Anders Trumberg: Hållbar skola – Hållbart samhälle

Under 2000-talet har skolvalet ökat även i medelstora städer och en följd är en ökad skolsegregation. Eleverna delas alltmer upp på olika skolor efter föräldrarnas socioekonomiska bakgrund. Det innebär att en del skolor har slutat att fungera som mötesplats för samhällets olika grupper och ett tudelat skolsystem har börjat växa fram. En utveckling som riskerar att leda till ett mer ojämlikt samhälle, skriver Anders Trumberg. (red)

Som individer blir vi i hög grad formade av skolan, det är där vi träffar våra vänner, lär oss saker om världen och inte minst om oss själva. Skolan och skolpolitiken har förändrats och förnyats och som allt annat präglas den av sin samtid. Sverige hade under en lång tid ett väldigt fragmenterat skolsystem med olika linjer och privata alternativ men under 1940–60-talet skedde en förändring med en utveckling mot en mer enhetlig skola. Detta innebar att skolan, genom statlig styrning, skulle garantera en likvärdig utbildning oavsett i vilken del av landet man var bosatt. Skolan var centralstyrd, vilket innebar att valfriheten för eleverna begränsades. Under 1970-talet började en decentraliseringsprocess där ansvaret för skolan mer och mer sköts över till kommunerna, en process som kulminerade i den reform som 1991 gav elever frihet att själva välja skola. Reformen 1991 och efterföljande reformer har inneburit ökad frihet för både elever och enskilda skolor. Detta har gjort att man idag ser en ökad konkurrens mellan skolor och en stor rörlighet av elever mellan olika skolor. Frågan är hur valfriheten påverkar skolsystemet och om vi är beredda att betala priset?

Skolan som mötesplats

Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv blir en blandning av elever med olika erfarenheter viktig eftersom skolan är en arena där möten och nätverk skapas och elever med olika bakgrund ger förutsättningar för integration i samhället. Det första vi tänker på är förstås blandningen mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. Men det handlar inte bara om individer med olika etnicitet utan också ett möte mellan ungdomar och vuxna, olika ungdomskulturer osv. Om skolor delas upp och elever med samma bakgrund, värderingar och kultur samlas i speciella skolor reducerar man också skolan som arena för möten. Forskning visar att det skapar problem när eleverna segmenteras upp i olika skolor. Skolan slutar att fungera som en mötesplats vilket innebär att elever i olika skolor lever i helt olika sociala världar (jmf. Karsten, 1998). Segregation och uppdelning av skolor är därför  negativt genom att det i slutänden föder ett osolidariskt och ojämlikt samhälle. En tudelninga av skolsystemet påverkar också elevers resultat. I PISA- undersökningarna kan man se att Sverige har blivit sämre vad gäller resultat och också att likvärdigheten har minskat i skolsystemet. Den minskade likvärdigheten hänger ihop med flera saker men möjligheten att välja skola har utan tvekan lett till en ökad segregation i skolsystemet, som i sin tur leder till en minskad likvärdighet och ett sämre resultat.

Örebro

Segmentering i skolor har framförallt förknippats med storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Men även i mellanstora städer som Örebro kan en liknande utveckling ses. Skolvalen ökar och med ökande skolval sker en uppdelning av elever. Vilken skola som anses vara bra och vilka som anses vara sämre handlar mer om popularitet och rykten än om skolans måluppfyllelse, dvs. valet av skola är oftast mer känslobaserat än rationellt grundat. Oftast sammankopplas skolan med dess närområde och det är svårt att förändra ett dåligt rykte när det väl har satt sig, även om skolan i sig kan vara bra.

Sedan början av 2000-talet väljer fler och fler elever skolor och strömmarna går oftast från skolor i ytterområden in mot de centralt belägna skolorna. De elever som blir kvar i ytterområdenas skolor och de som går i andra skolor blir mer och mer likriktade vad gäller socioekonomisk bakgrund. Det innebär i stort sett att en del skolor har slutat att fungera som arenor för möten, dvs. ett tudelat skolsystem har börjat växa fram (Trumberg 2011). Spannet mellan Skolorna är stort, nedan följer ett exempel på två skolor i Örebro som har helt olika etnisk och socioekonomisk karaktär på sin elevsammansättning, vilket också påverkar måluppfyllelsen.

Figur 1: Skola A och skola B år 2010 och 2011 (källa: Skolverket, SALSA databasen)

Skola A 2010 2011
Föräldrars utbildningsnivå[1] 1,97 1,96
Elever födda utomlands (%) 34 39
Andel elever som uppnått målen (%) 61 55
Skola B 2010 2011
Föräldrars utbildningsnivå 2,53 2,56
Elever födda utomlands (%) 1 1
Andel elever som uppnått målen (%) 94 98

I grunden till denna utveckling ligger den rådande bostadssegregationen som både påverkar och påverkas av skolvalen. Men eftersom det är lättare att byta skola än att byta bostad  innebär skolvalen att rörligheten mellan skolor stor och därmed går segregationen snabbare i skolsystemet än på bostadsmarknaden. Så om vi vill ha ett samhälle som inte föder ojämlikhet måste utvecklingen på skolfronten följas noga och framförallt måste nya grepp till för att begränsa denna utveckling.

Anders Trumberg. Fil.Dr Kulturgeografi, Centrum för Urbana och Regionala Studier (CUReS) Örebro universitet


[ 1]Medelvärde av avgångselevernas biologiska föräldrars utbildningsnivå, faderns respektive moderns högsta utbildningsnivå.

Utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, utbildningsvärde 2 innebär att personen ifråga har genomgått gymnasial utbildning i högst tre år och utbildningsvärde 3 innebär att personen genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng.

Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå har beräknats per elev och därefter har ett medelvärde per skola respektive kommun beräknats. I de fall där uppgift om den ena föräldern saknas har sammanvägd utbildningsnivå satts lika med den andra förälderns utbildningsnivå. (SALSA)

 

Referenser:

Karsten, L. (1998) Growing up in Amsterdam: Differentiation and segregation in children’s daily lives.  i Urban Studies, Vol 35, No.3, Sid. 565-581, 1998

Trumberg, A (2011) Den delade skolan – segregationsprocesser i det svenska skolsystemet, Örebro studies in Human Geography nr. 6, Örebro universitet.

Skolverket: SALSA: http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.5714/en-statistisk-modell-1.163764

 

 

8 Comments on “Anders Trumberg: Hållbar skola – Hållbart samhälle

  1. Intressant. Har du uppgifter från helt friskolefria kommuner? Och ännu mer av intresse, var finns samlad statistik på alla skolval, nationellt och uppdelat på kommun och skolnivå?

  2. Det skulle vara intressant att ställa de fakta som finns i denna avhandling /studie av Örebro mot den studie som Böhlmark mfl lade fram i en IFAUrapport nyligen. I den hävdar de att fristående skolor medverkat till högre resultat i de kommuner där de etablerats. Dvs. resultat i form av prov PISAresultat eller betyg är högre vid skolor i kommuner med fristående skolor än de skulle ha varit om inte fristående skolor skulle funnits i kommunen. Är det resultatet rimligt i förhållande till den segregation som sker inom skolvärlden sedan ett antal år? Rör det sig om helt olika processer? Går det någonsin att fånga resultat på en skola på ett meningsfullt sätt – kan man tex helt komma ifrån att mer konkurrens göder uppåtgående resultatmått?

  3. Jag tackar för denna välgrundade artikel.

    Försvararna av valfrihetsreformen brukar bl.a. peka på att boendesegregationen finns där oberoende av valfriheten och att valfriheten istället är ett sätt at utjämna denna segregation. Dock tyder denna artikel på att så inte är fallet.

    Ytterst tolkar jag att det handlar om ideologi med ekonomisk rationalitet som förtecken.

    Samtidigt tolkar jag att det handlar om en förändrad tyngdpunkt i skolpolitiken och skoldebatten. I nuvarande dominerande skolparadigm betonas att skolans främsta uppgift är ett kunskapsuppdrag, Det framhålls att garanten för detta uppdrag är läraren, inte elevsammansättningen. Dvs. lärarna ska garantera att utbildningen blir likvärdig, oavsett valfrihet eller skolval. Denna retorik kan bl.a. hämta stöd från en del aktuell forskning, t.ex. John Hatties metastudie som även han betonar lärarans roll för elevers kunskapsresultat.

    Att skolan även har sociala och demokratiska mål har tonats ner . Att skolan ska vara en mötesplats mellan olika grupper i samhället och att detta i sin tur får demokratiska och sociala effekter har därmed fått stå tillbaka för kunskapsdebatten. En debatt där den sociala sammansättningen i en skolklass är underordnad såväl elevers och föräldrars valfrihet som betydelsen av lärarnas agerande.

  4. Många unga vuxna människor bär på drömmar som de vill förverkliga genom studier och det måste finnas valmöjligheter men var finns dessa möjligheter i kommunernas regi idag när det dras ned? Nu handlar det om ekonomi och misstroenden gentemot skolor. Sen poppar det upp skolor som säger att de är moderna och arbetar på nytt sätt? Hur många elever får plats i dessa skolor?
    Vi utvecklas i olika takt och fortfarande så hör inte jag att elever får utvecklas i olika takt utan att allt skall gå fort idag och att kunskap skall kontrolleras med fler prov och i större omfattning. Det skall vara snabba resultat men med detta kommer baksidan med stress och tankar om att de inte duger eller räcker till… Det verkar som om man missar mycket av vad unga människor faktiskt kan och vilka resurser de bär med sig men det är inte relevant idag. Vi talar om utveckling och kunskapande men hur har vi det med demokrati och mångfald om vi strävar bakåt genom uppdelning vad händer då? Det blir A och B lag av skolor med unga studerande vuxna och en missanpassad fördelning av elever som synliggör en organiserad segregeringsstruktur som är betydligt värre än vad politiker mf l vill se… Vad sänder det för signaler till unga vuxna som sedan skall ut i livet efter många skolår? Är det lönt eller?
    Idag handlar om ekonomi och att vara nyttig och tillgänglig för samhället och att det inte finns arbete till alla i framtiden. Samtidigt vill man få flera unga vuxna att när de slutar skolan så bör de starta företag för att ha ett arbete att gå till. Idag är det svårt att få små enmansföretag eller mindre företag att gå med vinst så att de kan ta ut en skälig lön för att kunna leva (överleva). Hur kan många vuxna blunda för de fakta som du redogör för? Vad får vi betala för i framtiden genom att unga människor kommer att må sämre och det kan vara så att man måste skaffa sig två utbildningar för att överleva? Vad kommer inte det att kosta? Hur kan man vända detta till en positiv syn och tro på utveckling med mångfald och demokrati? För att kunna skapa dessa möjligheter då kan man inte lägga viktiga saker på is utan nu är det rätt tid att satsa… Vem tar ansvar och vem blundar…

  5. Hej
    Det finns ingen (vad jag vet) samlad statistik över skolval utan det är upp till enskilda kommuner att föra sådan statistik. Jag har inte heller statistik över helt friskolefria kommuner, men det kan du lätt skaffa fram genom att kolla med berörd kommun. Har inte hunnit titta närmare på IFAU rapporten men samband går att hitta mellan allt, bara man isolerar variablerna tillräckligt bra. Jag ser skolan ur ett lite annorlunda perspektiv dvs. inte enbart ur ett resultatperspektiv. För resultatet i sin helhet kan ju ha förbättrats men det säger inget om variationen i resultat mellan olika skolor eller elever. Att fristående skolor har en effekt på de kommunala skolorna är troligt men det säger ingenting om vilka elever som väljer att gå i fristående skolor, om ökad betygsinflation etc. det var bara några tankar, men jag ska ta mig tid att läsa rapporten ordentligt.

    För att sammanfatta tanken med artikeln, vilket jag också uppfattar att Pär är inne på, om målet är att få ett bra och hållbart skolsystem, tror att vi har börjat i fel ände när debatten endast handlar om mätningar, kontroll och dåliga lärare, vi behöver istället lyfta blicken och prata om vad skolan ska vara bra för, vad menar vi med likvärdighet, är skolans andra uppdrag, dvs. sociala och demokratiska mål eftersträvansvärt, vilka effekter får egentligen skolvalen på detta uppdrag? Om vi istället börjar arbeta mot en mer likvärdig skola tror jag att resultaten efter hand kommer att öka och vi får ett skolsystem (och ett samhälle) som håller på lång sikt.

  6. Om man vill göra en poäng av skolval och brist på likvärdig utbildning bör det vara av intresse att ge exempel där det som ibland skymmer sikten inte finns. Det vill säga friskolefria kommuner. Lyckas de med det otroligt viktiga uppdraget, fostra demokratiskt välfungerande medborgare. Lyckas friskolefria kommuner minska segregation och kompensera för familjebakgrund? Har man bättre resursfördelningsprinciper? Om man i ditt fall sysslar med den typen av forskning bör väl den kontrollgrupp dessa kommuner utgör vara intressanta? Eller är retoriken viktigare än att fundera över om inte problematiken brist i likvärdighet ligger i resursfördelningsprinciper och inte i “skolvalet”? Kommuner som inte är konkurrensutsatta borde ju rimligen göra och prestera på ett annat sätt?

  7. Jag tycker Jan Blomgren har en poäng i sitt senaste inlägg samtidigt som jag tycker att retoriken kring skolval också är central. Exempelvis:

    1) Ska vi betrakta skolval som en medbogerlig rättighet? Om vi betraktar det som en rättighet bör alla cirka 1 miljon elever i Sverige i olika stadier få nyttja denna rättighet och fritt välja skola, är det möjligt? Och är det möjligt och önskvärt att få göra nyval? Som konsument kan jag byta ellevarantör och som medborgare kan jag byta valsedel på parti, i det sistnämnda fallet kan jag i Sverige även låta bli att välja.

    2) Ska vi betrakta skolval och konkurrens som en motor för skolutveckling? Här tycker jag Blomgrens frågor blir centrala. Dock blir det en svårighet att finna likvärdiga kommuner. Hänger inte skolval ihop med städer, inte minst storstäder?

    3) Hur hänger skolval ihop med andra förändringar i vårt skolsystem? Här tänker jag bl.a. på Lpo94 och Lgr 11 med betoning på individen men även betoningen på kunskapsuppdraget.

    4) Retoriskt har vi således en individ, en elev, som har en individuell kunskapsrättighet, där även sociala och demokratiska förmågor med mera blir individuella. Samtidigt vet vi via ungdomsforskning att ungdomars identitetsskapande är beroende av de relationer de har till jämnåriga, förutom de samhälleliga normer som framträder i t.ex. massmedia.

    5) Slutligen. Vi har under de senaste 30-40 åren utvecklat ett mer omfattande skolsystem än tidigare, om vi inkluderar förskolan, där lärare och samhället “tar hand” om vår nästa generation från att de är 1 år till ca. 19 år – vilka möjligheter har detta skolsystem att påverka och vilka möjligheter har individer att utvecklas inom ramen för skolsystemet? Detta med tanke på att samhället runt omrking också har förändrats med andra sociala arenor, t.ex. facebook, internet etc. etc., där individer också möjliggör eller begränsar sitt identitetsskapande.

    6) I en sådan situation kanske det är rimligt att skolan begränsar sitt uppdrag till “ren” kunskap och att läraren och resurstilldelningen blir garant att denna kunskapsprocess blir likvärdig.

    7) Eller kan skolsystemet som 1-åringen kommer till och som han/hon lämnar vid 19 års ålder också ha andra funktioner? Hur påverkar skolvalet i så fall dessa andra funktioner? Och hur påverkar dessa andra funktioner kunskapsuppdraget?

  8. Hmm… kan det vara så att resultatet till en del beror på lärarnas förväntningar på både sig själva och deras elever?

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »