Mats Tegmark, Monika Vinterek och Tarja Alatalo: Allt fler elever läser allt mindre

I fredags, den 23 april, firades Världsbokdagen. Med anledning av detta publicerar SOS idag två artiklar om läsningens betydelse. Med anledning av detta publicerar SOS idag två artiklar om läsningens betydelse. Här presenterar tre forskare resultat som visar på en tydlig trend av minskad läsning av längre sammanhängande text i den svenska grundskolan, vilket de menar kan få långvariga konsekvenser för vårt demokratiska kunskapssamhälle (red).

Trots vetskapen om läsningens betydelse och den sjunkande likvärdigheten i elevers läsförmåga, har kunskapen om elevers faktiska läsande sett till omfattning varit näst intill obefintlig. Det kan tyckas märkligt då det satsats mångmiljonbelopp på att återkommande mäta elevernas läsförmåga för att konstatera att den sviktar. Vi vet att barn och ungas bok- och tidningsläsande på fritiden minskat. Men hur ser det ut i den obligatoriska skolan? Läser elever längre texter i skolan, eller tas det för givet?

Vi har därför under de senaste tre åren i projektet Att läsa eller inte läsa – en studie av grundskolans läspraktiker undersökt vilka förutsättningar elever i åk 6 och 9 erbjuds att utveckla sin läsförmåga genom riklig läsning. I stället för att mäta vad eleverna kan, har vi undersökt hur många sidor sammanhängande text de faktiskt läser sammanlagt under en vanlig skoldag i samtliga ämnen – på papper och på skärm, i läxa och under lektioner – och vad som skulle kunna få dem att läsa mer.

Läsmängden mätte vi genom att hösten 2017 låta drygt 3400 elever svara på en webbenkät vid slutet av en vanlig skoldag (då inga avbrott i schemat skett). För att kunna se hur det skolrelaterade läsandet utvecklats under det senaste decenniet har vi jämfört resultaten med en motsvarande undersökning genomförd av Vinterek 2007. Resultaten var slående: allt fler läser allt mindre! Vi ser också en ökad polarisering mellan de som läser mycket och de som inte läser alls. Trenden är att andelen elever som läser relativt mycket i skolan har minskat markant under denna tioårsperiod. Framför allt gäller detta det skönlitterära läsandet, där andelen som läser 5 sidor eller mer av sammanhängande text på papper eller skärm under en hel skoldag har minskat från 44 till 8 procent i åk 6, och från 31 till 6 procent i åk 9. Samtidigt har andelen elever som inte läser någon hel sida skönlitteratur under en vanlig skoldag ökat drastiskt; från 44 till 81 procent i åk 6 och från 62 till 87 procent i åk 9. Vad gäller sakprosa, har andelen som läser mindre än en hel sida på en hel dag har gått från 22 till 33 procent i åk 6 och från 33 till 50 procent i åk 9.

Vi har också börjat titta på vad denna trend av minskad skolrelaterad läsning av sammanhängande text kan bero på. Det vi hittills sett är att läsmängden inte är kopplad till elevernas läsmotivation, eller till deras vilja att bli goda läsare, utan till hur läsundervisningen är utformad. På frågan om vad som skulle kunna få elever att läsa mer inom ramen för skolans olika ämnen var de vanligaste svaren ”om läraren säger att vi ska läsa och avsätter tid för det” samt ”om vi fick intressantare texter och fler böcker att själva välja bland”.

Dessa elevsvar har också gott stöd i tidigare läsdidaktisk forskning och motivationsteori. För att elever ska kunna utveckla en inre och mer självreglerad motivation till att läsa, måste de få gott om tid och stöd till att läsa och utveckla sin läskompetens, och få möjlighet till visst självbestämmande vad gäller val av texter som de själva kan relatera till.

För att vända denna oroväckande trend av minskat läsande och säkerställa att alla elever i den svenska grundskolan får möjlighet att utvecklas till läsande samhällsmedborgare, föreslår vi med utgångspunkt i vår egen och tidigare forskning att regeringens läspolitik och skolhuvudmännens prioriteringar inriktas mot följande:

Säkerställ tillgången till tryckta och vetenskapligt granskade läroböcker till alla elever i samtliga ämnen. För att höja den totala mängden läsning av sammanhängande text behöver elever läsa i fler ämnen än svenska. Men idag minskar skolornas budget för läromedel och de flesta lärare anser att de inte får tillgång till de läromedel som de behöver, enligt en undersökning genomförd av lärarfacken, elevorganisationer och Läromedelsförfattarna.

Säkerställ tillgången till bemannade skolbibliotek som stöd till den ordinarie undervisningen. Alla elever, oavsett socioekonomiska förutsättningar, måste få likvärdiga möjligheter och stöd till att välja och hitta texter som de själva kan relatera till, och inte minst, en lugn och trygg plats för läsning. Här ställer vi oss bakom huvudlinjerna i Skolbiblioteksutredningens delbetänkande Skolbibliotek för bildning och utbildning, SOU 2021:3.

Säkerställ att läsning av sammanhängande text ges utrymme i det dagliga skolarbetet. För att fler elever ska läsa mer än en sida på en skoldag behöver mer tid avsättas till läsning i skolans alla ämnen. Elevers pedagogiska och materiella förutsättningar för läsning och läsutveckling behöver prioriteras framför dagens alltför ensidiga fokus på att mäta och bedöma elevers resultat.

Mats Tegmark, Monika Vinterek och Tarja Alatalo, samtliga verksamma som forskare i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna

 

Läs mer:
Vinterek, M., Winberg, M., Tegmark, M., Alatalo, T., & Liberg, C. (2020). The decrease of school related reading in Swedish compulsory school. Trends between 2007 and 2017. Scandinavian Journal of Educational Research. https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1833247

 

2 Comments on “Mats Tegmark, Monika Vinterek och Tarja Alatalo: Allt fler elever läser allt mindre

  1. Skolbibliotek är en självklarhet, det står redan i skollagen att de skall finnas. Att skolbibliotekarien även skall komplettera biblioteket är också självklart. Vad som saknas är finansiering vilket man politiskt och opinionsmässigt måste agera för.
    Moderna digitala medier är också en självklarhet där läsning finns i oräknelig mängd men där vuxenvärlden låter barn och ungdomar bruka den enbart till underhållning och skvaller. Utbilda, bilda och folkbilda barn, ungdomar och de vuxna till även ett seriöst förhållande mot de digitala verktygen. Resetid, i väntan på tandläkaren eller kompisarna är bra tillfällen att fortsätta läsa den bok som man började med på svenskan i skolan. Ljudboken finns som komplement till högläsning hemma och i skolan. Låt oss bilda en folkrörelse av vuxna som läser för barn, alla copyrights går ut efter att författaren varit död i 70 år. Låt oss ljudliggöra de svenska barnboksklassikerna på You Tube, facebook eller annan digital form. Här ett enkelt, amatörmässigt exempel på ” Nils Holgersson ´” http://www.dropbox.com/sh/6vrkr1wm1novbma/AAAZ1YHkTTtdGaNjo3HNyVPTa?dl=0

  2. Anmärkningsvärt att tre forskare enbart skriver om betydelse av kvantitet och inte ett ord om den betydelse som innehåll, meningsfullhet och relationen läsning – undervisningskontext har.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »