Skola och SamhälleNils Kirsten: Remissinstanserna splittrade om lärarutbildningsutredningen
Lärarutbildningsutredningens förslag om bland annat skarpare krav för antagning till lärarutbildningen och förändrat innehåll i densamma, har skapat stark debatt. Nils Kirsten visar i en analys av remiss-svaren att det finns en stark splittring bland insanserna, med såväl positiva som negativa utlåtanden (red.).
Debattinläggen om lärarutbildningsutredningen i forum såsom Vi lärare, Skola och samhälle och SvD har, såsom är naturligt för argumenterande texter, ofta intagit starkt positiva eller negativa positioner till utredningens förslag.
Men i vilken mån är synpunkterna i dessa inlägg också representativa för bredare grupper, såsom svenska lärosäten och myndigheter? Remissvaren om utredningens förslag som nyligen publicerades på regeringens hemsida ger viss möjlighet till inblick i den frågan. Jag redovisar nedan resultaten från en kvantitativ automatiserad textanalys av de 60 remissvar som författats av lärosäten och myndigheter (remissvar från 19 kommuner exkluderades för att förenkla analysen). Den som vill granska, testa eller utveckla mitt tillvägagångssätt kan ladda hem detta skript som är skrivet för statistikprogrammet Stata.
Först beskrivs i vilken mån remissinstanserna ställde sig övergripande positiva eller negativa till utredningens förslag. Denna analys räknar förekomster av ord som indikerar explicit positiva eller negativa förhållningssätt, såsom ”tillstyrker”, ”stöder” och ”positiv”, respektive ”avstyrker”, ”ifrågasätter” och ”negativ” (en full lista över de positiva/negativa ord som analysen baserades på finns i skriptet i ovanstående länk). Ambitionen var att söka efter ord som otvetydigt indikerar ett positivt eller negativt förhållningssätt. Nackdelen med detta val är att mer ambivalenta eller implicita formuleringar för positiva/negativa förhållningssätt missas. Hur sådana formuleringar ska tolkas är dock knappast heller en enkel fråga i en mer djupgående och textnära analys.
Balansen mellan positiva och negativa förhållningssätt hos respektive instans illustreras i nedanstående graf, där värdet -1 innebär enbart negativa förhållningssätt, värdet 0 innebär lika många positiva/negativa förhållningssätt och värdet 1 innebär enbart positiva förhållningssätt.
Figuren illustrerar att utredningens förslag delar remissinstanserna, med bara något fler instanser som är övergripande positiva än övergripande negativa. Antalet positiva åsiktsyttringar per instans (median 9,5) är ungefär lika stort som antalet negativa åsiktsyttringar (median 8).
Ovanstående figur synliggör dock inte det faktum att instansernas remissvar skiljer sig mycket i omfång och detaljrikedom, där några instanser enbart har skrivit ett par sidor, medan andra instanser har skrivit mer än tio sidor. Spridningsdiagrammet nedan illustrerar denna spridning i form av antal positiva och negativa förhållningssätt hos respektive remissinstans. För att hålla diagrammet läsbart utelämnas namnen för en del instanser (framför allt de som uttryckt få positiva/negativa förhållningssätt).
Diagrammet illustrerar att bland andra Skolverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges Lärare och Vetenskapsrådet har uttryckt många positiva och få negativa förhållningssätt. Ett mer balanserat förhållningssätt framgår hos instanser såsom Stockholms, Malmö, Göteborgs och Linköpings universitet, genom ungefär lika många positiva och negativa förhållningssätt. Övervägande negativt uttrycker sig däremot instanser såsom Örebro och Uppsala universitet, Högskolan Väst och Sveriges förenade studentkårer.
En analys av vad remissinstanserna anser om utredningen kompliceras dock av att såväl instämmanden som ifrågasättanden inte bara handlar om sakfrågorna i förslagen (är det önskvärt med kognitionsvetenskap i lärarutbildningen?), utan även förslagens specifika utformning (är det önskvärt på just det här sättet?) eller ordvalen i förslagen (det borde kallas något annat). Exempelvis ifrågasätter Sveriges förenade studentkårer nästan alla förslag om förändrat innehåll i lärarutbildningen, men inte nödvändigtvis av motstånd mot innehållet i sig, utan då man värnar om lärosätenas självstyre av lärarutbildningens innehåll. Ett annat exempel är att Göteborgs universitet med reservation tillstyrker ökat fokus på kognitionsvetenskap, men föreslår att definitionen av kognitionsvetenskap bör ändras. Om detta ska tolkas som stöd eller kritik är inte självklart.
För att skapa en övergripande bild av remissinstansernas förhållningssätt till specifika förslag gjorde jag en ytterligare analys, där alla remissvar delades in i meningar. Därefter identifierades de meningar som behandlar respektive tematik och slutligen räknades antal positiva/negativa förhållningssätt inom dessa meningar. Analysen utgår från antagandet att ett positivt/negativt yttrande i en mening som rör en viss tematik speglar remissinstansens inställning till det förslaget. Urvalet av teman för analysen tog sin utgångspunkt i förslag som har diskuterats i den allmänna debatten kring lärarutbildningsutredningen: att införa betyg C som behörighetskrav för lärarutbildningen, minska omfånget av den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), öka betoningen vid kognitionsvetenskap och ämnesdidaktik, stärka kopplingen mellan teori och praktik och betoningen av evidensbaserade kunskaper, samt att införa strukturerad ljudningsmetod i examensmålen för lärare i årkurs F-3. Figuren nedan gestaltar den genomsnittliga differensen mellan antal positiva och negativa uttryck i meningar som innehöll ord såsom ”Betyg C” eller ”UVK”.
Figuren illustrerar att det förekommer positiva och negativa förhållningssätt till alla dessa teman i remissvaren, men med ett övergripande genomsnitt nära noll. I genomsnitt uttrycks mest positiva förhållningssätt i meningar som innehåller ordet ämnesdidaktik, medan mest negativa förhållningssätt uttrycks i meningar med ordet kognitionsvetenskap.
Kognitionsvetenskap är också det ämne med störst spann mellan den mest positiva och den mest negativa instansen. Jag illustrerar därför även skillnaderna i förhållningssätt mellan remissinstanserna utifrån detta tema, ett ämne i vilket 33 av 60 instanser uttryckte positiva eller negativa förhållningssätt. Även många av de övriga instanserna kommenterade kognitionsvetenskap, men syns inte i sammanställningen då de inte tog tydlig ställning eller formulerade positiva eller negativa förhållningssätt på mer implicita sätt.
Som framgår i figuren ovan uttryckte instanser såsom Lunds universitet och Vetenskapsrådet övervägande positiva förhållningssätt i meningar med ordet kognitionsvetenskap, medan exempelvis Högskolan i Borås och Mälardalens universitet uttryckte sig övervägande negativt. Huvuddelen av remissinstanserna uttryckte dock mer neutrala eller resonerande förhållningssätt. Sammantaget ger denna analys en bild av att utredningens förslag är lika splittrat i remissinstansernas svar som i de debattinlägg som har publicerats i olika forum. Möjligen ger det stor handlingsfrihet åt regeringen, då man oavsett beslut kan stötta sig mot några remissinstansers svar. Å andra sidan kan man också räkna med kritik oavsett vilka besluten blir.
Nils Kirsten är lektor i pedagogik vid Uppsala Universitet
One Comment on “Nils Kirsten: Remissinstanserna splittrade om lärarutbildningsutredningen”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Mycket intressant artikel. Den reser en rad frågor. T ex vilka universitet är det som är övervägande negativa och vilka är övervägande positiva i sina remissvar? Kan man se ngt mönster?
Jag gissar att remisserna utarbetats av lärarutbildningsfakulteterna på de enskilda lärosätena, vilket skulle kunna förklara utfallet. Uppfattningar kring kognitionsvetenskap verkar vara det som är mest polariserat. Att evidens väcker negativa uppfattningar är anmärkningsvärt.