra studier för så många som möjligt, snarare än att det grundar sig i pedagogiska och didaktiska tanketraditioner och teorier. I studien dras slutsatsen att implementeringen av dessa koncept kan få oväntade konsekvenser för både personal, elever och skolledare som undervisar i komvux.
Baserat på studien, samt tidigare forskning om vuxenutbildning (se t.ex. Dahlstedt och Fejes 2019; Fejes, Runesdotter och Wärvik 2016) lyfts behovet av att beslutsfattare, att innan de gör några drastiska policyförändringar i frågan, faktiskt arbetar med att förstå vad de oavsiktliga konsekvenserna blir av att ett så starkt fokus på flexibilitet och individanpassning. Här bidrar min avhandling (Mufic, 2022b) med exempel på hur sådana begrepp i policy blir ett medel för att jaga kvalitetens heliga graal snarare än att fokusera på det faktiska pedagogiska arbetet med eleverna, där skulden för att misslyckas slutligen läggs på lärare och rektorer snarare än på själva utbildningssystemet (Mufic & Fejes, 2022).
Johanna Mufic är doktor i pedagogik med inriktning mot vuxnas lärande
(Texten är en omarbetad version av en artikel i Lisetten.)
Referenser
Bergh, A. (2015). Local quality work in an age of accountability: between autonomy and control. Journal of Education Policy, 30(4), 590-607.
Dahler-Larsen, P. (2014). Constitutive Effects of Performance Indicators: Getting beyond Unintended Consequences. Public Management Review, 16(7), 969–986.
Dahler-Larsen, P. (2019). Quality: From Plato to Performance. Palgrave MacMillan.
Fejes, A., C. Runesdotter., & G.-B. Wärvik. (2016). Marketisation of Adult Education: Principals as Business Leaders, Standardised Teachers and Responsibilised Students. International Journal of Lifelong Education, 35(6), 664–681.
Hunkin, E. (2019). If not quality, then what? The discursive risks in early childhood quality reform. Discourse: Studies in the cultural politics of education 40(6), 917-929.
Lindgren, L. (2014). Nya utvärderingsmonstret: om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur.
Mufic, J. (2022a). Discursive Effects of “Quality” Talk During a Quality Audit in Swedish Municipal Adult Education. Scandinavian Journal of Educational Research. 1-13. https://doi.org/10.1080/00313831.2022.2042844
Mufic, J. (2022b). “Quality Problems” in Swedish Municipal Adult Education: The Micropolitics of Quality Construed in the Audit Society. Doktorsavhandling. Linköpings Universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-188088
Mufic, J., & Fejes, A. (2022). ‘Lack of quality’ in Swedish adult education: a policy study. Journal of Education Policy, 37(2), s. 269-284. https://doi.org/10.1080/02680939.2020.1817567
Power, M. (1997). The audit society: rituals of verification. Oxford: Oxford University Press.
Skolforskningsinstitutet (2019). Individanpassad vuxenutbildning – med fokus på digitala verktyg. Systematisk översikt. https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2020/05/Individanpassad-vuxenutbildning_pdf-i-fulltext-201.pdf.
Skolinspektionen. (2019). Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå – Granskning av huvudmäns och rektorers arbete för flexibilitet och individanpassning. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2019/komvux/kommunal-vuxenutbildning-pa-gymnasial-niva_kvalitetsgranskning-skolinspektionen2019.pdf
SOU. (2018:71). En andra och en annan chans – ett komvux i tiden. Utbildningsdepartementet.
SOU. (2019:06). På väg – mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk. Utbildningsdepartementet.
UNESCO. (2017). Accountability in Education: Meeting Our Commitments. https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000259338.locale=en
World Bank. (2018). World Development Report 2018: Learning to Realize Education’s Promise. https://www.worldbank.org/en/publication/wdr2018
One Comment on “Johanna Mufic: ”Kvalitetsproblem” i komvux”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Intressant diskursanalys, även om jag har svårt att följa poängen med att utbildningssystemet är orsaken. Tror att statsmakterna har orealistiska förväntningar på vux. Vi har en skola som inte längre fungerar. Ett ex. I en artikel i ortspressen redovisas ett konsultföretags analys av ett utbildningsförbund (gymnasieskola + vuxna) med långvariga underskott i verksamheten. En avgörande faktor sägs vara den låga kunskapsnivån hos eleverna efter grundskolan vilket leder till att många går Introduktionsprogrammet, omfattande stöd till elever och många år inom gymnasieskolan. Dessa elever är sedan rekryteringsbasen för gymnasiekurser inom vux som bedrivs på distans via ett privat företag.