Arne Engström: Eleverna behöver verkligt stöd – inte tomma kulisser

Skolavslutningen närmar sig och med den starten för lovskola för många elever. Arne Engström frågar sig varför vi infört den typen av storslagna men tomma potemkinkulisser, istället för det stöd eleverna verkligen behöver. (red.)

Varför har vi lovskola? Ett uppenbart svar är att skolhuvudmän sedan 1 augusti 2017 måste anordna lovskola för elever som inte nått eller som riskerar att inte nå kunskapskraven för betyget E. Ett särskilt statsbidrag utgår för denna satsning och läraren i lovskolan behöver inte vara legitimerad. Ja, det finns faktiskt inga som helst krav på dem som undervisar i lovskolan. Är det rimligt att anta att det skolan har misslyckats med under nio skolår ska fixas till under några veckors lovskola? Nej, naturligtvis inte.

Resultatet för det nationella provet på gymnasieskolans Matematik 1A visar på platt fall för lovskolan. Drygt 57% av eleverna på Vård- och omsorgsprogrammet i Göteborg fick betyget F 2019. I snitt fick 33% betyget F på provet i Göteborg. En stor del av de elever som fått godkänt i matematik i grundskolan misslyckas på första kursen i gymnasieskolan.

Ett annat svar är att situationen i skolan är sådan att det föreligger ett behov att resa potemkinkulisser för att inte blotta skolans katastrofala resultat. Historien känner flera fall där makthavare velat gömma en usel verklighet bakom vackra fasader. Men varför är det så tyst om detta?

För en kort tid sedan redovisades i media hur en tidigare dysfunktionell skola i ett utsatt område hade utvecklats starkt positivt det senaste året. Skolan hade deltagit i en utvecklingssatsning anordnad av skolverket. Från att ha varit en utpräglad problemskola hade den på kort tid blivit ganska bra. Drygt 67% hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Det är naturligtvis positiva nyheter. Det är emellertid något som skaver här.

Jag har i drygt 20 år forskat om elever som har svårt att klara kraven för matematik i skolan. Jag har lärt mig att det inte finns några genvägar till goda resultat, att skolutveckling tar lång tid och trots goda stödinsatser finns det elever som saknar förutsättningar att klara kunskapskraven i matematik för grundskolan.

Enligt skolverkets statistik (våren 2019) fick drygt 80 % av eleverna på skolan ett godkänt betyg (A–E) i matematik. Knappt 20% fick underkänt eller inget betyg alls. Väljer vi att titta på resultatet på det nationella provet, så visar det sig att bara knappt två tredjedelar (63%) av eleverna fick ett godkänt betyg (A–E). Drygt en tredjedel (36%) fick underkänt på det nationella provet.

Jämför vi relationen mellan slutbetyg och provbetyg så visar det sig att nästan hälften av eleverna på skolan fick ett högre slutbetyg i matematik än vad provresultatet motiverar. Att skolor ger ett högre slutbetyg än provbetyg i matematik är ett generellt problem idag. Man finner nästan över allt stora skillnader mellan slutbetyg och provbetyg. Det är många skolor som bygger potemkinkulisser runt elevernas resultat.

Varför gör skolor på detta viset? Konsekvensen av att få ett underkänt betyg är för den enskilde eleven är mycket stora. Den innebär att denne inte blir behörig till gymnasieskolan och således inte kommer in på, vanligtvis, det yrkesprogram som den har sett fram emot. Skolorna backas upp av skolverket för att göra så här. Provens syfte är att vara betygsstödjande och det mäter inte allt, anser skolverket. Därför är det inte konstigt att det blir så här.

I ett annat hörn av skolverkets lokaler har tjänstemännen kommit fram till att det nuvarande betygssystemet, där lärarna själva ska tolka innebörden i ett stort antal kunskapskrav inte fungerar. ”Det är en övermäktig uppgift för lärarna att åstadkomma en gemensam tolkning”. ”De grundläggande problemen är inbyggda i betygssystemet och kan inte tillskrivas lärarkollektivet.”

Det krävs systemförändringar. Enda sättet att få ordning på betygsinflationen vore att låta de nationella proven i större utsträckning styra betygssättningen på skolan, menar man. Sannolikt skulle det medföra att andelen elever som misslyckas med skolmatematiken drastiskt skulle öka. De sociala konsekvenserna skulle bli allt för stora. Därför bygger skolverket hellre potemkinkulisser än tar sig an de verkliga problemen.

Det är sant att väldigt mycket resurser har satsats på skolmatematiken genom åren – utan några synbara positiva effekter. Det finns ingen evidens för att stora generella satsningar på lärarfortbildning, som till exempel Matematiklyftet, kommer de svagaste eleverna till del. Att fortsätta på den vägen vore att kasta pengarna i sjön. Skolverket har undvikit att utvärdera matematiksatsningarna mot ökad måluppfyllelse. I stället har de byggt potemkinkulisser.

Trots de många satsningarna så klarar ofta bara drygt hälften av eleverna i utsatta skolor i årskurs 9 det nationella provet i matematik. En stor del av dem är födda i Sverige, men har stora brister i det svenska språket. En icke ringa del av eleverna saknar de kognitiva förutsättningarna att klara grundskolans kunskapskrav. Medan många lärare gör ett fantastiskt arbete, bygger skolverket potemkinkulisser.

Det kommer en tid efter pandemin. Det är dags att uppmärksamma skolmatematikens problemen. Vi behöver inte fler potemkinkulisser, utan en granskande kommission för de utsatta områdena. Ett antal åtgärder behöver vidtas redan nu.

En första åtgärd vore att ändra betygssystemet och slopa gränsen för godkänd prestation. Låt det lägsta betyget vara ett godkänt betyg, som det var när vi hade sifferbetyg 1–5. Ett underkänt betyg hör inte hemma i en obligatorisk skola.

Vi vet att uppföljningen av de nationella proven brister. Elever som har rätt till särskilt stöd förvägras i många fall det. Staten måste ställa större krav på skolhuvudmännen och sanktioner införas när en huvudman underlåter att följa skollagen.

Det specialpedagogiska arbetet i skolan bör utformas så att det har effekt för elevers måluppfyllelse. Skolorna måste i större utsträckning arbeta med metoder som är evidensbaserade, det vill säga att vi vet att de fungerar för att de är utprövade.

 

Arne Engström är biträdande professor i matematikdidaktik vid Strömstad Akademi

 

Referenser

Skolverket (2019). Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor

Jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9. Rapport 475:2019. Stockholm: Skolverket.

Uppgifter om resultat i artikeln är hämtade från SIRIS.

Bild av Thanks for your Like hämtad från Pixabay

One Comment on “Arne Engström: Eleverna behöver verkligt stöd – inte tomma kulisser

  1. Detta är en viktig artikel och dessutom skriven av en erfaren pedagog – annars när kritiken kommer från annat håll kan den avfärdas.

    Vi behöver fler akademiska pedagoger som kritiskt granskar pedagogiska slogans menar jag som skolläkare

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »