Rickard Öhman: Samhället behöver en plan för framtidens utbildning

Om ångmaskinen kunde ersätta muskelkraft och öppna för idrottens framväxt vad kan då AI göra för tänkande och reflektion? Gymnasieläraren Rickard Öhman diskuterar hur värdet av kunskap måste omvärderas i en tid då AI skakar grunden för det samhälle som vi känner till. Annars riskerar vi att utarma framtidens generationer, red.

1829 England, George Stephenson ånglok “The Rocket” hade vunnit tävlingen Rainhill Trials. Ångloket blev en symbol för den mekaniska kraftens överlägsenhet. Muskelkraft hade ersatts av mekanisk kraft. Den industriella revolutionen förändrade samhället på många sätt. Men även om maskinernas kraft var överlägsna människornas, så innebar det inte att mänsklig fysisk kapacitet förlorade sitt värde. Tvärtom! Maskinernas övertagande av produktionen ledde bland annat till att idrott populariserades. Fysisk aktivitet och utveckling kommer alltid att vara värdefullt. Likaså kommer intellektuell aktivitet och utveckling att vara det i framtiden.

Med ny teknik som Watson eller som ChatGPT står vi inför ännu en avgörande förändring. Arbetsmarknaden kommer att förändras och vi vet inte hur. Det är inte säkert att nya arbetstillfällen kommer att uppstå i samma takt som gamla försvinner. Vi kanske inte behöver arbeta alls i framtiden. I en sådan framtid, hur bör samhället tänka kring syftet med
utbildning? Industrisamhällets syn på utbildning som ett medel att fostra samhällsmedborgare och att tillse arbetsmarknaden med utbildad arbetskraft kanske inte längre är relevant. Istället bör vi se på på den kunskap som utbildningen ska ge som någonting intrinsikalt värdefullt snarare än ett medel.

I det moderna informationssamhället ställs höga krav på grundläggande kunskaper för att navigera i ett enormt hav av ofta onyttig och sällan nyttig information. Att kastas ut i detta mörka hav utan några referenser eller kunskaper om omgivningen, utan vetskap om var de säkra hamnarna finns och med farliga varelser som lurar, är som att segla utan karta och kompass. Vissa lyckas på grund av tur medan andra lär sig genom talang och bakgrund. Men alltför många fastnar i algoritmernas virvlar och driver runt utan riktning. Det kulturarv som vi har skapat kan fungera som en karta, en litterär och kulturell kanon som agerar som fyrtorn och landmärke för att hjälpa navigeringen i detta hav av information.

Betydelsen av grundläggande utbildning kan inte underskattas, särskilt när vi ser hur det nuvarande utbildningssystemet har misslyckats med att uppfylla våra förväntningar. Många trodde att skolan skulle förbättra elevernas förmågor att söka och sovra information, att de skulle bli bättre på språk och kritiskt tänkande, och att matematikens betydelse skulle minska. Visst, det finns undantag, men många av oss som arbetar i skolan ser tydligt att
samhället har misslyckats när eleverna inte ens kan hantera en e-post. Kan vi verkligen hävda att utbildningssystemet de senaste tre decennierna har varit framgångsrikt? Tyvärr har satsningar på innovation inom utbildning i många fall lett till kontraintuitiva resultat, samtidigt som läsförståelse och matematikkunskaper dalat. Den riktning som samhället
behöver handlar inte bara om att tänka nytt, vi behöver återigen påminnas om de klassiska bildningsidealen.

Läsning och matematik bör vara grunden i vårt utbildningssystem. Nej! Alla kommer inte att bli akademiker eller ingenjörer det är inte heller önskvärt. Men grunden måste finnas av flera anledningar och arbetsmarknadens- och samhällets behov hör inte till dessa anledningar. Utan en grund i läsning och utan träning i intellektuell aktivitet kommer livet att bli så mycket fattigare för framtidens generationer. Precis som löpning och styrketräning ger grund för ett hälsosamt fysiskt liv, ger läsning och matematik liknande verktyg för ett hälsosamt intellektuellt liv och ett livslångt lärande.

Att läsa sublima litterära eller filosofiska verk kan ge en djup känsla av meningsfullhet och berika våra liv på sätt som få andra erfarenheter kan. Men förmågan att uppleva detta kräver läsförmåga, vilket i sin tur oftast bygger på tidigare utbildning. Om vi inte uppmuntrar förmågan att konsumera sublima verk genom utbildningssystemet och genom läsning, riskerar vi att skapa ett samhälle som är andligt torftigt. Tyvärr har det lättillgängliga och banala blivit ett ideal som gör att många går miste om dessa djupa erfarenheter. Detta betyder inte att vi bör ha en snobbig inställning till kunskap eller att alla måste ha förmågan att konsumera sublima verk. Precis som inte alla kan vara idrottsstjärnor som briljerar genom sina fysiska förmågor har inte alla kapacitet att uppskatta denna typ av verk. Men de som skulle ha haft kapaciteten bör inte berövas detta på grund av bristande utbildning.

Människan är unik. Det finns ytterligare värden än fysiska och intellektuella som utbildningssystemet bör uppmuntra, som empati, samarbete,karaktärsbyggande med mera. Då blir återigen läsning centralt. Genom att uppmuntra läsning av olika typer av verk, på olika nivåer och med meningsfullt innehåll, kan vi ge våra framtida generationer de verktyg
som de behöver för att leva ett rikt och meningsfullt liv. Detta kallas för bildning.

En viktig fråga att ta ställning till är vem som ska äga utbildningen i framtiden? Den industriella revolutionen skapade nya maktförhållanden och nya sociala problem uppstod för arbetarklassen. Med framväxten av artificiell intelligens står vi inför en ny omvälvning som kommer att förändra utbildningssystemet och maktfördelningen ytterligare. Det är viktigt att vi diskuterar vem som ska äga maskinerna och vem som ska äga resurserna.

När det gäller ägandeskapet av utbildning finns det två centrala problem som vi behöver hantera. Det första problemet är det unika system med vinstdrivande skolor som finns i Sverige, som har blottat allvarliga brister i kvalitet och jämlikhet inom utbildningssystemet. Det andra problemet är att utbildningsföretag och multinationella företag skapar plattformar och andra system för utbildning, vilket kan leda till att företagens intressen prioriteras framför samhällets och individernas behov. Att utbilda sig kan vara en arbetsam process, ibland plågsam, och företagen kan ha en inverkan på elevernas behov och prioriteringar, där det banala kan prioriteras framför det som är nyttigt. Vi behöver säkerställa att utbildningssystemet inte manipuleras av företag som endast är ute efter ekonomisk vinst, utan att det främsta fokuset är att möta elevernas behov. Det är viktigt att vi ser till att allt inom utbildningssystemet styrs av samhället och dess medborgare snarare än av vinstdrivande företag. Det är inte ansvarsfullt av den äldre generationen att överlåta inflytandet och inriktningen på utbildning till vinstdrivande företag.

Utvecklingen går snabbt och även om ChatGPT är imponerande så har den inte samma ikoniska status som Stephensons ånglok “The Rocket” hade. En mer passande jämförelse skulle vara att likna dagens AI med de tidiga ångmaskinerna. Det är kommande mjukvaruversioner som kommer att få genomslag. Samhället kan och bör ändå planera för framtidens utbildning som går bortom industrisamhällets behov och istället fokuserar på att ge eleverna verktyg för ett hälsosamt intellektuellt liv och livslångt lärande. Genom detta kan vi skapa ett samhälle som inte bara är teknologiskt avancerat, utan också andligt rikt.

Rickard Öhman

Gymnasielärare i historia och filosofi