Skola och SamhällePatric Sahlén & Niclas Månsson: Nya betygssystemet innebär att skolkamraternas prestation kommer avgöra elevens framtid
Nyligen presenterades regeringens utredning om ett nytt betygssystem. Tanken är att det nya betygssystemet ska både ordna de problem som F-betyget har orsakat, öka rättssäkerheten i betygssättningen samt minska förekomsten av betygsinflation genom en kalibrering av betygen. Patric Sahlén och Niclas Månsson kritiserar det nya förslaget i dagens inlägg (red.).
Det nya betygssystem som föreslås i SOU 2025:18 vill skapa jämförbarhet mellan skolor genom att kalibrera elevers betygsvärden utifrån skolans resultat på nationella slutprov. Intentionen är god. Men modellen innehåller ett grundläggande problem: elevens individuella provresultat påverkar inte det kalibrerade betygsvärdet – det gör skolkamraternas genomsnittliga prestation.
Utredningen är tydlig:
”Kalibreringsalgoritmen baseras helt och hållet på skolans genomsnittliga provresultat och inte på elevers individuella provresultat.” (s417)
Det innebär att även om en enskild elev skriver oväntat högt eller lågt på proven, påverkar det inte elevens justerade betygsvärde.
Två elever med exakt samma betyg (5,0) och exakt samma provresultat (5,0) kan få helt olika meritvärde beroende på skolans genomsnittliga provresultat. Om eleven går på en skola där övriga elever presterar svagt (t.ex. NSP = 3,0) får hen ett meritvärde på 3,6. På en skola där andra presterar starkt (NSP = 8,0) får eleven 7,1 i meritvärde. Skillnaden är 3,5 poäng – med identisk individuell prestation.
Systemet justerar elevers betygsvärden upp eller ned beroende på skolans snitt. Det sker alltså ingen individuell prövning av om betyget stämmer med elevens prestation. Den kollektiva kalibreringen innebär att även elever som är rättvist bedömda riskerar att få sitt värde justerat – upp eller ned – beroende på hur andra presterar.
”Kalibreringen påverkar inte heller den underliggande rangordningen av elever på skolan” (s417), skriver utredningen. Det innebär att modellen främst ser till att bevara intern ordning – men inte att rättvisande meritvärden speglar faktiska prestationer i förhållande till en nationell standard.
I vissa fall kan det dessutom bli så att systemet försöker justera spridningen i en skola – även om medelvärdet redan matchar provresultatet. Syftet är, enligt utredningen, att ge ”mer rättvisande betygsvärden” i ytterkanterna. Det låter logiskt – men leder till att enskilda elevers meritvärde påverkas av en skolstatistisk modell, inte av den egna insatsen.
Det här är inte bara en teknisk justeringsfråga – det är en rättssäkerhetsfråga.
En elevs framtid ska inte avgöras av skolans medelvärde. Meritvärdet ska spegla vad eleven faktiskt kan – inte var hen råkar gå i skolan. Att skapa rättvisa mellan skolor får inte ske genom att åsidosätta rättvisa mellan elever.
Vill man åtgärda betygsinflation och öka likvärdighet bör man:
- stärka lärares bedömningskompetens,
- införa kollegiala bedömningssamråd,
- använda nationella prov som stöd – inte som styrverktyg,
- analysera betygssättningsmönster på skolnivå – men aldrig justera individuella elevresultat via algoritmer.
Varje elev har rätt till en individuell, rättssäker och transparent bedömning.
Det är dags att säga nej till system där skolkamraternas prestation väger tyngre än den egna.
Patric Sahlén, adjunkt och doktorand i pedagogik vid Södertörns Högskola
Niclas Månsson, Professor i allmän pedagogik vid Södertörns Högskola
6 Comments on “Patric Sahlén & Niclas Månsson: Nya betygssystemet innebär att skolkamraternas prestation kommer avgöra elevens framtid”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Att stärka lärarnas bedömningskompetens eller kollegiala bedömningssamråd etc åtgärdar inte betygsinflationen, ökar heller inte likvärdigheten. Det är därför utredaren har föreslagit en modell för meritvärdeskalibrering. Denna modell är samtidigt förslagets akilleshäl. Det finns många invändningar att göra, en del beskrivs av ff. Vi vet dock inte i förväg hur förslaget kommer att slå. Viktigt att diskussionen om förslaget fortsätter.
Kommer vi att få se en proposition före valet? Jag är tveksam.
Beskrivningen av hur beräkningen av justerade betygsvärdet går till är inte korrekt. Justeringen görs inte ensamt utifrån vad eleverna skriver på provet. Istället görs en jämförelse mellan betyg och provresultat på skolnivå. Därefter justeras betygsvärdet för att hantera skillnader mellan lärarsatta betygen och provresultaten på gruppnivå.
Det går alltså inte att beräkna ett justerat betygsvärde på det sättet som beskrivs. Det är t.ex. bara om skolkamraternas provresultat avviker ganska mycket nedåt jämfört med betygen som eleven i exemplet kan landa på så lågt betyg som 3,6.
Vi har medvetet hållit alla andra faktorer konstanta för att visa hur skolans provresultat påverkar en enskild elevs meritvärde. Det är just så kalibreringsmodellen i utredningen fungerar: skolnivån styr. Problemet är att modellen förutsätter att alla elever är lika felaktigt betygsatta, vilket är osannolikt. Det gör systemet orättvist, även om algoritmen är statistiskt konsekvent.
Nej, det är fel att skriva: ”kan få helt olika meritvärde beroende på skolans genomsnittliga provresultat”.
Det korrekta är ”kan få olika meritvärde beroende på skolans genomsnittliga avvikelse mellan provresultat och betyg”.
Det stämmer däremot i huvudsak att ”modellen förutsätter att alla elever är lika felaktigt betygsatta” (inom en skola, jämfört med elever på andra skolor), vilket är något som faktiskt har relativt gott empiriskt stöd. Normer för betygssättning skiljer sig nämligen mellan skolor, men är relativt konsistent inom skolor. Utredningen lyfter dock att lärare även i fortsättningen behöver samarbeta med bedömning inom skolor, så att bedömningen inom skolor är så konsekvent som möjligt.
Det följande stämmer inte heller, då 30% av elevens meritvärde bestäms helt av provresultatet: ”även om en enskild elev skriver oväntat högt eller lågt på proven, påverkar det inte elevens justerade betygsvärde”.
Pinsamt att Sahlén och Månsson inte läste på noggrannare innan de skrev inlägget.
Tack för replik. Systemet blir rättvist endast om skillnaden mellan en elevs betyg och provresultat exakt matchar skolans genomsnittliga avvikelse. Det vill säga: eleven har fått lika mycket ”för högt” eller ”för lågt” betyg som sina skolkamrater i snitt. Men det är en osannolik förutsättning.
Om en elev har 6,5 i betyg men skriver 5,0 på provet (överbetyg 1,5), och skolan i snitt har 5,0 i betyg och 3,0 på prov (överbetyg 2,0), justeras elevens värde med skolans avvikelse – inte med elevens.
Det skapar ett system där rättvisa bara uppstår i det statistiska genomsnittet, men inte för individen. I ett system där betyg presenteras som individuell kunskapsbedömning är det ett stort problem.
Ja, det stämmer.
För en enskild elev kan dock en skillnad mellan provresultat och betyg vara motiverat, om eleven presterar olika bra i olika situationer. Eleven kanske inte har pluggat så mycket, men lyckas ändå bra på provet.
I så fall är det inte ett problem att den nämnda justeringen görs.
Problematiskt vore däremot om elever inom skolor bedöms mycket olika trots samma prestation. Så verkar dock i liten utsträckning vara fallet och är heller inget som ändras av förslaget.
Om man verkligen skulle vilja lösa det problemet bör lösningen vara att endast basera betyget på provresultatet, vilket dock medför andra nackdelar.