Brendan Munhall: Nyanlända elever riskerar att offras på marknadsskolans altare

I en färsk avhandling från Stockholms universitet undersöks nyanlända elevers erfarenheter av gymnasievalet i Stockholm. Forskaren Brendan Munhall visar i sin studie att nyanlända elever ofta saknar information om skolvalsprocessen, vilket gör att de blir mer mottagliga för rykten och aggressiv marknadsföring än andra elever. Eleverna lämnas ofta ensamma i att navigera valprocessen, på grund av bristen på stöd från lärare och sociala nätverk (red.).

För ungdomar i Sverige är gymnasievalet i slutet av årskurs nio ett första steg i att forma utbildningsvägar för framtiden. I storstäder som Stockholm är konkurrensen mellan gymnasieskolor särskilt stor, vilket motiverar skolor att försöka rekrytera elever genom att erbjuda specialiserade program och genom marknadsföring. Eleverna söker till dessa program med förhoppning om att bli antagna baserat på sina betyg. Detta system kan anses vara meritokratiskt, där utbildningsmöjligheterna är lika tillgängliga för alla studenter. Även om skolval ofta anses ge lika möjligheter är verkligheten ofta en annan. Nyanlända elever är särskilt utsatta i vårt samhälle och riskerar att hamna utanför, särskilt i skolvalsprocessen. I min avhandling fokuserar jag på nyanlända elever, vilket innebär att de har varit i Sverige i mindre än fyra år. Jag har undersökt tjugotvå nyanlända elevers erfarenheter av skolval i Stockholm och i mina slutsatser problematiserar jag likvärdigheten på skolmarknaden som helhet.

Många nyanlända elever i högstadieåldern börjar i en förberedelseklass, där det svenska språket är huvudfokus. Förberedelseklassen ger eleverna en trygg plats att lära sig svenska men den är ofta avskild från resten av skolan, vilket i praktiken skiljer nyanlända och svenska elever åt. När nyanlända elever avslutar årskurs nio följer de i regel en av två vägar. Om de har fullständiga betyg kan de söka till ett nationellt program på gymnasienivå. Om inte kan eleverna fortsätta till språkintroduktion för att studera ämnen så som svenska. När eleverna har fått fullständiga betyg kan de söka ett nationellt program.

Gymnasievalet är i allmänhet en utmanande process förelever i årskurs nio, men den är i synnerhet utmanande för nyanlända elever. I min studie var elevernas erfarenheter förvånansvärt lika, trots deras olika bakgrunder. Deras föräldrar hade få praktiska råd att ge, oavsett deras egen utbildningsbakgrund, vilket kan tillskrivas deras okunskap om det svenska utbildningssystemet. Eleverna träffade sällan svenska elever på grund av deras isolering i förberedelseklassen. Istället interagerade de med andra nyanlända elever som själva hade liten kunskap om det svenska skolsystemet. Några nyanlända elever beskrev hur studie- och yrkesvägledare guidade dem genom den komplexa valprocessen eller gav dem konkreta förslag på nationella program som var intressanta och möjliga för eleverna. Nästan hälften av eleverna träffade dock ingen studie- och yrkesvägledare alls, vilket innebar att de inte fick någon viktig vägledning. Eleverna uttryckte att de som en konsekvens blev förvirrade och frustrerade och ibland gjorde några lärare och studiehandledare extra ansträngningar utöver sina arbetsuppgifter för att stötta eleverna. Dessa pedagoger hade stor inverkan då de antingen talade samma språk som de nyanlända eleverna eller bidrog med sin egen personliga tid. Detta extra stöd var dock begränsat till de elever som hade turen att ha en engagerad lärare som gick utöver sin officiella roll, vilket visar på den brist på resurser som skolorna har.

Eftersom nyanlända elever ofta saknar information om skolvalsprocessen är de mer mottagliga för rykten och aggressiv marknadsföring än andra elever. Detta påverkade hur eleverna såg på gymnasierna i närområdet och de som låg längre bort i innerstaden. Elevernas beskrivningar av sina lokala gymnasier handlade främst om skolornas rykte och lite nämndes om enskilda program. Gymnasiernas rykten var ofta negativa och baserat på etniska stereotyper och vaga känslor av att inte höra hemma där. Medan innerstadsgymnasier av eleverna beskrevs som akademiska, trygga och med stöttande lärare. De framställdes också som svenska skolor, med svenska elever, som skulle ge bättre möjligheter för framtiden. Gymnasiernas marknadsföring förstärkte detta binära tankesätt. Gymnasierna riktade sig direkt till eleverna, genom reklam, öppet hus och gymnasiemässan. Studentambassadörer agerade som representanter för gymnasier och framställde sitt gymnasium i positiva ordalag och agerade som en del av en större rekryteringsinsats. Eleverna beskrev att de blev förvirrade av informationen från gymnasierna, men eftersom de inte fick någon information från annat håll, litade eleverna på informationen som gavs. Många av eleverna skulle fortsätta på språkintroduktion, eftersom de inte hade betyg nog för att söka till ett nationellt program. Språkintroduktion hade ett dåligt rykte bland eleverna och det avfärdades som slöseri med tid. De elever som gjorde ett aktivt val talade om olika faktorer som påverkade deras val. Studie- och yrkesvägledare kunde ha en positiv inverkan men var i många fall inte tillgängliga för eleverna. I brist på annan information spelade rykten och reklam en stor roll för vilka gymnasier eleverna ville gå på.

De intervjuade eleverna ger ett nytt perspektiv för förståelsen av utbildningssystemet som helhet. Statusen och erfarenheten av att vara nyanländ påverkade deras möjligheter mer än deras ämneskunskaper eller förmågor. Trots att de behövde extra stöd för att klara gymnasievalet fick de ofta väldigt lite sådant stöd. Detta lämnade eleverna i att självständigt navigera valprocessen, en uppgift som de kämpade med på grund av bristen på stöd från sina lärare och sociala nätverk. Som ett resultat av detta hade eleverna få valmöjligheter och en dålig förståelse av gymnasiet.

Marknadsskolans struktur bygger på antagandet om att alla har samma möjligheter. Ändå representerar denna studie en grupp elever som uppenbart har minskad möjlighet att välja. Dessa elever representerar en marginaliserad grupp i samhället men ger lärdomar om gymnasievalet, till exempel genom marknadsföringens påverkan, som är betydelsefullt för alla sökande. Marknadsföringens påverkan är särskilt oroande eftersom den riktas till barn.

Brendan Munhall disputerade den 27 mars 2024 vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Referenser

Forsberg, H. (2018). School competition and social stratification in the deregulated upper secondary school market in Stockholm. British Journal of Sociology of Education, 39(6), 891-907.

Larsson, E., & Hultqvist, E. (2018). Desirable places: spatial representations and educational strategies in the inner city. British Journal of Sociology of Education, 39(5), 623-637.

Lidström, L., Holm, A. S., & Lundström, U. (2014). Maximising opportunity and minimising risk? Young people’s upper secondary school choices in Swedish quasi-markets. Young, 22(1), 1-20.

Munhall, B. (2024). Bounded Horizons: A study of upper secondary school choice for newly arrived students (Doctoral dissertation, Department of Education, Stockholm University).

Nilsson, J., & Bunar, N. (2016). Educational responses to newly arrived students in Sweden: Understanding the structure and influence of post-migration ecology. Scandinavian journal of educational research, 60(4), 399-416.

Sharif, H. (2017). ” Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt”: Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning (Doctoral dissertation, Acta Universitatis Upsaliensis).

Foto: “Pike Place Market” by michaelrighi is licensed under CC BY 2.0.