Anna-Lena Andersson: Inkluderingen av elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning måste förbättras

Det svenska skolsystemet lever inte upp till sin inkluderingsambition. Det menar Anna-Lena Andersson som i sin doktorsavhandling pekar på skolans problem att skapa goda förutsättningar för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Hon pekar på att skolan som organisation behöver ta ett större ansvar och att övergångar mellan skolformer behöver förbättras (red.)

Det svenska skolsystemet kan sägas innehålla olika spänningsfält vad avser inkluderingsambitioner. Å ena sidan finns en tradition i skolsystemet med betoning på social delaktighet och utbildning för alla elever i inkluderande klassrumsmiljöer. Samtidigt finns parallella, segregerade skolsystem i Sverige, som, 2014 grundsärskola och grundskola. Vårdnadshavare till elever med diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (LIF) kan påverka inom vilken skolform deras barn ska utbildas – i grundsärskolan eller som ”individintegrerade”, det vill säga läser utifrån grundsärskolans läroplaner men är placerade i vanliga grundskolan. Relativt få elever med LIF får sin utbildning i grundskolan. Det finns dock brist på studier om vad de olika skolformerna betyder för elever med LIF, och vad övergången mellan dem innebär för föräldrar och lärare. Det är därför angeläget att få kunskap om hur pedagogiska bedömningar redogör för anpassningar och hur stödinsatser genomförs utifrån resultatet av dessa.

Med tanke på att den svenska skolan förväntas erbjuda alla elever en inkluderande skolgång är det anmärkningsvärt att få elever med LIF får sin utbildning integrerade i grundskolan. Men med tanke på de svårigheter som målas upp i min avhandling, Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Lärares och föräldrars perspektiv,  är det inte särskilt förvånande. Intervjuer med föräldrar vittnar om både negativa attityder och bristande stöd i övergångarna mellan olika skolformer. Det är tydligt att föräldrars förutsättning att etablera nya relationer med lärare och för deras barn att bli mer självständiga begränsas vid pedagogiska övergångar.

Anledningar till att problemen uppstått i skolan härleds ofta till elevernas individuella egenskaper. Men även lärarna lyfts fram som problem. I pedagogiska bedömningar beskrivs att lärare har bristande förutsättningar att planera ett undervisningsinnehåll som erbjuder elever med inlärningssvårigheter en förbättrad och tillrättalagd undervisning. Dessutom förväntas lärare i grundskolan planera undervisningen utifrån två olika läroplaner med flera spår och kunskapsnivåer. Styrdokumentens högt ställda krav och den höga undervisningstaketen blir därför svårt för lärare att hantera och för individintegrerade elever att bemöta. Det handlar med andra ord om en resursfråga där anpassningen lämpas på lärarna snarare än att ses som ett organisatoriskt ansvar. En förklaring till behovet av ett segregerat skolsystem kan därför handla om lärares bristande förutsättningar att erbjuda alla elever social delaktighet och gemenskap i en tillrättalagd undervisningsmiljö.

Min forskning visar på problem i utbildningssituationen för elever med LIF och att förutsättningarna för att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning är dåliga. Dessutom verkar det som om begränsningar som till exempel uteblivet stöd, negativa attityder, hög undervisningstakt och högt ställda kunskapskrav bidrar till att föräldrars val av skolform till sina barn begränsas. Det kan i förlängningen innebära att föräldrar känner sig tvingade att placera sina barn i grundsärskolan. För barnen betyder bristerna att de inte får  den ledning och stimulans de är i behov av för att utvecklas till kompetenta, ansvarstagande medborgare.

Inför den pedagogiska övergången mellan skolformer är det därför särskilt viktigt att ta hänsyn till hur pedagogiska bedömningar genomförs och formuleras. Med tanke på att stor del av innehållet i pedagogiska bedömningar handlar om elevers individuella svårigheter och behov av stöd, är det svårt att få en bild av sammanhanget – hur lärare arbetat med att tillrättalägga undervisningssituationen. Det finns risk att elevers förutsättningar att erbjudas en individuellt anpassad och tillrättalagd lärmiljö på grupp- och organisationsnivå uteblivit, och att det skett en förskjutning från att vara skolans ansvar till att bli ett elev- och föräldraansvar.

Likaså finns indikatorer som tyder på svårigheter i att erbjuda elever mer stöd i både grundsärskola och grundskola, dels då det är svårt att erbjuda en tillrättalagd lärmiljö när det gäller innehåll och utformning, dels för att olika elever har olika behov av stöd. Om alla elever ska erbjudas en likvärdig skolgång och förutsättningar att utvecklas till sin fulla potential, behöver vi fastställa vilka mål det är som skall nås och bedömas. Likaså behöver vi fundera över vad som är mätbart och inte mätbart, och på vilket sätt vi kan göra det möjligt för elever i behöv av mer stöd att bli en del av helheten. Det framgår att det svenska skolsystemet inte har nått sin fulla potential när det gäller inkluderingsambitionen, och utmaningen att erbjuda alla elever en inkluderande skolgång kvarstår.

 

Anna-Lena Andersson är grundskollärare, speciallärare och filosofie doktor i didaktik. Artikeln bygger på hennes avhandling om utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (Andersson, 2020). Anna-Lena Andersson arbetar som universitetsadjunkt på magisterprogrammet i specialpedagogik vid Mälardalens högskolaoch twittrar under beteckningen @annisandersson1.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »