Skuggan – Lars Dahlström: Framtidens skola och lärarutbildning?

Med utgångspunkt från Skolkommissionens tillkomst diskuterar Lars Dahlström en skolas och en lärarutbildnings möjligheter skapa social rättvisa, samverkan samt kritiskt och innovativt tänkande bland nya generationer av medborgare. När det gäller lärarutbildning ger han exempel från Namibia och USA, exempel som kan inspirera i förändringsarbetet. (red)

Vad är det som föranlett den svenska regeringen att tillsätta en Skolkommission? Ett relevant svar är att man helt enkelt vill minska inslaget av skolaktiebolag där skolpengar hamnar i ägarnas fickor som ofta visat sig ha direkta kontakter men skatteparadis. Skolministern har också sagt att ”Professionen ska leda skolutvecklingen” som ett retoriskt direktiv till kommissionen. Det skulle innebära att lärare, lärarutbildare och skolledare borde vara de som driver undervisningens utveckling till skillnad från marknadskrafterna i form av privata ägarintressen, de skolval som marknaden tillhandahåller eller de nyliberala styrningsmekanismer som ersatt regelstyrning inom den offentliga sektorn med siffertombolor, test och stressymptom som följd. Det många hoppas på är att den segregering som skapas genom skolvalet ska kunna stoppas av skolkommissionens kommande förslag till åtgärder. Det finns också hopp om att en öppen och jämlik skola ska kunna ersätta den nuvarande marknadsanpassningen och att lärarutbildningen ska kunna bli det bräckjärn som öppnar upp för nya insikter.

Den svenska skolan har under de senaste 30 åren blivit ett slagfält där den enes död blir den andres lycka och framgång. Skadorna på detta slagfält kan bli svåra att reparera men kan åstadkommas gemensamt av professionens olika grupper med siktet inställt på att skapa social rättvisa, samverkan, kritiskt och innovativt tänkande bland nya generationer av medborgare. Och detta kan åstadkommas med en undersökande skola och undervisning i folkets tjänst snarare än med profiten som ledstjärna.

Då finns det lärdomar att dra från andra som genomfört alternativ till den nuvarande utbildningstrend som Pasi Sahlberg, för övrigt medlem i kommissionen, kallat ett reformvirus (germ) och som urholkar undervisningens samhälleliga syften. En integrering av lärarutbildning, skola och lokalsamhället har tillämpats framgångsrikt på andra ställen med syfte att skapa en undersökande skola och undervisning. Exempel finns i Namibia under det första decenniet efter oberoendet 1990 (Lars Dahlström, 2002) och i Seattle i USA idag som ett alternativ till de amerikanska marknadsmodellerna som exporterats utomlands (Kenneth Zeichner, 2014).

Exemplet från Namibia

I Namibia var uppgiften att gå från en total segregering av skola och undervisning baserad på hudfärg till ett jämlikt utbildningssystem vilket givetvis motarbetades av de redan priviligierade traditionalisterna som trodde på tesen att lärarutbildning var att leverera abstrakta koncept till studenter som sedan skulle förvandla dessa abstraktioner till konkret handling i framtiden. Istället infördes en lärarutbildning som var integrerad med skolverksamheten och lokalsamhället. Detta skedde främst via en integrering av pedagogik och metodik i ämnet Education Theory and Practice (ETP) och praktiknära studier School-based Studies (SBS) som genomfördes varje år i den treåriga utbildningen. Den röda tråden genom lärarutbildningen var begreppet Critical Practitioner Inquiry (CPI) som också formulerades som ett grundläggande tema under de tre åren.

Målsättningen under det första året var att skapa ett perspektivskifte hos lärarstudenterna från ett elevperspektiv till ett lärarperspektiv. CPI, ETP, och SBS tillsammans med ämnesstudier utvecklade detta lärarperspektiv genom integrerade studier som under årets sista del, den tredje terminen, kulminerade i att studenterna gjorde klassrumsobservationer och intervjuer med syfte att undersöka och samla data om elevers inlärningsstrategier. Varje lärarstudent genomförde dessa studier i det ämnesområde som hen valt att specialisera sig i. Innan det första året var slut samlades studenter igen på lärarhögskolan för att rapportera sina undersökningar till de lärarutbildare som undervisade i studenternas specialistområden. Förutom att studenterna rapporterade om elevers inlärningsstrategier så dokumenterades dessa inlärningsstrategier för att kunna ingå som ett underlag i de fortsatta studierna.

Det andra året utvidgades lärarstudenternas studier till att undersöka sociala strukturer i och omkring skolans verksamhet. De praktiknära studierna inom SBS genomfördes under den andra terminen baserade på de diskussioner och föreläsningar som föregått SBS terminen. Förutom sin undervisningspraktik genomförde lärarstudenterna dessa studier inom olika områden som på något sätt kunde inverka på skolans verksamhet och processer. Dessa områden kunde vara lärarnas arbetsvillkor, administrativa och ledarfunktioner i skolan, närsamhällets sociala stratifiering, föräldrars bakgrund, tillgänglig samhällsservice eller politiska maktstrukturer. Tillbaka på lärarhögskolan rapporterade lärarstudenterna både sin undervisningspraktik och sina undersökningar både muntligt och skriftligt under den tredje terminen parallellt med ämnesstudier. Det hände också som en följd av dess studier att lärarhögskolan ordnade gemensamma sessioner med föräldrar och andra grupper av samhällsmedborgare.

Det tredje året avslutades det undersökande temat inom CPI genom att lärarstudenterna under den tredje terminen genomförde sin SBS praktik som ett aktionsforskningsprojekt. I det projektet skulle man dra nytta av sina tidigare studier av inlärningsstrategier och sociala strukturer och genomföra ett utvecklingsarbete inom sitt valda specialistområde. Den slutliga CPI rapporten blev en viktig del i lärarstudentens examinationsportfölj.

Parallellt med detta ordnades också kurser för lärarutbildare och även lärare i SBS skolor som genomförde liknande CPI projekt genom att de undersökte sin egen och lärarutbildningens praktik. Dessa kurser genomfördes på kandidat och master nivåer. Tanken var också att CPI rapporter både från lärarutbildare och lärarstudenter skulle utgöra början på ett nytt kunskapsområde inom undervisning och utbildning i Namibia som också det nationella utvecklingsinstitutet för utbildning, NIED; skulle kunna använda som utvecklings och utvärderingsinstrument på nationell nivå.

Mycket av detta kom emellertid att förändras när Världsbanken lyckades göra entré inom lärarutbildningsområdet i Namibia i mitten av det andra decenniet efter oberoendet.

Exemplet från Seattle

Lärarutbildning för social rättvisa är det begrepp som Zeichner och hans kollegor i Seattle använder för att beskriva sin praktik. I USA finns det tre olika inriktningar inom lärarutbildningsområdet enligt Zeichner.

’Försvararna’ är traditionalister inom lärarutbildningen som vidhåller att akademiker är de som bäst kan genomföra en lärarutbildning på ’vetenskaplig grund’. I den bemärkelsen liknar de ofta traditionalisterna i Namibia som har sin förankring i en behavioristisk syn på utbildning som kallas ’fundamental pedagogik’. ’Försvararna’ tycker att lärarutbildning bör ske på det sätt som man är van vid med större delen av utbildningen förlagd till universitet för abstrakta och teoretiska studier och med en mindre del förlagd till skolor för undervisningspraktik.

’Reform-ivrare’ är en grupp som också finns representerad i Sverige. Det är dessa som följer germ-virusets utbredning och ser utbildningsväsendet i första hand som en födkrok för privata intressen och att skaffa sig förmögenheter baserade på skolpengen. I Sverige har vi ett besynnerligt begrepp för dessa skolor, nämligen friskolor, som indikerar deras ambition att fritt tjäna pengar. I USA arbetar reform-ivrarna ofta med en kombination av statliga pengar och med stöd från riskkapitalister inom det som kallas charter skolor eller organisationer som Teach for America, som numera opererar i många andra länder och även Sverige, där man också har inlett ett samarbete med Nasdaq. Förutom att dessa organisationer drivs av privata intressen, nedvärderar de det professionella kunnandet genom snabbutbildning av outbildade lärare genom sommarkurser eller att lärare får fullt ansvar för elever medan lärarutbildningen pågår och med en anställningstid som sällan sträcker sig längre än två år.

’Transformerare’ är den tredje gruppen som bygger upp sina program genom en integrering av universitetsstudier och utvecklade praktik- och metodstudier i nära samarbete med lokalsamhället. Dessa program sätter lärarutbildning och skola i ett större socialt perspektiv och betraktar lärare som ’public intellectuals’, dvs. professionella som har ett samhällsansvar också bortom klassrum och skolbyggnader. Syftet med denna grupp av lärarutbildningar är att skapa social rättvisa och att bekämpa fattigdom genom att utveckla människors kompetenser som medborgare, enligt Zeichner.

En konklusion

Att förändra den nuvarande situationen inom undervisning och skola kommer att kräva väl underbyggda nationella argument för ett jämlikt skolsystem och en medborgarskola för alla som når bortom de senaste årens argument i skoldebatten, som ofta är baserade på egenintressen.

Skolpengens nuvarande funktion och det som egentligen kan kallas det ofria skolvalet eftersom det har en inbyggd social mekanism som bara är till fördel för fåtalet, har skapat det slagfält som skadar våra barn och ungdomar genom att skolsystemet blivit en marknadsplats med vinnare och förlorare. Dessa påfund bör avbrytas och ersättas med ett sammanhållet skolsystem som bygger på ett nationellt regelsystem för alla.

De exempel som presenteras ovan är givetvis inga modeller att direkt överföra till Sverige utan är tänkta att inspirera till en lärarutbildning och skolutveckling som menar allvar genom att skapa social rättvisa, samverkan, kritiskt och innovativt tänkande bland nya generationer av medborgare.

(Lars Dahlström är docent i pedagogik vid Umeå universitet)

Referenser

Dahlström, Lars (2002) Post-apartheid teacher education refom in Namibia – The struggle between common sense and good sense. Pedagogiska Institutionen, Umeå Universitet.

Zeichner, M. Kenneth (2014) The struggle for the soul of teaching and teacher education in the USA. Journal of Education for Teaching: international research and pedagogy, 40:5, 551-568.

7 Comments on “Skuggan – Lars Dahlström: Framtidens skola och lärarutbildning?

  1. Skönt med någon som skriver i klartext vad det är fråga om! Men så länge valfrihet gäller som första rangens honnörsord och som något överordnat demokrati och allas rätt till en likvärdig skola är nog dessvärre förutsättningarna för en förändring i den riktning som förespråkas i artikeln inte alltför goda. Men visst måste vi hoppas!

    • Och hoppet finns i en stark profession och en i alla avseenden inkluderande skola fri från marknadskrafter.

  2. En fråga om logik. Hur i hela världen hänger lärarutbildningen och dess utformning ihop med skolsystemet?

    Yttre faktorer som skolval, skolpeng, elevers förutsättningar och sociala bakgrund är faktorer som mer eller mindre är opåverkbara för vad som händer internt i skolan.

    Däremot påverkas skolan inre faktorer som strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet hur skolan på ett likvärdigt sätt når de politiskt satta nationella målen. Det är där pedagogik och sättet att organisera skolan möjligen kan vara av värde för lärarutbildningen och de lärare som sedan ska praktisera sina kunskaper i verkligheten.

    • Ditt teknokratiska perspektiv tyder just på det som måste bekämpas dvs synen att inget hänger ihop.

  3. De flesta som kan något om den svenska skolan är bekymrade över de senaste 20 årens snabbt sjunkande kunskaper – det nämner Dahlström inte. Eftersom de verkliga orsakerna till kunskapsfallet inte tas upp i artikeln, utan som sig bör på denna blogg käpphästarna friskolor, segregation och marknadskrafter, verkar kunskapsutvecklingen inte bekymra Dahlström. Jag vill då påminna om att skolan fortfarande har som en viktig uppgift att ge eleverna så bra kunskaper som möjligt och vill man ändra på lärarutbildningen måste väl orsakerna till den negativa kunskapstrenden diskuteras.

    Dahlström skriver ”Skolministern har också sagt att ”Professionen ska leda skolutvecklingen” som ett retoriskt direktiv till kommissionen”. Mitt låga förtroende för skolministerns departement bekräftades när jag lyssnade på lördagsintervjun där högskole –och forskningsministern Helene Hellmark, som helt saknar högskoleutbildning, intervjuades av Monica Sarinen. Bristerna i förkunskaper hos lärarstudenterna har mörkats i 20 år, men Sarinen hade före intervjun lyckats intervjua några ärliga lärarutbildare. Dessa vittnade om att lärarstudenterna hade så dåliga kunskaper i svenska språket att de varken förstod det skrivna eller det talade språket tillräckligt bra för att klara utbildningen på ett bra sätt. Dessa lärare vittnade även om att studenterna fick hur många chanser som helst för att klara tentorna. Sarinen frågade om det skulle vara på det här sättet. Svaret var att med de inhomogena grupper som söker sig till lärarutbildningen måste pedagogiken vid lärarutbildningen anpassas till studenterna. Hellmark tryckte även på att det är positivt med inhomogena grupper som söker sig till läraryrket. Jag är övertygad om att man skulle vara väldigt bekymrad om dessa inhomogena grupper skulle antas till läkarutbildningen, civilingenjörsutbildningen eller juristutbildningen, men till lärarutbildningen ska man vara nöjd! Hellmarks sätt att resonera sitter som gjutet inom socialdemokratin sen Alva Myrdahl under 80 – talet gick i spetsen för att avveckla de professionella lärarkategorierna som var experter inom sina ämnesområden och åldersgrupper. Framförallt skulle dragloken i status –och lönenivå, adjunkter och lektorer, utrotas – de kunde inte undervisa arbetarklassens barn. Nu är man nära målet! Jag litar inte på en regering som inte lärt sig av sina misstag!

    Vad jag vill ha sagt är att så länge inte studenter med höga betyg söker sig till yrket spelar det ingen roll hur utbildningen utformas – den negativa kunskapstrenden kommer inte att vändas, men det tycks inte bekymra Dahlström eftersom han inte ens nämner problemet. Efter vad jag kan utläsa av Dahlströms förslag till ny lärarutbildning så verkar inte finnas plats för djupa ämnesstudier, som enligt min mening skulle vara en pusselbit för att locka toppstudenter tillbaka till läraryrket. Med Dahlströms förslag skulle skolan även i fortsättningen både i första och andra hand vara en social institution och undervisningens kvalitet skulle fortsätta sjunka med allt fler utslagna elever.

  4. I framtidens skola kommer all undervisning att bli digitaliserad och lärarna utbildningsledare.
    Det behövs mindre än hälften av lärarna i framtidens skola och
    lärarutbildningen kommer att helt förändras och majoriteten av lärarhögskolorna läggas ner.

    Det blir en skola som är tio gånger bättre än den nuvarande och kostar hälften av den samma.

    Borde inte Skuggan titta på det alternativet?

    Lennart Swahn

    http://www.sweducation.eu

    • Tyvärr framtidens skola och att all undervisning bli digitaliserad kommer inte alls att hända. Enkelt 1). föräldrar och vårdnadshavare, speciellt de som jobbar fulltid kommer inte att tillåta sina barn vara hemma dygnet runt. 2). Barn/studerande måste få mat, frisk luft, kanske lite motion? 3).Hur skall studenter/barn lära sig att förstå om vad som menas med social kompetens ? Via Simpsons, internet, facebook, youtube osv?
      Absolut, håller med om att den nuvarande skola och lärarutbildning måste förändras MEN den kommer också att förändras – hur? ja, det är en fråga att fundera på.
      Återkommer så fort jag fått svaret från lärarstudenter, barn och ungdomar som går i skolan, klassrums lärare, special lärare, bibliotekarier, rektorer, sjuksköterskor, ja alla de som jobbar inom skolans värld (både de som är legitimerade och de som inte är det), SAMT småbarns föräldrar, föräldrar till våra sjuka barn, föräldrar till flyktingbarn, och till sist forskar kollegor intresserade i denna forever continuing saga – helt säkert jag glömt någon? eller INTE?

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS