Sten Svensson: Professionen detaljstyrs av staten

Inför kommunaliseringen gjordes en tydlig fördelning upp om ansvaret för skolan och dess verksamhet. Staten skulle ange mål och riktlinjer, huvudmännen skulle ansvara för att nå målen och professionen, lärare och skolledare, fick ansvar för att organisera, planera och utföra det dagliga arbetet och undervisningen i skolan. Gränsdragningen var tydlig mellan de olika parterna och staten skulle inte längre detaljstyra verksamhet och profession så som skett på den statliga tiden. Samma ansvarsfördelning finns med i den nya skollagen.

Professionen fick således ett tydligt och ett utökat mandat att besluta om hur målen ska nås, och förutsättningarna att bli en verklig profession ökade. Hur har det då gått med professionaliseringen av lärare och skolledare under de 20 år som gått sedan ansvarsfördelningen lades fast?

Det finns tendenser som pekar åt olika håll. Å ena sidan har lärare börjat bygga upp sin egen forskningsbas och därmed stärkt sig som profession. Å andra sidan har staten återtagit en rad av de uppgifter som de lämnade under 90-talet, och sedan Jan Björklund blev utbildningsminister är detaljstyrningen mer utbredd än någonsin. En lång rad statligt fastlagda arbetsuppgifter åläggs numera lärarna och utrymmet för att själva besluta har minskat. Detaljstyrande tendenser finns även i flera av de stora fristående skolkoncernerna där lärarna reduceras till att utföra centralt planerade lektioner.

Ett nytt exempel på den statliga detaljstyrning är den lärarlegitimation som håller på att införas. Regeringen har valt att koppla lärarlegitimationen till en strikt ämnesbehörighet. Läraren blir legitimerad inom vissa ämnen och årskurser efter vad som står i examensbeviset.

Det är således inte en kombination av allmänna lärarkunskaper och ämneskunskaper som är grunden för legitimationen utan det är enbart ämneskunskaper knutna till vissa årskurser. Lärarna blir legitimerade i till exempel matematik för årskurserna 7-9 eller legitimerade lärare i engelska 4-7 etcetera, allt efter vad läraren har i sin lärarutbildning.

Denna modell kommer att skapa en rad problem. Många lärare har arbetat under en lång följd av år i årskurser och ämnen som de inte har i sin lärarutbildning och då kan det bli svårt att få en legitimation. Har inte läraren arbetat med det som står i examensbeviset räknas det inte.

Dessutom måste det vara undervisning som är reglerad i skollagen.  Undervisning inom universitet/högskola, yrkeshögskola, folkhögskola, kommunal musikskola/kulturskola eller i studieförbund räknas således inte även om det skulle vara i ”rätt” ämnen.

En konsekvens av denna strikta tillämpning av ämnesbehörighet och legitimation är att det blir svårt att få hela tjänster. Störst blir problemen för lärare som har få ämnen i sin utbildning och hårdast slår regelverket i glesbygd och för skolhuvudmän med små skolor. Många lärare måste vidareutbilda sig och bredda sin behörighet, i annat fall kan det bli tal om uppsägningar av hela tjänster och återanställning på deltider. Dessutom måste tjänsterna delas upp på flera skolor från och med 2015 när systemet ska verka fullt ut.

Problem blir det också med det introduktionsår som krävs för nyutbildade lärare. Alla nya lärare får inte jobb inom de ämnen de är utbildade för och om de inte undervisar i ”rätt ämnen” till största delen kommer de inte att kunna få sin legitimation. En hotande lärarbrist kan bli än värre där utbildade lärare riskerar att inte få någon legitimation på grund av den modell som regeringen valt.

Ett annat exempel på detaljreglering är det sätt som rektor ska bedöma lärare på under introduktionsåret. För det krävs en författning om 7 sidor med tillhörande anvisningar om 36 sidor.( http://www.skolverket.se/fortbildning-ochbidrag/lararlegitimation/2.2820/introduktionsperiod-1.149633. )

Läs och begrunda denna orgie i detaljstyrning. Det kan komma att ta veckor för en rektor att bedöma och legitimera en lärare.

Varför har då regeringen valt en modell som är så komplicerad att Skolverket inte klarar av att utfärda legitimationerna utan hela genomförandet måste skjutas ett år framåt i tiden?  En förklaring är den gamla debatten om att ämneskunskaperna har för lite utrymme i skolan. Jan Björklund har länge drivit den linjen och nu ser han möjligheten att stärka betydelsen av ämneskunskaper med hjälp av lärarlegitimationen.

I fortsättningen kommer varje lärare att bli detaljstyrd av legitimationsbestämmelserna och de får bara undervisa i de ämnen som står i utbildningsbeviset. Om läraren, under ett långt arbetsliv, har skaffat sig likvärdiga kunskaper i andra ämnen räknas det inte. Det är en tolkning av kunskaper och kompetens som är unik på arbetsmarknaden. Dessutom värderas inte alla de andra yrkeskunskaperna som är så viktiga för läraryrket.

Regeringen kunde ha valt en modell liknande den som gäller för läkare, som blir legitimerade som läkare och inte som specialister inom olika områden. För läraryrket hade det inneburit en bred modell där man sett till hela lärargärningen och värderat både ämneskunskaper och övriga yrkeskunskaper lika högt. Båda är lika viktiga för läraryrket. Då hade det varit en enkel procedur att ge alla utbildade och tjänstgörande lärare en allmän legitimation som lärare.

Men nu har regeringen valt en modell som kan få stora konsekvenser för professionen. Förutom det jag pekat på ovan med deltidstjänster, risk för uppsagda lärare, ökad byråkrati och ökad arbetsbelastning för skolledare, skickar regeringens legitimationsmodell en tydlig signal till lärarna. Det viktiga är ämnesbehörighet, alla andra viktiga yrkeskunskaper räknas inte. Läraryrket riskerar att snöpas.

Sten Svensson

3 Comments on “Sten Svensson: Professionen detaljstyrs av staten

  1. Sten – avsikten har hela tiden varit att lärare ska undervisa i det de är utbildade för, men huvudmännen/rektorerna och även många av lärarna har inte brytt sig om detta. Kan en orsak till sämre resultat vara att alltfler helt outbildade eller ämnesoutbildade undervisar i våra skolor? Massor av elever har svårt med matematik, ungefär hälften av lärarna som undervisar i ämnet de första skolåren saknar tillräcklig utbildning – nåt samband däremellan kanske? Den allra bästa grunden för att vara professionell är väl ändå att pyssla med det man är utbildad för – även om vi kallar oss ”en profession” så har vi olika kompetenser och det bör lyftas fram och inte slätas ut. De andra yrkeskunskaperna värderas visst, dels under introduktionen, dels ifall din legitimation blir ifrågasatt.

  2. Kan möjligtvis Jan Björklunds detaljstyrning förklara varför den svenska skolan dräneras på kompetenta lärare? Det håller inte att enbart skylla på usla lärarlöner vilket tycks vara fallet om man får tro dagspressen. Är det måhända så att mycket av elevernas vantrivsel kan förklaras av att en alltmer reglerad detaljstyrning lämnar allt mindre utrymmer för elevernas nyfikenhet, intresse och motivation? Kan det kanske förhålla sig så att lärarnas minskade möjlighet att pröva nya arbetssätt och metoder gör läraryrket mindre attraktivt och bidrar till att unga söker andra karriärvägar? Eftersom frågor av det här slaget inte gärna låter sig besvaras annat än jakande handlar det inte längre om att ”Läraryrket riskerar att snöpas” Sten Svensson. Faktum är att det redan är snöpt och tillika stöpt i en form som passar högt ställda krav från ansvariga högerpolitiker i nära allians med näringslivets toppar. Detta är vad det hela egentligen handlar om Sten Svensson!

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »