Anette Jahnke: I ett nytt undervisningslandskap gror nya kunskaper

Det som just nu sker i svensk skola skulle kunna ses som ett gigantiskt experiment, vilket ger oss möjlighet att skapa ny kunskap utifrån våra erfarenheter. Anette Jahnke uppmanar oss att lyfta blicken och beskriver tre områden där ny kunskap kan utvecklas: 1) om det som pågår just nu, 2) om det som har varit (dvs. den ordinarie undervisningen) samt 3) om vår förmåga att agera med omdöme i nuet.

”Jag måste laga mat”, ropar dottern medan ljudet från skåpluckorna tilltar. ”Det finns köttbullar”, ropar jag, medan jag lyssnar till Zoommötet jag deltar i, samtidigt som jag flyttar runt bordslampan en gång till. ”Tyst mamma, jag har genomgång i matten”, säger dottern och rättar till sina AirPods, lägger köttbullarna på en tallrik och börja tugga i sig – allt medan läraren pratar om andragradsfunktioner.

De senaste veckorna har varit omvälvande – som medborgare, yrkesverksam, förälder, barn och elev. En del vuxna jobbar hemifrån, andra har blivit friställda, medan en del arbetar hårdare än någonsin på sina ordinarie arbetsplatser, för att säkerställa att samhällets basutbud fungerar. En del barn går i skolan i halvfulla klassrum, andra är hemma med förkylning och följer skolan via internet, eller deltar i distansundervisning. En del lärare har distansundervisning, andra har hybridundervisning med både hemmavarande elever och elever i klassrummet.

Det som nu sker i svensk skola skulle kunna ses som ett gigantiskt experiment, då lärare undervisar och elever lär utifrån helt nya förutsättningar. Ur de nya erfarenheter vi gör, har vi en möjlighet att skapa ny kunskap. Jag vill lyfta tre områden där kunskap kan utvecklas: 1) om det som pågår just nu (t.ex. distansundervisning), 2) om det som har varit (dvs. den ordinarie undervisningen) samt 3) om vår förmåga att agera med omdöme i nuet.

Bergdahl och Nouri har genomfört en “blixtstudie” mellan den 19-27 mars, som undersöker hur lärare genomför, eller planerar att genomföra, distansutbildning. Studien bygger på en analys av diskussioner i lärarforum på internet samt en enkät som besvarats av lärare från alla skolformer. Studien visar att lärare överlag får distansundervisningen att fungera genom ”ett enormt engagemang och intensiva, stora och kollegiala ansträngningar i en extremt kreativ och lösningsorienterad anda!”. Samtidigt saknas det inte utmaningar kring teknik, undervisningens utformning och lärandets förutsättningar.

Även om det ibland finns utvecklingsplaner kring digitalisering på huvudmannanivå, så verkar de mest beröra tekniken, medan lärare nu efterfrågar strategier kring det förändrade pedagogiska arbetet. En stor majoritet av lärarna märker av och betonar att distansundervisning ”skapar ett nytt undervisningslandskap med förändrade villkor och krav, inkluderat förändrade roller för både lärare och elever.” (Bergdahl & Nouri, 2020). Studien identifierar fyra centrala pedagogiska aktiviteter baserade på lärares erfarenheter i den rådande situationen och som de anser vara viktiga för distansutbildning: 1) Kommunikation och samarbete, 2) Genomgångar, 3) Delning av material och uppladdning av elevuppgifter samt 4) Examination och bedömning.

Detta är bara början. Fler aktiviteter kommer att uppstå, framträda och prövas ut. Vi kommer ta steg in i det nya undervisningslandskapet och finna former av undervisning och lärande som kanske inte har någon motsvarighet i den ordinarie undervisningen. Och när vi står där på en liten kulle kan vi vända oss om och se tillbaka på varifrån vi kom. Plötsligt har vi fått nya perspektiv på det som varit.

När något oväntat händer i en praktik, då förutsättningarna plötsligt ändras, finns det möjlighet att få syn på sådant som vi alla gjort, men inte kunnat urskilja tidigare. En oformulerad och tyst del av vårt yrkeskunnande kan komma att framträda för oss. Detta kan ske då vi får ny teknik, ny personal, nya utvärderingar, nya styrdokument, nya forskningsresultat eller nya elever – vilket inte minst skedde 2015 då vi fick många nyanlända elever, vars erfarenheter kunde ge oss nya perspektiv på vår egen skola (Jahnke, 2019).

De erfarenheter vi gör nu kan ge nya insikter om hur vi brukade undervisa, inte minst när den akuta situationen är över och vi ska återgå till ordinarie verksamhet. Genom att kollegialt och kollaborativt dela med oss av erfarenheter, kritiskt reflektera över och diskutera upplevelser, kan vi ta nya kliv i utvecklingen av undervisningen.

I studien av Bergdahl och Nouri lyfts flera utmaningar, till exempel frustrationen över att å ena sidan strikt följa GDPR och, å andra sidan, använda de digitala resurser man anser sig behöva för att kunna genomföra en god undervisning, utan att de rätta avtalen är på plats. Detta är ett typiskt exempel på dilemma i offentlig förvaltning, problematiken i att balansera mellan strikt regelföljande och flexibilitet utifrån den unika situationen. Agevall och Jenner menar att man behöver utveckla en förmåga att inte se olika krav som motstridiga, utan som kompletterande. Det handlar om en medvetenhet om att allt gott kan gå till överdrift och bli kontraproduktivt. Man behöver utveckla så kallade ”komplementära attityder” till vad som kan uppfattas som motstridiga krav, och med omdöme balansera mellan olika ytterligheter. Det är inte fråga om antingen-eller, utan om både-och, och om vad som är rimligt. För detta krävs autonomi och förmåga att urskilja dilemman, vilket för oss till det tredje området av pågående kunskapsproduktion.

Vi har alla tagit många nya beslut i svåra situationer. Då har vi haft förutsättningar att utveckla vårt yrkeskunnande och tysta kunskap. Sådan kunskap byggs upp av handlingsutrymme och förtroende, och att vi kritiskt reflekterar tillsammans med andra över vad som sker och har skett. Det finns många olika begrepp som försöker ringa in denna typ av kunskap, som Hargreaves ”beslutskapital” och Shulmans ”strategisk pedagogisk kunskap”. Sawyer ser undervisning som ”disciplinerad improvisation”, där rutiner och strukturer finns, men där dessa används av lärarna på ett kreativt och improviserat sätt utifrån den aktuella elevgruppen (se Hirsh & Segolsson, 2020). Aristoteles skrev om ”praktisk klokhet”. Till vardags talar vi om magkänsla, intuition eller omdöme. Men precis som alla typer av väsentlig kunskap behöver den utvecklas för att få hög kvalitet, vilket den har förutsättningar att göra i en situation som vi just nu befinner oss i.

Det är dock inte bara vi yrkesverksamma som lär oss just nu, utan även våra elever. Det vore intressant med en motsvarande studie som Bergdahl och Nouri genomfört, fast med fokus på elevers erfarenheter och lärdomar. I en tidigare artikel (Jahnke & Hirsh, 12 mars) lyfte vi att både praktiker och forskare behöver se eleverna som en viktig kunskapskälla för att kunna förbättra undervisningen.

När jag nu åter sätter på mig mitt headseat, dottern sätter sig framför datorn och matematikläraren är där för att möta henne, och du återgår till dina arbetsuppgifter, vet vi att nya osäkra yrkessituationer kommer att skölja över oss. Kanske kan det då vara trösterikt att viska till sig själv och till varandra: ”Vårt beslutskapital ökar. Vi blir lite klokare tillsammans. Vi blir mer strategiska. Gradvis kan vi urskilja dilemman, och våra attityder blir allt mer komplementära. Improvisationen blir allt mer disciplinerad.”

 

Anette Jahnke är lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och projektledare vid forskningsinstitutet Ifous.

 

Litteratur

Agevall, L. & Jenner, H. (2008). Lärares professionalitet – förmågan att hantera dilemman. I K. Jonnergård, E. K., Funck, & M. Wolmesjö (Eds.), När den professionella autonomin blir ett problem, 99–118. Växjö: Växjö University Press.

Bergdahl, N., & Nouri, J. (2020).  Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola. Återföringsrapport 2020-03-27. Stockholms universitet: Stockholm.   Tillgänglig https://www.ifous.se/app/uploads/2020/03/COVID19-omstllningen-till-distansundervisning.pdf

Hargreaves, A. & Fullan, M. (2013). Professionellt kapital: att utveckla undervisning i alla skolor. Lund: Studentlitteratur.

Hirsh, Å., & Segolsson, M. (2020). “Had there been a Monica in each subject, I would have liked going to school every day”: a study of students’ perceptions of what characterizes excellent teachers and their teaching actions, Education Inquiry, DOI: 10.1080/20004508.2020.1740423

Jahnke, A. (2019). Utveckla utbildning – vetenskaplig grund, beprövade erfarenheter och tyst kunskap. Stockholm: Liber.

Jahnke, A., & Hirsh, Å. (2020, 12 mars). Vi kan inte ha det så här. Skola för samhälle. https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/anette-jahnke-och-asa-hirsh-vi-kan-inte-ha-det-sa-har/

Sawyer R.K. (2004). Creative Teaching: Collaborative Discussion as Disciplined Improvisation. Educational Researcher, Vol. 33, No. 2.

Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), s. 4–31.

 

Bild av Vigan Hajdari

One Comment on “Anette Jahnke: I ett nytt undervisningslandskap gror nya kunskaper

  1. Jag kan inte låta bli att tänka på Tom och Rita Tillers bok ” Den andra dagen” som beskriver det vidgade rum för lärandet som samhället utanför skolan erbjöd de elever som tvingades inskränka skolgången till varannan dag. Att barn på plats ute i samhället kan lära i samhället som kanske börjar med hjälp från en distansarbetande förälder men fortsätter med uppgifter på det lokala biblioteket eller i handelsboden. På samma sätt som man idag kopplar lärandet till skola och universitet kan dagens situation med distanslärande där eleven lär sig att lära och söka kunskap i praktik och virtuella källor och därmed lära sig att lärandet alltid finns på plats och aldrig slutar utan är en livslång process.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS