Elias Dietrichson med flera: Ingen motsättning mellan demokrati och evidens

 I denna replik på Claes Nilholms S.O.S.-artikel Står evidensrörelsen på vetenskaplig grund? bemöter företrädare för Nätverket för evidensbaserad policy Nilholms argument. Även om forskning inom ett evidensbaserat ramverk inte uttalar sig om undervisningens mål som sådana finns heller ingen motsättning, utan tvärtom utrymme för mer forskning för evidensbaserad undervisning menar artikelförfattarna. (red.)


Claes Nilholm skriver i en text på ”Skola och samhälle” om evidens och evidensrörelsen i relation till skolan. Vi i Nätverket för evidensbaserad policy vill gärna bemöta Nilholms argument och ge ett kompletterande perspektiv.

Evidensbaserad praktik anses ofta stå på tre ben:

  1. Bästa evidens (med tonvikt på randomiserade prövningar)
  2. Utövarens expertis
  3. Preferenser och värderingar hos utövaren och hos den som är föremål för en eventuell åtgärd

Utövarens expertis är nödvändig inte minst för att bedöma i vilken mån resultaten från randomiserade prövningar kan antas generaliseras till situationen i fråga. Preferenser och värderingar är nödvändiga för att ange målen.

Evidens kan tala om vilka effekter som kan förväntas av olika åtgärder, men inte vilka effekter som är mest önskvärda.

Nilholms huvudkritik mot evidensrörelsen är att den är tyst om vad utbildningen skall sträva efter. Nilholm antyder att evidensrörelsen genom att mäta kunskapsresultat men inte andra utfall placerar kunskapsutfallen i första rummet utan att uttryckligen motivera varför dessa skulle vara viktigast. Nilholm går så långt som att säga att detta riskerar att undergräva demokratin.

Vi instämmer i att det inte finns någonting i evidensramverket i sig som nödvändigtvis leder till att kunskapsresultat skall prioriteras. När målen väl är satta (förslagsvis genom demokratiska processer) kan dock evidens tala om för oss hur vi bäst kan nå dem.

Men inte alla önskvärda utfall är enkelt mätbara. Detta är en välkänd begränsning inom evidensramverket. Mätbara utfall tenderar att få hög status och det är nödvändigt med en levande debatt om detta.

Här spelar observationella studier (studier där ingen aktiv åtgärd testas) och kvalitativ forskning en viktig roll.

Nilholm anger inte i sitt inlägg vilka andra mål han skulle vilja prioritera. Vi vill framför allt visa att det inte finns någon motsättning mellan evidensbaserad praktik och en mångfacetterad syn på utbildningens syfte.

Nilholm tar även upp John Hatties omfattande och uppmärksammade meta-meta studie. Systematiska översikter spelar en betydelsefull roll för att analysera och sammanfatta olika resultat. Översikter ser olika ut och vi vill påpeka att det inte finns ett unisont bifall av Hatties översikt och metodval. Vanlig kritik handlar bland annat om den varierande kvalitén på många av undersökningarna som sammanförts och att studien inte innehåller ett mått för kostnadseffektivitet.

Vi anser att det i Sverige finns utrymme för mer forskning som syftar till att ta fram evidens för olika undervisningsformer och åtgärder, och vi hoppas att svenska skolforskare tar sig an denna uppgift med en uppsättning utfall som inbegriper fler än skolans kunskapsresultat.

På så vis kan debatten förflyttas till att handla om kunskapsbaserade avvägningar mellan olika metoder och modeller.

 

Elias Dietrichson (grundskollärare)
Gustav Nilsonne (med dr, neurovetenskap)
Alvar Palm (fil dr, industriell miljöekonomi)

Medlemmar i Nätverket för evidensbaserad policy

Nätverket för evidensbaserad policy är ett nätverk av forskare, studenter och personer av olika yrkesbakgrund, som arbetar för att göra politiska beslut mer evidensbaserade.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »