Skola och SamhälleRickard Öman: Förädlingsvärde kommer drabba lärarkåren och eleverna negativt.
Begreppet förädlingsvärde hörs alltmer i den politiska debatten om skolan och flera mäktia aktörer ser det som ett nödvändigt mått för att säkerställa skolsystemets kvalitet och för att kunna hålla skolor ansvariga. Rickard Öman diskuterar här riskerna med förädlingsvärde (red.).
Experiment och innovation är i sig själva något gott, men när de genomförs på en stor skala och med höga insatser kan konsekvenserna bli ödesdigra. Att införa förädlingsvärde (ett mått av elevers kunskapsutveckling över tid) i vår nations skolsystem skulle vara ett exempel på ett sådant oansvarigt experimenterande, eftersom det inte finns några studier som visar hur ett sådant värde meningsfullt kan tillämpas, varken lokalt eller nationellt, samtidigt som ett sådant värde kan missbrukas på olika sätt. Regeringen måste stå emot det tryck som Friskolornas Riksförbund och de tre största skolkoncernerna utövar för att driva igenom förädlingsvärde. Istället bör man verka för en återgång till regelstyrning som säkerställer att huvudmän har tillräckligt mycket av det som högkvalitativa skolor traditionellt sett förknippas med.
Övergången från regelstyrning till målstyrning inom skolan har inte visat sig vara en problemfri reform, varken för lärare, elever eller nationen som helhet. Dagens verklighet i skolan präglas av betydande problem som härstammar från konsekvenserna av målstyrning: överdokumentation, underbemanning, stress, manipulation, fusk och korruption. De oräkneliga värden som skolans undervisning genererar och som verkligen betyder något, bortprioriteras med ansatsen med New Public Management. Mer av samma medicin löser inte de problemen, snarare riskerar det att skapa nya problem.
Av den anledningen väcks en stark oro när jag hör regeringens företrädare tala om införandet av förädlingsvärde under Friskolornas Riksförbunds frukostmöte: Regeringens representant meddelar att ett förslag om att införa förädlingsvärde som mått kommer att presenteras under denna mandatperiod. “Det här är högt upp på agendan. Det här är en prioriterad fråga.” Ja, för Friskolornas Riksförbund, Internationella (IES) Engelska Skolan, Kunskapsskolan och Academedia är det av naturliga skäl en prioriterad fråga, men varför måste det vara det för regeringen? Regeringen har nu lagt till ett direktiv till Joakim Stymnes utredning om friskolor att även utreda förädlingsvärde.
I en nyligen publicerad debattartikel från vd:n för IES framkommer tydligt bristen på tillit till lärare och rektorer samt det påträngande behovet av kontroll, hon skriver: “Först när det finns objektiva, mätbara underlag för bedömning av skolkvalitet kan vi veta vilka åtgärder som behöver vidtas för att höja kvaliteten i svenska skolor.” Bristen på tillit mellan huvudmän och lärare är ömsesidig; vi har olika syften. Skolkoncernerna strävar efter att tjäna pengar och framstå som goda, kommunerna vill spara pengar och framstå som goda, medan lärarna enbart önskar att få ägna sig åt sitt yrke – att undervisa i de ämnen där de är kompetenta och samtidigt känna en yrkesstolthet grundad i en moralisk övertygelse att eleverna behöver utbildning. Skolans aktörer står alltjämt splittrade, lärarna utan makt. På vilken sida står regeringen? Utbildningsminister Mats Persson var ute redan 2017 och skrev om en vilja att mäta, något som han föga förtroendeingivande kallar för “tillitsfull utvärdering”
Om det enbart var mätningen, i någon slags positivistisk anda, som spelade roll, finns det inte mycket att invända mot. Även om mätmetoderna kan ifrågasättas, så är den datan inte skadlig i sig. Det är konsekvenserna av insamlingen – syftet, processen, tolkningarna och de efterföljande åtgärderna – som väcker oro i lärarkåren. Vi lärare vet nämligen hur dessa mått kan användas mot oss, påverka våra arbetsuppgifter och underminera vår arbetsmiljö. Vi är medvetna om att dokumentationskraven kan öka och att tilliten till vår profession kan undergrävas. Genom erfarenhet är vi medvetna om hur påtryckningar kan skapas för att vrida resultaten åt det håll man önskar, samtidigt som lärare får mindre att säga till om när det kommer till deras undervisning. Förädlingsvärde kan så klart kopplas till lön.
Fantasin känner inga gränser när det gäller att föreställa sig hur förädlingsvärde skulle kunna manipuleras av en huvudman som är villig att lura systemet. Även om förädlingsvärde kan kopplas till nationella prov finns betydande möjligheter till fusk. Förädlingsvärdet kan också skapa nya felaktiga incitament när det gäller vilka elever som blir attraktiva för skolorna och därmed vilka elever skolorna vill undvika. Även vilka av skolans elever en skola väljer att satsa på eller inte kan påverkas: för att maximera förädlingsvärdet kan skolor diskriminera vilka elever som får stöd. Motiven hos skolkoncernerna bör, med tanke på de åtskilliga skandaler vi bevittnat, ifrågasättas.
Friskolornas Riksförbund, IES och Kunskapsskolan samarbetar med två forskare som används som experter i denna fråga och som ska ge förädlingsvärde en vetenskaplig tyngd. Deras forskning är dock långt ifrån en etablerad vetenskap. Regeringens egen instans, Skolverket, kom med en rapport 2019: “Value Added: Ett mått på skolans bidrag till elevernas kunskapsutveckling”, där kritiseras metoden som döms ut som oanvändbar som grund till elevers och föräldrars skolval, tvärtemot vad företagen menar är ett av huvudargumenten för införandet av förädlingsvärde. Vilken instans väger tyngst för regeringen?
Det som skapar skolors kvalitet är ingen hemlighet. Experimentera inte. Gör som de mest prestigefyllda skolorna utomlands gör och reglera åt det hållet. Satsa på kvalitet i varje aspekt: välutbildade och tillräckligt många lärare, kunnig och tillräckligt mycket stödpersonal, attraktiva lokaler, fullt utrustade skolbibliotek och tillgång till läromedel av högsta kvalitet. Detta skulle resultera i nöjda elever, lärare och föräldrar. De enda som skulle kunna invända är koncernerna.
Rickard Öhman, Lärare i filosofi och historia, skoldebattör
One Comment on “Rickard Öman: Förädlingsvärde kommer drabba lärarkåren och eleverna negativt.”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Om – säger om – någon skulle lyckas hitta en metod att mäta “förädlingsvärdet” återstår ändå vissa problem. Först och främst måste man förstås fastställa ett “ingångsvärde” för alla nya elever. Och det måste ju då vara på individnivå. Mycket mätande blir det…
Men om… så öppnas ju helt nya möjligheter. Varför inte lära av fotboll och ishockey. En skola som lämnar ifrån sig elever med högt värde måste förstås få rejält betalt för sitt arbete från mottagande skola. Härliga rubriker: “Höstskolan betalar två miljoner till Mellankullaskolan för Ulla Karlsson”. Det finns knappast några gränser för hur innovativ svensk skola kan bli. Vi blir ännu mer uppmärksammade internationellt!