Skola och SamhälleBetyg på betyg – vad säger forskningen om betygens effekter?
En forskningsöversikt över betygens effekter för elever, lärare och utbildningssystemet i dess helhet skriven av Christian Lundahl, Alli Klapp, Magnus Hultén och Larissa Mickwitz. (red)
Inför starten av det nya Skolforskningsinstitutet har Vetenskapsrådet låtit ta fram ett antal forskningsöversikter om centrala frågor i skolans värld. En av dem handlar om betyg ur elev-, lärar- och systemperspektiv och vår forskningsgrupp fick i uppdrag att göra en systematisk genomgång av det svenska och internationella forskningsläget i frågan. Baserat på en läsning av 6000 abstracts (vetenskapliga sammanfattningar), 500 artiklar och ett 40-tal avhandlingar ser vi bland annat att det inte finns något stöd i forskningen för att tidiga betyg generellt ger bättre studieresultat. Betyg påverkar olika elevgrupper på olika sätt.
Vi kan konstatera att betyg är en liten fråga för forskningen såväl i och utanför Sverige, även om vi ser en påfallande ökning av svenska forskningsreferenser senaste decenniet. Vi ser också att betyg är en liten fråga i internationell skolpolicy och att de flesta betygs- och bedömningssystemen i Europa inte reformerats nämnvärt de senaste decennierna. Givet forskningsläget och att många länder låter traditionerna styra kan det vara svårt att dra entydiga slutsatser om vad som är det bästa betygssystemet för Sverige nu och i framtiden. Inte desto mindre kan vi presentera några tydliga resultatbilder som utgångspunkt för den fortsatta diskussionen om de svenska betygen.
Elevperspektivet: Vi ser att bedömningar differentierar, det vill säga påverkar olika elever på olika sätt. Lågpresterande elever, pojkar och yngre elever får en negativ utveckling i sitt lärande och sämre prestationer jämfört med högpresterande elever, flickor och äldre elever. Låga betyg som syftar till att tydligt visa för eleven och dennes föräldrar att elevens kunskaper brister verkar alltså inte hjälpa elever att ”skärpa sig”, tvärt om, de presterar i allmänhet sämre när de får denna typ av återkoppling. Vi har inte hittat några studier som visar att tidigare betyg påverkar elevernas lärande, motivation för lärande och prestationer positivt.
Vi ser emellertid också att högpresterande äldre studenter (universitetsnivå) påverkas positivt av färre och senarelagda bedömningar jämfört med hög frekvens av och tidigt förekommande bedömningar.
De motivationspsyklogiska teorierna förklarar de negativa effekterna av betyg med att de påverkar elevernas självbild. Vid låga betyg är risken att eleven hamnar i en negativ loop som är svår att bryta. Dessa förklaringar inom motivationsteorierna är också de som idag anses mest vederhäftiga.
Lärarperspektivet: Vi har också systematiskt gått igenom forskning om betygssättande lärare och om hur betyg påverkar undervisningen. I svensk forskning är styrdokumentens inflytande i lärarnas betygssättning framträdande. Att det finns ett glapp mellan styrdokumenten och hur lärarna betygssätter framhålls som problematiskt. Samtidigt finns flera studier som kritiserar betygens ökade inflytande över lärarnas pedagogiska arbete. Framförallt är det gränsen för godkänt som problematiseras men även hur betygen tar tid och fokus från lärarens pedagogiska arbete.
Betygens inverkan på lärarens undervisning är inte en central fråga i den internationella forskningen. Där framkommer istället kritik mot ett ökat inflytande av externa så kallade high-stakes tester, standardiserade kunskapstester som fungerar liknade våra nationella prov. Standardisering av betygsättningen och high-stakes tester ses som ett problem som äventyrar lärares möjlighet att verka som professionella bedömare. Ett dilemma som framkommer är att de standardiserade testerna åtnjuter större förtroende än lärarnas bedömning. Över huvud taget framkommer i de studier som tar upp betygens dilemman, både internationellt och i Sverige, en spänning mellan styrning och kontroll och pedagogiska aspekter av lärarens bedömning.
Systemperspektivet: Internationellt sett har betygens roll i utbildningssystemen reducerats de senaste decennierna. Istället blir fler och fler skolsystem testbaserade där lärarsatta betyg ersätts av nationella examinationer och intagningsprov. I många av dessa skolsystem lever betyg trots detta kvar, men då endast som en information till elev och föräldrar.
Samtidigt visar genomgången av betyg ur ett systemperspektiv att betyg är bättre som urvalsinstrument för högre utbildning jämfört med högskoleprov och andra liknande tester. I synnerhet kursbetyg på gymnasienivå som ges med stor bredd och i hög frekvens har en god predikativ förmåga. Detta visar att betyg kan fylla viktiga funktioner i ett utbildningssystem och det på ett bättre sätt än andra instrument, och att den utveckling som man sett internationellt mot allt mer centralt administrerade examens- och antagningsprov inte bör anammas okritiskt.
OECD har konstaterat att de examinations- och bedömningssystem som används i olika länder i mycket låg grad förklarar PISA-resultat. De statistiska analyser vi gjort på sambandet mellan PISA-resultat och vid vilken ålder eleverna får betyg visar tydligt att det inte finns något samband. Det enda man finner är att externa prov, såsom nationella prov, verkar kunna bidra något till ökade resultat i PISA (förekomsten av sådana förklarar två procent av variationen i resultat). Det verkar alltså som att elever med en viss provvana har en fördel i PISA-undersökningarna.
Flera studier i den internationella forskningen belyser också hur mycket kultur och tradition betyder för hur ett betygs och bedömningssystem utvecklas och att låna modeller från andra länder kan vara riskabelt. Att det finns länder som har tidiga betyg och betyg i ordning och uppförande och dessutom presterar bra i PISA behöver inte betyda att andra länder kan implementera liknande system och få liknande resultat. Allt pekar på att det är helt andra faktorer än betygen i sig som förklarar variationen i kunskapsresultat.
Vi vill betona att det är skillnad på direkta och indirekta effekter. Duktiga pedagoger kan hitta sätt att ge betyg utan att det behöver påverka elevernas självbild, men hur det ska gå till och när elever har tillräcklig mognad för att hantera sådan information finns det inte mycket skrivet om i forskningen om betyg. Vår genomgång visar att det finns betydligt mer effektiva sätt att ge återkoppling som ger elever en positiv syn på sin studieförmåga och som hjälper dem att förstå vad de konkret ska göra för att komma vidare.
Om vi menar allvar med en skola på vetenskaplig grund finns det tydliga resultat som åtminstone bör mana till försiktighet om att vidare sänka åldern för betyg. Det är också viktigt att det svenska nuvarande betygssystemet bättre utvärderas på ett nyanserat sätt i förhållande till olika lärare, ämnen och elevgrupper. Betyg fungerar inte lika för alla.
Den svenska debatten om betyg är ensidigt inriktad på frågor som i vilken ålder betyg kan eller inte kan ges. Vår genomgång visar att man måste ha ett större perspektiv på frågan och se över hela bedömnings- och utvärderingssystemet, där betyg endast är en komponent och att betygsfrågan bör knytas till den större frågan om alla slags summativa bedömningars effekter på skolan.
Vår studie pekar på att lärarnas autonomi och inflytande över bedömningssystemen, oavsett hur de ser ut, är det som kanske har störst betydelse. Det vill säga att lärarna har verktyg som de kan använda i bedömningen av elevernas kunskaper och som lärarna själva upplever är meningsfulla för den pedagogiska processen. Därför är det också av stor vikt att lärare ges möjlighet till fortbildning kring betyg och bedömning och att det kanske blir ett ännu mer markerat inslag i lärarutbildningen.
Lundahl, C., Hultén, M., Klapp, A., & Mickwitz, L. (2015). Betygens geografi – forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Christian Lundahl, Professor i pedagogik, Örebro universitet
Alli Klapp, Lektor i pedagogik, Göteborgs universitet
Magnus Hultén, Biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik Linköpings universitet
Larissa Mickwitz Lektor i pedagogik, Södertörns högskola.
Vår slutrapport finns att läsa i sin helhet här:
6 Comments on “Betyg på betyg – vad säger forskningen om betygens effekter?”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Ni missar just det centrala i att det under betygen måste finnas klara kunskaper och färdigheter i ämnen som fysik och matematik. Ni missar också diskussionen om betygsinflation där PRIVATA skolor sätter för HÖGA betyg! Ni missar också att “Haninge” kan påstå att de sysslar med “djupförståelse” – vilket kan bevisas vara orimligt om eleverna inte ens kan det basala då begreppen läggs in i mer komplexa uppgifter som vi inom matematik (då det fungerade!) mycket väl kan konstruera och vara ytterst eniga om “svårighetsgraden”!
Ni missar den DEMOKRATISKA OCH ÖPPNA insynen där “educated laymen” (Imre Lakatos) kan vara med och bedöma frågornas “vettighet” och “relevans” där det inte får HEMLIGSTÄMPLAS frågor som ger en oherrans massa poäng! Detta blev fallet efter Lpo 94!
Det viktiga är att olika SKOLOR OCH SKOLENHETER kan jämföras i SLUTRESULTATET!
DET RÄCKER ALLTSÅ ATT GÖRA DET I ÅRSKURS 9! MED 8-10 uppgifter som ALLA I HELA VÄRLDEN KAN SE!
Det gjordes också för “oss” adjunkter då vi tenterade i ren matematik!
Det räcker med att få ut en NORMALFÖRDELNING på HELA SKOLAN i SLUTET och då kan man se hur mycket det FUSKAS, FÖRSKÖNAS och även vad de som konstruerar proven är för löjliga filosofer!
Att dilla om “naturvetenskap” i de lägre årskurserna är BEFÄNGT och att den berömda kokosbollen sväller upp i vacuumklockan är ett konstaterande som kläs med ord då givetvis något måste “trycka utåt” …
Det har nu släppts ägg från tredje våningen och i svulstiga ord pratats om AERODYNAMIK då det handlar om att bromsa luft och dämpa nerslaget!
Då jag undervisat sjukgymnaster och blivande gymnastiklärare INKLUSIVE redan verksamma sjukgymnaster och gymnastiklärare i BIOMEKANIK måste jag börja om i årskurs 7! Med hävstångslagen och gungbrädan! Blir KRAFTEN SNED vilket den är för det mesta och det är där förklaringsvärdet ligger PACKAR HELA DETTA så kallade högskolegäng ihop! Vilka “akademiker”!
Då Matematik A infördes 1994 lades trigonometri in direkt för ALLA då även föreläsare i ERGONOMI orerade om “krafter” och “belastningar” MEN det plockades bort! Inte ens det lyckades man med! Även på byggprogrammet måste man väl kunna slå in motstående katet dividerad med närliggande och trycka INV TAN och då kommer takstolens lutning fram!
Nja – det kunde inte LÄRARNA PÅ BYGGPROGRAMMET!
Då jag undervisade på ett Naturbruksgymnasium kunde inte heller LÄRARNA använda Pythagoras sats utan hade spikat ihop en egyptisk triangel! 3000 år gammal kunskap MEN de byggde pyramider som är lite större än de sandlådor som finns i övningshallarna med specialsand…
I Sverige har vi konstant höjt nivån genom att SÄNKA KRAVEN och då dessa “studenter” tar examen, med undantag från “natur”, ligger de på årskurs 6 nivå och är då jämställda med SVENSK LÄRARKÅR och även professorer i pedagogik, statskunskap… som unisont dillar om att Newton är passé!
Därför handlar allt om SMÅ BARN! Och sedan om “professorer”!
Hela utbildningssystemet är som en pjäs av Moliere där Jourdain gick omkring och skröt med att han talade prosa! Han var något utöver det vanliga!
Vi kommer aldrig att bli så KLOKA att människor BLIR maskiner och 17 steg i Bo Sundblads LUS-schema! Den funkar inte alls så! Det fungerar i motsatt riktning! Jag avslutar med Nils Ferlin! Sjung med alla katter!
Ack, klokheten är en gubbe så framsynt och klok
att rosor och akvileja förfrysa.
När byfolket hade lärt sej hans ABC-bok
då upphörde deras ögon att lysa.
Hårt tyngde de sina spadar i åker och mull,
men fliten kom bara fliten till fromma.
De räknade sina kärvar – för räkningens skull,
och hatade för ett skratt och en blomma.
En gång skall det varda sommar, har visorna tänkt,
en dag skall det tornas rymd över landen.
Rätt mycket skall vara krossat som vida har blänkt,
men mänskorna skola lyftas i anden.
Nu sitter de där och spindlar så smått och så grått
och kritar för sina lador och hyllor.
En dag skall det varda sommar, har visorna spått.
Men visorna äro klena sibyllor.
I dag sägs det på radion att kvinnor mellan 30-40 år går in i väggen av stress! MEN hur mår “vi” som hela tiden ser att det fylls på med nya och försöker finna en form av ro i samma lokaler!
Tack för en gedigen sammanställning av forskningsresultat. Det som framkommer är till stor del självklarheter för de flesta lärare. Men det är som om dessa tankar får tyngd först när de stöds av forskning. Jag har som metodiklektor varit bisittare i klassrum under omkring 5 000 lektioner. Otaliga gånger har jag sett hopplösheten, tårarna, de darrande underläpparna hos skolsvaga elever som fått tillbaka sina betygsprov: ”Det hjälper ju inte hur mycket jag än pluggar”. Men också den tillkämpade tuffheten hos dem som lagt av: ”Skiter väl jag i. Vem bryr sig?” Otaliga gånger har jag också hört frågan från de mer betygsmedvetna eleverna ”Kommer detta på provet? Om inte, släpper man taget i pennan. Att betygen har en förödande effekt på självförtroendet och studiemotivationen hos de skolsvaga eleverna råder det inga tvivel om. Likaså att många framgångsrika elever tycker att det viktigaste är att få betyg, inte varaktiga kunskaper. Därför tar de heller inte grupparbetena på allvar – de påverkar ju inte betygen.
Jag delar författarnas uppfattning att debatten om betygen är detaljinriktad och att man efterlyser ett större perspektiv. Ett sådant skulle lyfta frågan om de graderade betygens vara eller inte vara. 1989 lämnade en arbetsgrupp som tillsatts för att undersöka betygens effekter en rapport där de 11 ledamöterna enhälligt rekommenderade att man skulle slopa de graderade betygen. Den betygsutredning som tillsattes av moderaterna två år senare hindrades i direktiven att undersöka alternativet betygsfri skola. Varför?
Ett starkt argument för att slopa betygen som urvalsinstrument till högre studier gäller omöjligheten att sätta rättvisa betyg. Lärare utsätts för påtryckningar från skolledningar och från elever och föräldrar att sätta högre betyg. De betygskriterier som lärarna ska följa är i många fall omöjliga att tolka. Till detta kommer svårigheter som betygsivraren Per Måhl påtalade i senaste numret av Pedagogiskt Magasin under rubriken ”Betyg på varje prov gynnar eleverna”. Vilka elever kan man fråga sig. Soppan av problem för betygssättningen i den artikeln borde vara nog som argument för att frångå betygen som urvalsinstrument.
Att betygen sägs vara bästa sättet att förutse studieframgångar kan förklaras. Den elev som i gymnasiet lärt sig hur man läser för att lyckas i betygsjakten kan använda sig av den förmågan även på en högskola där arbetet i mångt och mycket påminner om gymnasiestudierna. Men urvalet borde väl också ta hänsyn till vad som krävs i den yrkesutövning som följer. Det krävs knappast samma kunskaper, erfarenheter och egenskaper för att lyckas i alla olika yrken, från präst till veterinär. Därför borde all antagning göras av mottagande utbildning som nu sker för brandmän, skådespelare och andra.
1976 pläderade jag i boken Den goda skolan – varför inte? för en skola, fri från graderade betyg. Argumenten i den är än mer aktuella idag med nuvarande betygssystem. Hur en betygsfri skola kunde se ut har jag skissat på i artikeln Den betygsfria skolan på sidan 122 i boken “Tankeställare om skolan” som kan läsas på min hemsida. http://www.perackeorstadius.se/pdfBocker/tankestallareOmSkolan.pdf
Du blandar ihop att ha tester och att sätta betyg! Eller att få TÄVLA och FÖRSÖKA GÖRA MÅL! Är det de väldigt nervösa i Mel Brooks gestalt du talar om!? De som inte vill spela spel eller tävla! Jag skriver detta klockan 05.00 efter DAM-fotbollen där det passades över ett likamedtecken hela tiden! Knappt! Vi har fått en DAM-matematik och en form av SPRÅKPOLIS där som det sades i studion ALLA ÄR LIKA och det är omöjligt att VÄXLA TEMPO!
Det handlar om att en del elever behöver en ANNAN undervisning med ett ANNAT innehåll i en ANNAN ORDNING och de har ofta den idag snart förbjudna substansen TESTOSTERON i kroppen!
Det framgick att reportrarna ville VRÅLA UT … men de höll sig…
Lotta Schelin UNDVEK att få bollen och hela laget fattade inte att de måste slå bollarna in mot MÅL för att det ska bli mål! Hon ville inte GÖRA FEL likt att det idag inte BERÄKNAS då det är FULT och UTPEKANDE då det blir fel i svaret, som inte finns då allt är rätt., eller på rätt väg…
Det går inte att diskutera ALLT och ALLA ämnen samtidigt i en form av tycka synd om inställning som är NERVÄRDERANDE! Det är klart att de flesta yrken klaras galant utan att kunna fysik och matematik.
Allt är HTG-undervisning! Huvudsaken Tiden Går! Att de som är predestinerade att vara arbetslösa INTE LÄR SIG RÄKNA är en förutsättning för att de ska bli håglösa och inte ifrågasätta och bli LYDIGA OECD-människor. Absolut inte kunna fysik och KRITISK FILOSOFI. Då kan man – gud förbjude – ifrågasätta samhällsordningen!
Lärandet är höjdhopp. Antagligen sant för dem som hävdar det. I deras skola (Björklunds) är ribban själva grejen. Stackars, vad de går miste om…
Jag tror att skolan är lik en Marathonlopp, om jag ska i likhet med föregående kommentarer jämföra skolan med idrottsvärlden.
Det är en lång och segt process under vilken gång på gång de som “inte är lämpade” sållas bort och försvinner i systemet. Det är just betyg har den funktionen, såsom forskningsöversikter åter bekräftat. En fråga som bör ställas i det avseendet är när ska vi börja sålla bort barn, och hur dessa barn gynnas av det. Den här frågan är egentligen en värderingsfrågor och inte är enbart en skolfråga.
Jag håller med att det verkar att kunskapskraven t.ex. i matte har sjunkit under senaste 20 åren, men däremot är jag tveksamt att lösningen är betyg och dessutom tidig betyg, alltså Herre Björklunds lösning.
Det intressanta är att den sjunkande kunskapsresultaten har börjat när man började mäta kunskapsresultaten som vi gör idag. Dock inte för att vi mätte inte tidigare utan fokus i undervisningen ligger just prestationer i standardiserade prov, typ nationella prov och PISA. ( innan dess presterade svenska elever bättre i de internationella mätningarna. Det bör noteras att internationella mätningar är inget nytt i svensk utbildningssystem).
Oavsett vad vi tycker och tänker om betyget vara eller icke vara, är det en realitet som vi bör förhålla oss till, och acceptera ( väl motiverad i artikeln gällande traditioner etc.). Däremot jag kan påstå att tidig betyg,och fler sådant, löser inte problemet med sjunkande kunskapsresultat i PISA och Nationella proven.
Vad tros om en orsaka kan ligga i just själva nationella proven! Jag tror, utifrån mina egna empiriska iakttagelser, att kunskapskraven i matematik ämnet som speglas i nationella proven på gymnasiet, har sjunkit under den senaste 20 åren. Proven har blivit enklare och det krävs inte många poäng för att få E eller godkänd som det hette tidigare. Följaktligen lägre tröskel/krav vilket skulle kunna förklarar den del av problematiken med sjunkande kunskapsresultat. Således lösningen inte är mer standardiserade prov.
Det är en hypotes, men värt nog att undersökas (!?)