Agneta Broberg & Annlouise Petersson: Vad vi gör när vi är i skolan

Över hela västvärlden talar man om lärarnas ökade arbetsbörda, även om det är svårt att få belägg för och konkreta vittnesbörd om hur det ser ut. Det är inte förvånande om arbetsbördan ökat. Allt fler uppgifter läggs på skolan och lärarna. Allt mer administrativt arbete följer av den statliga kontrollen av lärarna och undervisningen.

Vi publicerar här en lista som inte gör anspråk på att vara fullständig eller representativ men som ger en åskådlig bild av vad som kan krävas av en lärare idag. (red)

När vi för närmare trettio år sedan började arbeta som lärare, ansågs planering och genomförande av lektioner samt föräldramöten och kvartssamtal vara ett heltidsarbete. Nedanstående lista innehåller arbetsuppgifter utöver dessa, som inte alla i samhället vet ingår i dagens uppdrag. Vissa av dem gör vi på eget initiativ, men de är nödvändiga för att hänga med i skolans utveckling. Det finns säkert många fler saker att tillägga, det tog bara en kort stund att få ihop alla dessa punkter.

•    Projekt som bestäms av annan part (t.ex. Matteprojektet, SET, mattenätverk, Läsutvecklingsprojekt, studiecirklar i ämnena, samtalsguiden).
•    Utvärdering av IUP/Åtgärdsprogram.
•    Bedömningsunderlag (diagnoser, observationer, intervjuer).
•    Bedömning (i samråd med arbetslag).
•    Dokumentation av bedömning.
•    Uppföljning av ovan nämnda diagnoser, observationer och intervjuer.
•    Upprättande av IUP.
•    Upprättande av Åtgärdsprogram.
•    Genomförande av utvecklingssamtal.
•    Uppföljning av utvecklingssamtal (kontakt med hemmet).
•    Handledning i TEMA-arbete (Högskolan i Kristianstad).
•    Handledarutbildning 7,5 hp (på kvartsfart).
•    Svara på remisser angående ny kursplan i geografi.
•    Pedagogiska måltider.
•    Rastvakt.
•    Deltaga vid bokpresentationer på Stadsbiblioteket.
•    Många, sedda var för sig, små aktiviteter, som inte har någon egen tid på schemat t.ex. kampanjer som ”Earth Hour”.
•    Sociala samtal av olika slag, t.ex. att utreda konflikter, stora som små (detta tar ett stort utrymme bland dagens     barn i vår fostrande skola).
•    Ersätta skolsköterska, kurator o.s.v., eftersom de bara är tillgängliga på vissa tider.
•    Nödvändiga insatser (som inte har någon egen tid på schemat) för att främja relationerna mellan eleverna.
•    Nationella prov.
•    Bedömningskonferenser för Np.
•    Ap-träffar.
•    Allergiombudsträffar (och alla andra träffar för olika specialfunktioner t.ex. kulturombud o.s.v.).
•    Pedagogiska caféer.
•    Utredningar för ansökningar till Råd och Stödteamet. Brandskyddskontroll.
•    Personer i utbildning t.ex. specialpedagogik kommer och gör arbeten, som ingår i deras uppgifter.
•    Ta emot lärarkandidater (sätta sig in i deras uppgifter och mål, mycket tid till samtal under VFU).
•    LUS
•    Smartboardutbildning.
•    Tid (massor) för att datorer, användare, lösenord etc. ska fungera.
•    Ta kontakt med support.
•    Önskemål från föräldrar om t.ex. egen hemsida för Listerbyskolan.
•    Föräldrar begär pedagogiska bedömningar inför flytt till annan skola.
•    Föräldrar önskar uppdaterad hemsida för den enskilda skolan.
•    Fylla i intyg från Försäkringskassan, när föräldrar varit hemma med sjukt barn.
•    Fluorsköljning.

(Agneta Broberg och Annlouise Petersson är lärare för barn i tidiga skolår i Ronneby)