Per Dahlbeck & Pär Widén: Fritt fram att tycka till om skolan

Per Dahlbeck & Pär Widén kritiserar påståendet att ”Ibland kan ett F ändå vara ett riktigt bra betyg” från Sydsvenskans ledarskribent. De ställer sig undrande inför sakligheten i Sydsvenskans ledare och ifrågasätter textens allmänna tyckande. Behöver inte behöver ledarskribenter i Sydsvenskan utgå varken från beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund?

Den pedagogiska verksamheten i förskola och skola ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Det står i Skollagen. Det är inget som tycks ha gjort någon större inverkan på ledarskribenter på Sydsvenskan. Under rubriken ”Ibland kan ett F ändå vara ett riktigt bra betyg.” är det främst två företeelser i skolan som hyllas. Nämligen lovskola och betyget F. I samma ledare kan vi läsa att ” ….i det nya superförbundet Sveriges Lärare som samlar Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, gnälls det som vanligt.” Det är rimligt att anta att det är just i ett enat lärarfack som den beprövade erfarenheten finns och kan kommuniceras. Tydligen upplevs fackets ställningstagande, i det här fallet av ledarskribenten, som ”gnäll” och inget som bör påverka förslag och beslut som rör skolan. Visst kan en läsare bli nyfiken på vad det då är som påverkar innehållet i ledaren. Kan det vara en ”vetenskaplig grund”?

I Svts serie Vetenskapens värld handlar flera program om ”Det svenska Skolexperimentet”. Om inte hela idén med programmet är ironiskt så är det rimligt att anta att forskare får komma till tals i programmen för att kommentera skolans innehåll, inriktning och utveckling. De forskare, lärare och elever som kommer till tals i programmet är samfällt starkt kritiska till hur prov och betyg fungerar som kvalitetshöjande aktiviteter. Speciellt när det kommer till betyget F så är kritiken enig och inte nådig. Finns det då annan forskning som visar på fördelar med lovskola och betyget F^? Vi har hela vårt yrkesliv arbetat inom förskola och skola och under senare också på Lärande och samhälle på Malmöuniversitet. Vi har ännu inte mött någon forskare inom pedagogik och utbildningsvetenskap som hävdar och menar att det finns forskning som visar att betyget F och lovskola skulle på sikt gynna elevers lärande och motivation för lärande.

Så därför undrar vi vad ledarskribenten grundar sin text på? Handlar det om ett allmänt tyckande som inte behöver stödjas varken av beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund? Vi tänker att om en ledare skulle handla om ett tyckande typ att det borde opereras mer inom svensk sjukvård, eller att tandläkare borde röntga mer under sina undersökningar så skulle de flesta läsare leta efter datum när ledaren skrevs. Om det visar sig att det inte är förste april så tror jag att ledaren skulle leda till leenden och en viss ilska från berörda yrkesgrupper. Så sammanfattningsvis och slutligen, vi förväntar oss mer av en ledare i Sydsvenskan. Mycket mer. Är det orimligt?

Undrar:

Per Dahlbeck, Utvecklingspedagog i Malmö o Helsingborg

Pär Widén, Lektor i pedagogik Malmö universitet