Anders Jönsson: Är en betygsfri skola möjlig?

Anders Jönsson vid högskolan i Kristianstad argumenterar för att en betygsfri grundskola är möjlig men att det inte är så enkelt som att bara ta bort betygen. Eleverna måste få återkoppling för att kunna veta “hur de ligger till”, återkoppling som hjälper dem ta nästa steg i sitt lärande. Red.

Betygen är ständigt närvarande i diskussionen om skolan och vi tycks alltid vara oense i denna fråga. Vissa vill ha betyg tidigt, andra sent. Vissa vill ha en relativ skala, andra en absolut. Och så vidare.

Just nu handlar en av de aktuella frågorna kring betygen om stress. Björn Högberg och hans kollegor (2021) visar till exempel att skolrelaterad stress hos elever har ökat sedan förändringen av betygssystemet 2011, som ju innebar ett ökat fokus på betyg (t.ex. betyg från årskurs 6, betygsskala med fler steg och mer omfattande kunskapskrav). Som motpol till detta beskrivs i SVTs Vetenskapens värld (22/5 2022) hur en dansk gymnasieskola testade att inte ge eleverna betyg under första året, vilket bland annat ledde till mindre stress, men också till förbättrade prestationer.

Utifrån detta vaknar drömmar om en betygsfri skola. Vore det möjligt att ha en skola helt utan betyg?

Den huvudsakliga anledningen till att vi har betyg i Sverige är betygens funktion som urvalsinstrument inom utbildningssystemet, både i övergången från grundskola till gymnasieskola och från gymnasieskola till högskola/universitet. Det finns också antaganden om att betyg ska fungera motiverande för eleverna. Relationen mellan betyg och motivation har emellertid visat sig mer komplext än att de elever som får låga betyg automatiskt anstränger sig mer för att få högre.

För det första reagerar elever olika på betyg. Att som elev få låga betyg kan skapa motivation för ytterligare ansträngning, men bara om man förstår vad som krävs samt har det stöd eller de resurser som krävs för att faktiskt nå ett högre betyg. Om man däremot saknar de resurser som krävs, då finns inte heller någon anledning att anstränga sig, eftersom det ändå inte kommer att leda till högre betyg. Betyget riskerar att istället bli ett kvitto på att man misslyckats och låga betyg leder därmed lätt till att lågpresterande elever ger upp snarare än anstränga sig ytterligare. I linje med detta tyder såväl svensk som internationell forskning på att lågpresterande elever presterar sämre över tid om de får betyg (se t.ex. Anderson, 2018; Klapp, 2015).

Ett annat problem med betyg som motivationsfaktor i skolan är att jakten på höga betyg lätt tar överhanden, så att andra värden med utbildningen hamnar i skymundan. Vad man lär sig, eller om det finns någon nytta eller glädje med kunskaperna utöver betygsomdömet, blir därmed ointressant. Detta syns bland annat i utvärderingen av försöksverksamheten med betyg i årskurs 4, där väldigt unga elever ständigt var på jakt efter höga betygsomdömen. En sådan betygskultur ställer också krav på lärarna, som får ägna allt mer tid och kraft åt bedömningar och att rapportera dessa i exempelvis digitala plattformar (Löfgren m.fl., 2021). I allt fler studier framträder skolan som en form av Panoptikon, där precis allt eleverna gör bedöms och ligger till grund för betygen, vilka därmed får en starkt disciplinerande roll (Hirsh, 2020; Sivenbring, 2016).

En av de vanligaste invändningarna mot en betygsfri skola har med urvalsfunktionen att göra. Om eleverna inte får betyg, hur ska man då veta vem som ska få komma in på nästa nivå? Det finns väldigt många olika perspektiv på denna fråga, så den kan inte behandlas uttömmande här, men vi kan göra ett par observationer. För det första är det många elever från grundskolan som kommer in på sitt förstahandsval till gymnasieskolan, vilket innebär att de inte behöver konkurrera med sina betyg. Man skulle därför kunna låta alla komma in på valt program om de är behöriga och det inte finns någon konkurrens, men ha frivilliga nationella prov för de som vill söka till program eller skolor där det finns konkurrens. I steget mellan gymnasieskola och högskola/universitet har urvalet en viktigare roll, så här behövs ett urvalsinstrument för de som vill ta sig vidare (vilket emellertid är långt ifrån alla). Här kan alltså betygen inte tas bort utan att ersättas med något annat urvalsinstrument.

En annan invändning mot en betygsfri skola är att eleverna inte skulle vara motiverade för att anstränga sig om de inte fick betyg. Som redan framgått är det inte riktigt så enkelt. Dels vet vi ju att elever på låg- och mellanstadiet mycket väl kan engagera sig i skolarbetet utan betyg, dels reagerar som sagt elever olika på betyg. För vissa är betygen en sporre, för andra är de förödande.

Det finns lite olika exempel på studier där man plockat bort betygen för att se vad som händer. Som nämndes ovan, beskrivs till exempel i SVTs Vetenskapens värld (22/5 2022) hur en dansk gymnasieskola testade att inte ge betyg under första året, vilket bland annat ledde till mindre stress bland eleverna, men också till förbättrade prestationer – både för låg- och högpresterande elever. Samtidigt uttryckte vissa elever att de gärna ville veta ”hur de låg till” betygsmässigt. Detta är också ett viktigt tema i en undersökning jag själv genomfört inom folkhögskolan (Jönsson, 2022).

Om man läser ”Allmän linje” på folkhögskola får man ett så kallat studieomdöme, vilket gäller för alla de ämnen man läst och som därför sätts av lärarna gemensamt i slutet på utbildningen. Detta innebär att man som elev (eller ”deltagare” som det heter på folkhögskola) inte kan få några betygsomdömen längs vägen, eftersom den enskilda läraren inte vet hur den enskilda deltagaren ligger till i övriga ämnen. Däremot får deltagarna oftast mycket lärartid och mycket formativ återkoppling på de uppgifter de genomför. De deltagare jag intervjuat menar därför att folkhögskolan är överlägsen gymnasieskolan som lärmiljö. De menar att det i mycket högre grad finns tid och utrymme för fördjupat lärande på folkhögskola, i jämförelse med gymnasieskolan.

Men lika lyriska som de är över undervisningen, lika kritiska är de när det gäller bedömningen. Eftersom de inte får information om hur de ”ligger till” betygsmässigt, menar de att de inte kan reglera sitt lärande på ett konstruktivt sätt och de vet inte var de bör lägga sin energi. Någon deltagare beskriver det som att gå på lina med ögonbindel.

Det tycks därför som att man som elev behöver återkoppling på två nivåer. Dels behöver man återkoppling på vad som gått bra respektive vad som kan bli bättre på enskilda uppgifter, dels behöver man återkoppling på längre sikt, för att kunna reglera sitt lärande över tid. Det är i det sistnämnda fallet som betyg kan vara viktiga för elevers lärande, men – och detta är ett väldigt viktigt ”men” – då måste betygen kombineras med konstruktiv återkoppling (eller annat stöd) på uppgiftsnivå. För om man inte vet vad som blivit bra och vad som kan bli bättre i förhållande till det man presterat, då finns det ju inte heller något underlag att reglera sitt lärande utifrån.

Sammantaget är det nog möjligt med en betygsfri skola, åtminstone i grundskolan, eftersom det finns andra sätt att hantera urvalssituationen. Men om man tar bort betygen behöver man ersätta dem med någon annan form av återkoppling, som ger information om hur man ”ligger till” som elev, för att ge eleverna möjlighet att reglera sitt lärande över tid.

Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.

Referenser
Anderson, L. W. (2018). A critique of grading: policies, practices, and technical matters. Education Policy Analysis Archives, 26(49). https://doi.org/10.14507/epaa.26.3814
Hirsh, Å (2020). When assessment is a constant companion: students’ experiences of instruction in an era of intensified assessment focus. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 6, 89-102. https://doi.org/10.1080/20020317.2020.1756192
Högberg, B., Lindgren, J., Johansson, K., Strandh, M., & Petersen, S. (2021). Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform. Journal of Education Policy, 36(1), 84-106. https://doi.org/10.1080/02680939.2019.1686540
Jönsson, A. (2022). Perceptions of assessment: An interview study of participants’ perceptions of being assessed in Swedish adult education colleges. Frontiers in Education: Assessment, Testing and Applied Measurement. https://doi.org/10.3389/feduc.2022.836334
Klapp, A. (2015). Does grading affect educational attainment? A longitudinal study. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 22, 302-323. https://doi.org/10.1080/0969594X.2014.988121
Löfgren, H., Alm, F., Jönsson, A., Hultén, M., Markström, A.-M., & Lundahl, C. (2021). Betyg i årskurs 4: En studie om bedömningspraktikerna på skolor som deltagit i försöksverksamhet med tidigare betyg. Skolverket.
Sivenbring, J. (2016). I den betraktades ögon: Ungdomar om bedömning i skolan. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet.