Jessica Eng: Vem vill vara lärarutbildare när lönen halkar efter?

I förslagen kring hur lärarutbildningen ska kunna förbättras tas ingen hänsyn till att lärarutbildares löneutveckling halkat efter lärarnas, skriver Jessica Eng (red).

Flera texter publicerade i Lärarnas tidning har påpekat att det har skett en obalans i löneutvecklingen mellan kommunala lärare och statligt anställda lärarutbildare. I Jällhages (2017) artikel framkommer den stora skillnaden i löneutveckling som skett mellan anställda lärare vid universitet/högskola jämfört med kommunalt anställda lärare. I denna jämförelse ingår inte heller de statliga satsningar som gjorts vad gäller löneutvecklingen för kommunala lärare. Utöver detta har även karriärtjänster inom kommunala skolor inrättats.    I samma text presenteras även intervjuer med universitetsadjunkter som understryker att exempelvis en erfaren lärarutbildare med 20 års erfarenhet kan tjäna mindre än vad en nyexaminerad förskollärare får i ingångslön i Stockholmsområdet. Det finns givetvis individuella och regionala skillnader men generellt har löneutvecklingen mellan statligt anställda lärarutbildare (inklusive lektorer) och kommunalt verksamma lärare eller lektorer rubbats. På sikt finns det risk att ’karriärsteget’ från lärare till lärarutbildare försvinner då få potentiellt skulle vara intresserade av en lönesänkning. Även andra vittnesmål menar att det redan idag börjar bli svårt att hitta och behålla erfarna lärarutbildare.

Vissa menar att skillnaden i löneutveckling har att göra med kommunala satsningar medan andra, som exempelvis framgår i Riksrevisionens granskning från 2017, påtalar att de statligt finansierade karriärtjänsterna och lärarlönelyftet för enbart lärare anställda i kommun har bidragit till differensen i löneutveckling. Detta då en konsekvens blivit att lönen höjts även generellt för lärare finansierade av kommunen. Reformerna genomfördes med syfte att höja elevernas kunskaper och förbättra kvaliteten i utbildningen (Riksrevisionen, 2017). Enligt Forslunds (2017) underlag framkommer att lön kan ses som en bidragande faktor till kvalitet. Denna kvalitetsaspekt lyser dock med sin frånvaro i Regeringskansliets (2021) promemoria om hur kvaliteten i lärarutbildningen ska förbättras. Istället framhålls vikten av, bland annat, mer lärarledd undervisning. Det kan dock diskuteras vilka som ska stå för den lärarledda tiden om det finns färre kvalificerade lärarutbildare och hur detta kommer att gagna elevernas kunskapsutveckling och utbildningskvalitet på sikt.

Att politiker lägger sig i lönebildningen anses historiskt som ett vågspel och enligt Forslunds (2017) underlag är det svårt att se några lyckade exempel. Problem tenderar att dyka upp på sikt och så även i detta fall. Det kan anses som ett nödvändigt ont att frångå den svenska modellen för att locka och behålla fler lärare och undvika en stor lärarbrist vilket på sikt skulle bidra till ökad kvalitet. Lärarnas löner har halkat efter och inte reglerats av ’marknaden’ trots larm om lärarbrist. Reformerna i sig framstår dock som politiskt och ideologiskt motiverade snarare än befogade enligt ekonomisk logik, vilket Forslund understryker.

Skillnaden i löneutveckling mellan statliga lärare och kommunala sådana kan ses som ett problem vilket politiska beslut bidragit till att skapa. Det verkar dock finnas en ovilja från politikerna att ta i denna problematik. Ansvariga hänvisar istället till den vanliga lönebildningen som de själva eller deras företrädare varit med och rubbat i och med reformerna. Om lärarutbildningen ska kunna behålla eller öka sin kvalitet, vilket anses behövas, och inte tappa sin personal, behöver ansvariga politiker agera. Det är viktigt att satsa på lärare och lärarlöner men då på alla lärare och inte enbart på en majoritet som kan plocka popularitetspoäng med löften om satsningar på skolan. Är det rimligt att en lärarutbildare med tjugo års erfarenhet och examen på avancerad nivå ska tjäna mindre än den förskollärare hen just utbildat? Med brist på kvalificerade lärarutbildare, hur ska kompetenta lärare och i förlängningen Sveriges elever utbildas?

Jessica Eng är adjunkt vid Institutionen för barndom, utbildning och samhälle Malmö universitet och Doktorand vid Glasgow universitet.

Referenser

Forslund, A. (2017). Statliga interventioner i svensk lönebildning – erfarenheter och möjliga risker. Riksrevisionen.

Jällhage, L. (2021). Högskollärare tjänar miljoner på att byta arbetsgivare. Lärarnas tidning

Molander, B. (2018). Ökad lärarbrist när skolan snor högskolans lärare. Dagens samhälle

Regeringskansliet. (2021). Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan. Stockholm.

Riksrevisionen. (2017). The Career Stage Reform and the Teachers’ Salary Boost – higher pay but less cohesion. Stockholm