Skuggan – Lars Dahlström: Framtidens skola och lärarutbildning?

Med utgångspunkt från Skolkommissionens tillkomst diskuterar Lars Dahlström en skolas och en lärarutbildnings möjligheter skapa social rättvisa, samverkan samt kritiskt och innovativt tänkande bland nya generationer av medborgare. När det gäller lärarutbildning ger han exempel från Namibia och USA, exempel som kan inspirera i förändringsarbetet. (red)

Vad är det som föranlett den svenska regeringen att tillsätta en Skolkommission? Ett relevant svar är att man helt enkelt vill minska inslaget av skolaktiebolag där skolpengar hamnar i ägarnas fickor som ofta visat sig ha direkta kontakter men skatteparadis. Skolministern har också sagt att ”Professionen ska leda skolutvecklingen” som ett retoriskt direktiv till kommissionen. Det skulle innebära att lärare, lärarutbildare och skolledare borde vara de som driver undervisningens utveckling till skillnad från marknadskrafterna i form av privata ägarintressen, de skolval som marknaden tillhandahåller eller de nyliberala styrningsmekanismer som ersatt regelstyrning inom den offentliga sektorn med siffertombolor, test och stressymptom som följd. Det många hoppas på är att den segregering som skapas genom skolvalet ska kunna stoppas av skolkommissionens kommande förslag till åtgärder. Det finns också hopp om att en öppen och jämlik skola ska kunna ersätta den nuvarande marknadsanpassningen och att lärarutbildningen ska kunna bli det bräckjärn som öppnar upp för nya insikter.

Den svenska skolan har under de senaste 30 åren blivit ett slagfält där den enes död blir den andres lycka och framgång. Skadorna på detta slagfält kan bli svåra att reparera men kan åstadkommas gemensamt av professionens olika grupper med siktet inställt på att skapa social rättvisa, samverkan, kritiskt och innovativt tänkande bland nya generationer av medborgare. Och detta kan åstadkommas med en undersökande skola och undervisning i folkets tjänst snarare än med profiten som ledstjärna.

Då finns det lärdomar att dra från andra som genomfört alternativ till den nuvarande utbildningstrend som Pasi Sahlberg, för övrigt medlem i kommissionen, kallat ett reformvirus (germ) och som urholkar undervisningens samhälleliga syften. En integrering av lärarutbildning, skola och lokalsamhället har tillämpats framgångsrikt på andra ställen med syfte att skapa en undersökande skola och undervisning. Exempel finns i Namibia under det första decenniet efter oberoendet 1990 (Lars Dahlström, 2002) och i Seattle i USA idag som ett alternativ till de amerikanska marknadsmodellerna som exporterats utomlands (Kenneth Zeichner, 2014).

Exemplet från Namibia

I Namibia var uppgiften att gå från en total segregering av skola och undervisning baserad på hudfärg till ett jämlikt utbildningssystem vilket givetvis motarbetades av de redan priviligierade traditionalisterna som trodde på tesen att lärarutbildning var att leverera abstrakta koncept till studenter som sedan skulle förvandla dessa abstraktioner till konkret handling i framtiden. Istället infördes en lärarutbildning som var integrerad med skolverksamheten och lokalsamhället. Detta skedde främst via en integrering av pedagogik och metodik i ämnet Education Theory and Practice (ETP) och praktiknära studier School-based Studies (SBS) som genomfördes varje år i den treåriga utbildningen. Den röda tråden genom lärarutbildningen var begreppet Critical Practitioner Inquiry (CPI) som också formulerades som ett grundläggande tema under de tre åren.

Målsättningen under det första året var att skapa ett perspektivskifte hos lärarstudenterna från ett elevperspektiv till ett lärarperspektiv. CPI, ETP, och SBS tillsammans med ämnesstudier utvecklade detta lärarperspektiv genom integrerade studier som under årets sista del, den tredje terminen, kulminerade i att studenterna gjorde klassrumsobservationer och intervjuer med syfte att undersöka och samla data om elevers inlärningsstrategier. Varje lärarstudent genomförde dessa studier i det ämnesområde som hen valt att specialisera sig i. Innan det första året var slut samlades studenter igen på lärarhögskolan för att rapportera sina undersökningar till de lärarutbildare som undervisade i studenternas specialistområden. Förutom att studenterna rapporterade om elevers inlärningsstrategier så dokumenterades dessa inlärningsstrategier för att kunna ingå som ett underlag i de fortsatta studierna.

Det andra året utvidgades lärarstudenternas studier till att undersöka sociala strukturer i och omkring skolans verksamhet. De praktiknära studierna inom SBS genomfördes under den andra terminen baserade på de diskussioner och föreläsningar som föregått SBS terminen. Förutom sin undervisningspraktik genomförde lärarstudenterna dessa studier inom olika områden som på något sätt kunde inverka på skolans verksamhet och processer. Dessa områden kunde vara lärarnas arbetsvillkor, administrativa och ledarfunktioner i skolan, närsamhällets sociala stratifiering, föräldrars bakgrund, tillgänglig samhällsservice eller politiska maktstrukturer. Tillbaka på lärarhögskolan rapporterade lärarstudenterna både sin undervisningspraktik och sina undersökningar både muntligt och skriftligt under den tredje terminen parallellt med ämnesstudier. Det hände också som en följd av dess studier att lärarhögskolan ordnade gemensamma sessioner med föräldrar och andra grupper av samhällsmedborgare.

Det tredje året avslutades det undersökande temat inom CPI genom att lärarstudenterna under den tredje terminen genomförde sin SBS praktik som ett aktionsforskningsprojekt. I det projektet skulle man dra nytta av sina tidigare studier av inlärningsstrategier och sociala strukturer och genomföra ett utvecklingsarbete inom sitt valda specialistområde. Den slutliga CPI rapporten blev en viktig del i lärarstudentens examinationsportfölj.

Parallellt med detta ordnades också kurser för lärarutbildare och även lärare i SBS skolor som genomförde liknande CPI projekt genom att de undersökte sin egen och lärarutbildningens praktik. Dessa kurser genomfördes på kandidat och master nivåer. Tanken var också att CPI rapporter både från lärarutbildare och lärarstudenter skulle utgöra början på ett nytt kunskapsområde inom undervisning och utbildning i Namibia som också det nationella utvecklingsinstitutet för utbildning, NIED; skulle kunna använda som utvecklings och utvärderingsinstrument på nationell nivå.

Mycket av detta kom emellertid att förändras när Världsbanken lyckades göra entré inom lärarutbildningsområdet i Namibia i mitten av det andra decenniet efter oberoendet.

Exemplet från Seattle

Lärarutbildning för social rättvisa är det begrepp som Zeichner och hans kollegor i Seattle använder för att beskriva sin praktik. I USA finns det tre olika inriktningar inom lärarutbildningsområdet enligt Zeichner.

’Försvararna’ är traditionalister inom lärarutbildningen som vidhåller att akademiker är de som bäst kan genomföra en lärarutbildning på ’vetenskaplig grund’. I den bemärkelsen liknar de ofta traditionalisterna i Namibia som har sin förankring i en behavioristisk syn på utbildning som kallas ’fundamental pedagogik’. ’Försvararna’ tycker att lärarutbildning bör ske på det sätt som man är van vid med större delen av utbildningen förlagd till universitet för abstrakta och teoretiska studier och med en mindre del förlagd till skolor för undervisningspraktik.

’Reform-ivrare’ är en grupp som också finns representerad i Sverige. Det är dessa som följer germ-virusets utbredning och ser utbildningsväsendet i första hand som en födkrok för privata intressen och att skaffa sig förmögenheter baserade på skolpengen. I Sverige har vi ett besynnerligt begrepp för dessa skolor, nämligen friskolor, som indikerar deras ambition att fritt tjäna pengar. I USA arbetar reform-ivrarna ofta med en kombination av statliga pengar och med stöd från riskkapitalister inom det som kallas charter skolor eller organisationer som Teach for America, som numera opererar i många andra länder och även Sverige, där man också har inlett ett samarbete med Nasdaq. Förutom att dessa organisationer drivs av privata intressen, nedvärderar de det professionella kunnandet genom snabbutbildning av outbildade lärare genom sommarkurser eller att lärare får fullt ansvar för elever medan lärarutbildningen pågår och med en anställningstid som sällan sträcker sig längre än två år.

’Transformerare’ är den tredje gruppen som bygger upp sina program genom en integrering av universitetsstudier och utvecklade praktik- och metodstudier i nära samarbete med lokalsamhället. Dessa program sätter lärarutbildning och skola i ett större socialt perspektiv och betraktar lärare som ’public intellectuals’, dvs. professionella som har ett samhällsansvar också bortom klassrum och skolbyggnader. Syftet med denna grupp av lärarutbildningar är att skapa social rättvisa och att bekämpa fattigdom genom att utveckla människors kompetenser som medborgare, enligt Zeichner.

En konklusion

Att förändra den nuvarande situationen inom undervisning och skola kommer att kräva väl underbyggda nationella argument för ett jämlikt skolsystem och en medborgarskola för alla som når bortom de senaste årens argument i skoldebatten, som ofta är baserade på egenintressen.

Skolpengens nuvarande funktion och det som egentligen kan kallas det ofria skolvalet eftersom det har en inbyggd social mekanism som bara är till fördel för fåtalet, har skapat det slagfält som skadar våra barn och ungdomar genom att skolsystemet blivit en marknadsplats med vinnare och förlorare. Dessa påfund bör avbrytas och ersättas med ett sammanhållet skolsystem som bygger på ett nationellt regelsystem för alla.

De exempel som presenteras ovan är givetvis inga modeller att direkt överföra till Sverige utan är tänkta att inspirera till en lärarutbildning och skolutveckling som menar allvar genom att skapa social rättvisa, samverkan, kritiskt och innovativt tänkande bland nya generationer av medborgare.

(Lars Dahlström är docent i pedagogik vid Umeå universitet)

Referenser

Dahlström, Lars (2002) Post-apartheid teacher education refom in Namibia – The struggle between common sense and good sense. Pedagogiska Institutionen, Umeå Universitet.

Zeichner, M. Kenneth (2014) The struggle for the soul of teaching and teacher education in the USA. Journal of Education for Teaching: international research and pedagogy, 40:5, 551-568.