Elisabeth Carlsson: En skola utan ”flum” når inga resultat

Varje morgon tänder jag i mitt klassrum, sätter på datorn och skriver dagens schema på den mindre tavlan så eleverna ser hur dagen blir. Det gör mina elever trygga, och om jag glömmer det så påminner dom mig direkt.  Annars blir det genast oroligt i rummet, ljudnivån höjs och det blir svårt att sitta still. Mina elever droppar in och oftast vill någon förälder ha ett samtal om någonting direkt på morgonen och då får jag vara beredd på vad som helst.

Sedan läser vi varje morgon i våra egna böcker, även jag läser för att visa att det är ett naturligt inslag och för att ge dom inspiration till att läsa. När jag läser så kryper jag upp i min fåtölj framme vid tavlan, placerar min kaffekopp på bordet bredvid och tar upp boken. Jag känner på den och för den nästan alltid till näsan och luktar på den innan jag öppnar den och fortsätter att läsa där jag är. Jag vänder bladen glupskt och jag ger ifrån mig små ljud ibland. Eleverna har skrattat åt mig, kommenterat min läsning men sedan bevakat den med nyfikenhet och stort intresse. Nu är läsningen ett naturligt inslag. Alla, även jag, kan be om bara två sidor till innan det är dags att lämna sin bok och byta fokus.

I min klass går det tjugoen elever som jag tog över en kall januaridag. Då började dom vårterminen i ettan i grundskolan. Klassen hade då en handlingsplan på arton punkter därför att det sociala, gruppdynamiken, inte fungerade. Det var stökigt, oroligt och mobbning var ett faktum. Det var en utmaning för mig – och som jag välkomnade.

En lektion handlar om så mycket mer än bara kunskapsöverföring. Den handlar också om mötet mellan individer och det mötet påverkar alltid lektionen och den kunskap eleven kommer tillägna sig. I skolpolitiska debatter är det oftast svart-vitt, kunskap ställs mot fostran, debatterna är långt från den nyansrika vardagen i skolan, som handlar om att dagligen möta elever, föräldrar och kollegor. Det dagliga arbetet handlar om att kunna fatta beslut på direkten och om att leda en grupp individer mot måluppfyllelse i ämneskunskaper. Som en dirigent leder sin orkester. Det handlar om att skapa relationer och om att behålla dom. Det handlar om att skapa förtroende och tillit, fasta rutiner och tydliga strukturer. Annars blir det en oro som blir svår att stilla. Att vara lärare är att vara ledare. Att vara lärare handlar om att ha förmågan att se och förstå tjugoen olika individer, deras behov och förutsättningar.

Jag hade en elev en gång som varje dag kämpade med sociala koder, som inte kunde klippa med en sax men som skulle kunna få Nobels litteraturpris därför han kunde skriva och hade en fantasi som få andra. Han var ständigt orolig och hade svårt med genomgångar. Och medan jag oroade mig för hur han skulle lära sig ämnen och hålla en sax så lät jag honom skriva för då glittrade hans ögon, självförtroendet ökade och han blev lugn. Jag har även idag elever som är i behov av extra stöd medan andra elever i klassen längtar till rasten, till deras arena, där deras ögon glittrar men av andra anledningar. Det spelar ingen roll om du står och berättar om Big bang med en fantastisk inlevelse om en elev sitter och tittar på klockan och känner oron inför rasten ta över i magen.

I min klass pendlar jag ständigt mellan ämneskunskap och värdegrundsarbete och många gånger suddas gränserna ut och flätas samman till en helhet under lektionerna. Min klass har gått från en handlingsplan på arton punkter till en klass utan handlingsplan men med en god måluppfyllelse. Idag arbetar vi systematiskt varje dag för att inte tappa det vi har uppnått, inte falla tillbaka till gamla roller och mönster. Det är ett lika gediget arbete som det var att jobba bort handlingsplanen.

Ibland när jag hör orden flum och skola i samma mening undrar jag om det är det här som rösterna menar? Didaktiken och värdegrundsarbetet. Det som inte är lika mätbart och som kräver andra metoder och lektionsplaneringar än vad matematiken, geografin eller ordklasserna gör. Är det flummigt att mötas, att visa förståelse och att känna in ett barn som är rädd för rasten, för matkön? Är det flummigt att vända blad och ge ifrån sig små ljud för att visa vad läsning också kan handla om? Ledare, roller och maktstrukturer finns i alla klasser och många gånger är det just maktstrukturerna som leder till mobbning. En orolig elev når inga goda kunskapsresultat.

Kanske har vi i alla politiska diskussioner, styrdokument och lagar och i en djungel av dokumentation och byråkrati glömt bort en viktig aspekt, nämligen läraryrkets essens, det sociala arbetet. Det kanske var det flummiga som nuvarande skolpolitiker ville ha bort för det var obegripligt. Disciplin och teori var mer begripligt, påtagligt, mät- och kontrollerbart. Att läraryrket också är ett relationsyrke vill man idag inte gärna prata högt om.

Men ”flum” är inte obegripligt, vi lärare kan mycket enkelt förklara det men då måste ni lyssna. Och det handlar inte bara om bra eller dåliga lärare, det handlar även om bra och dåliga politiker eftersom det är just beslutsfattande politiker som ger oss, eller inte ger oss, förutsättningarna att kunna vara bra lärare. Och vill vi ha goda studieresultat måste vi erkänna läraryrkets alla delar, för helheten ger resultat.

 

(Elisabeth Carlsson är lärare och fil.kand i utbildningsvetenskap)

 

16 Comments on “Elisabeth Carlsson: En skola utan ”flum” når inga resultat

  1. Skolorganisationens inställning blev aldrig så tydlig som när fritidspedagogiken stängdes utanför legitimationsporten. Med sociala relationer, informellt situationsbaserat lärande i centrum för fritidshemmens undervisning, eller verksamhet. Visar sig nu vara vad som gör skolor framgångsrika i motsats till dem som bortser från de bitarna

  2. Det är alltid intressant när lärare förklarar vad de gör i klassrummet. Det är lika intressant att få veta vad vissa lärare anser att begreppet flum står för. Enligt Elisabeth Carlsson skulle flum ha att göra med elevförståelse och mötet med eleverna. Läraryrket är ett socialt yrke, vilket tydligen försummats av dem som varit emot flumpedagogiken.

    Kunskap ställs mot fostran, säger Carlsson och det är oklart om hon menar att hon själv står för fostran eller kunskap. Kunskap är det absolut viktigaste i skolan och ordet fostran används sällan i skoldebatten. Däremot menar flummare att major Björklund skulle bedriva någon slags osund exercis med skoleleverna.

    Det som behövs är en verklig koncentration på kunskapsinhämtning. För att lärare i samspel med eleverna ska nå goda resultat fordras verklig kompetens i gruppdynamik och sociala relationer, vilket lärarstudenter får försvinnande lite av i sin utbildning. Goda kunskaper i socialpsykologi ger läraren en bättre orientering i hens plats i klassrummet.

    Nej, det är inte flummigt att visa förståelse för elever, eller att ge ifrån sig små ljud när man högläser. Men att knappt nämna ordet kunskap i ett så pass långtt inlägg är i alla fall lite småflummigt.

  3. Ja, tyvärr verkar politerna varken lyssna på lärare eller på forskare vad gäller skolan – utan de agerar utifrån egna fördomar om hur skolan är. För man vill inte tro att politikerna medvetet skapar en skola som segregerar eleverna, vad gäller kunskaper och resultat?

  4. Flum är ett flummigt begrepp med många tolkningar. När Björklund använder begreppet är det dock solklart för honom. Det är en socialdemokratisk skola utan tillräckligt mycket krav, betyg och kontroll. Han har ärvt begreppet från den Kunskapsrörelse, som härjade som värst omkring 1980. Man ansåg att en skola med eleven i centrum enligt Lgr 80 var flum. Det skulle i stället vara en skola med kunskapen i centrum. Man insåg inte att man måste ge eleverna de förutsättningar de behövde för att kunna ta till sig den information de fick av läraren. Annars skulle de inte kunna göra den till sin kunskap. Många lärare i Kunskapsrörelsen kände sig också osäkra på hur de skulle organisera självständigt arbete. De förde därför fram kravet att läraren skulle vara i centrum i undervisningen. Allt annat var flum.
    Jag irriterades över användningen av begreppet flum redan då. I en artikel i Skolvärlden utgick jag från att ordet flummig innebär motsatsen till skärpt, logisk och rationell. Jag konstaterade att skolan skulle ge eleven en så god personlighets- och kunskapstillväxt som möjligt och att det finns givna premisser för detta skolarbete. Att inte handla i konsekvens med dessa skolans mål och premisser ansåg jag vara flum. Därefter gav jag 17 exempel på flum i skolan. Jag tar här bara med några exempel på sådant som jag tycker har någon bäring på innehållet i Elisabeth Carlssons intressanta artikel. Resterande exempel på flummet går att läsa under rubriken Flum i skolan på min hemsida http://www.perackeorstadius.se
    De övergripande målen. Eleverna ska i möjligaste mån utvecklas till självständiga, ansvarstagande , kritiska och kreativa medborgare. Personlighet formas. Den som ges ansvar lär sig ta ansvar. Den som lärs att ifrågasätta ifrågasätter. Men den som blir auktoritärt behandlad blir beroende av auktoriteter och blir själv auktoritär. Den som i åratal enbart lärts att reproducera andras kunskaper görs inte kapabel att producera egen kunskap. När en lärare förhånar eller motarbetar och i sitt arbete negligerar läroplanens övergripande mål är det värre än tjänstefel, det är flum.

    Individualisering. Inlärning tar olika lång tid för olika elever. Eleverna är utrustade med olika kunskaps-och erfarenhetsmönster och de arbetar olika snabbt. För att eleven ska kunna lära sådant som han/hon har förutsättningar att lära och kunna göra det i egen takt fordras ett arbetssätt som möjliggör en individualisering. Att låta eleverna lära samma innehåll på samma sätt och i samma takt innebär att en del elever tycker att det går för snabbt och är för svårt medan andra elever tycker att det går för långsamt och är för enkelt för att vara stimulerande. För båda grupperna blir kunskapstillväxten dålig. Att mestadels använda arbetssätt som omöjliggör en individualisering är därför flum.
    Elevernas rätt till framgång. En grundläggande förutsättning för bra kunskapstillväxt är att eleverna får lyckas med det de studerar. Framgång föder framgång. Misslyckande föder misslyckande. Om läraren ger eleverna en undervisning som är för svår för dem, om han tvingar dem att tänka och arbeta i ett högre tempo än de klarar av, om han framhåller deras misstag och brister men icke deras framsteg och förtjänster , om han jämför dem med mera framgångsrika kamrater. Om han gör detta bäddar han för deras misslyckande, knäckta självförtroende och hämmade kunskapstillväxt och det är förvisso flum.
    Arbetsklimat och arbetsmiljö. Bra relationer i nya klasser uppstår inte utan ansträngning och de kan ej heller bibehållas utan ansträngning. De bygger på att alla snabbt lär känna och förstå varandra väl och därigenom börjar tycka om eller i varje fall acceptera varandra. Lärarna måste medvetet arbeta för detta och låta det ta sin tid. Man låter snålheten bedra visheten om man inte ger sig tid att skapa denna viktiga plattform för studierna. Man låter också snålheten bedra visheten om man låter elever och lärare arbeta i lokaler med dåligt ljus, dålig ventilation, dålig akustik, obekväma möbler och trist färgsättning och med gamla solkade, utslitna läromedel. Att använda sådana lokaler och läromedel och att försumma det kontaktskapande arbetet är flum.

  5. Vi lever i en tid då skola och utbildning alltmer knyts till samhällets förmåga till ekonomisk växt och därmed till internationell konkurrens. Idén är då att ’kunskap’ definierat genom poäng på prov är det allena saliggörande (som en av kommentatorerna i sin vanliga vishet säger, ”det allra viktigaste”). Motsättningen mellan fostran och kunskap är lika improduktiv som den var för femtio år sedan och lika oförstående inför skolans vardag, en vardag som artikeln ger bra exempel på. Man kan bara be en stilla bön för att den tiden kommer då insikten om att länders konkurrens om poäng på kunskapsprov inte har så mycket att säga oss som alltför många (politiker och experter) idag vill tro.

    Att elever lär och vill lära i skolan är däremot helt centralt, och här finns uppenbarligen ett problem. Det problemet tror jag inte alls handlar om i vilken grad skolan koncentrerar sig på mer ’kunskap’. Det handlar om sådant som vad som är viktigt att lära idag och för framtiden. Men också om skickliga lärare som förmår fånga eleverna där de är.
    @Törestad: kunskap och måluppfyllelse och ämneskunskaper nämndes några gånger i artikeln. Hur många gånger tycker du att det ska nämnas för att inte uttrycka ’flum’?

    • Och vad är viktigt att lära sig för framtiden? Låt mig gissa: förmågan att vara kreativ, förmågan att vara entreprenöriell? förmågan att lära nytt? Hur ska barnen lära sig detta utan ”kunskap”? Och vad är ”kunskap”? Är ”kunskap” det samma som något som presenteras i form av ”poängprov”? Eller menar du rent av ”fylleri-prov”? Vad menar du egentligen?

  6. I förhållande till sin vikt berördes inte kunskaper på ett allvarsamt sätt. Carlsson talar om helheten – men kunskapen är den största delen av denna helhet.

    • Till Bertil!

      Menar du kunskap om helheten? Vari består helheten?

      Består helheten av kunskap om sociala koder i klassrummet likväl som kunskap om ämneskoder i och utanför klassrummet?
      Består helheten av kunskap om emotioners betydelse för såväl social samvaro som för individuell kognitiv och social utveckling?
      Består helheten av kunskap om en emotionell och social utveckling i relation till omgivande samhälles utveckling?

      Om vi ska tro den vetenskapsfilosofiska inriktningen kritisk realism är kunskap, dvs epistemologi, endast en del av verkligheten, dvs. ontologi,, dvs. kunskap är endast en del av helheten.

      Jag tyckte det var en utmärkt artikel som visar på en del av läraryrkets kompexitet.

      • Du räknar på ett utmärkt sätt upp olika aspeker av kunskapsutvecklingen. Det jag betonade var att lärare behöver mer utbildning och kunskap i relationer. Det är det som du beskriver med en mängd olika ord. Det är inte ordens antal som är viktigt utan vad man betonar. Viktigast av allt är kunskap. Förståelse, möten, kritisk realism mm mm kommer på köpet.

  7. Ser inte hur någon skulle kalla ditt förhållningssätt för flummigt! Det som i så fall skulle kallas flummigt är om du ser det lyckade ”handlingsplansborttagandet” som ändstationen. Det vore ju ett skapligt svek mot eleverna. Men jag antar att du ser ditt hummande som ett sätt att ”få ordning” så att barnen får möjlighet att lära sig det de måste för att klara sig i livet. Och med ”att klara sig” menar jag bland annat att få en läsförståelse så att de kan genomskåda, granska kritiskt och helst vilja gå samt klara av en universitetsutbildning på sikt.

  8. Skola är allt för viktigt för framtiden – för att låta politiker bestämma – speciellt om dem är f.d. ”hobby” militärer!

  9. Så härligt att läsa din artikel. Jag känner igen mig så väl och har alltid häpnat över hur trivialiserad diskussionen kring vårt yrke blivit. Det självklara i varje god lärares arbete är att skapa förutsättningarna för den enskilde eleven att växa i sitt kunskapsinhämtande. Det sker bara om eleven känner sig sedd och trygg med situationen. Det betyder att jag träder fram som människa utan att göra avkall på det övergripande målen om kunskaper, det betyder olika metoder i arbetet med eleverna och att det betyder ett tydligt ledarskap i klassrummet.
    Jag har nog varit gynnad under mina 37 år på gymnasieskolan. Har alltid varit omgiven av kollegor med viljan att utveckla skolarbetet och vi har också getts möjligheten att göra det. Det får mig att bli lätt illamående då jag förstår att mycket av all den seriösa möda jag/vi lagt ner under åren inbegripes i begreppet flumskola då ovetande politiker och ledarskribenter sätter agendan för hur skolan ska betraktas. Inte underligt att skolans status störtdykt.

    • Men vänta ett tag nu. Skulle skolans störtdykning bero på att flumskolan upphört? När skulle detta i så fall ha inträffat? Lite stringens väntar man sig efter 37 år på gymnasiet.

  10. Tack Elisabeth för din Husserlskt egologiskt fenoumenala skildring ifrån ett ontoepistemiskt perspektiv! Den får mej att minnas en TeacherThinking konferens way back, när Chris Clark m.fl. förutspådde att det inom ngra år skulle komma en avhandling från Stanford i form av en roman. Tyvärr vände vindarna, men jag blir glad över att läsa din skildring som lever i just den andan, där skönt berättande och vetandeskapande vävs samman. Av en av mina studenter fick jag veta, att ”flum” är en förkortning. F.L.U.M. står för ”Filosofiskt Lärande som Utbildnings Metod”. När du hummar i din fåtölj visar du gedigen kunskap om mimesis/härmningens betydelse; påverkan sker ju till största delen genom icke-verbal kommunikation. Din textart visar även den på en stor kunskap om hur påverkan sker via text, eller hur Bertil? Det kan väl vara värt att notera att ”flum” ifrån ett icke-filosofiskt håll kom att användas för att etikettera den framväxande elev/lärardemokratin på 70-talet; och då i nedsättande betydelse. Så klart. Eftersom jag sysslat med ledarskapsutbildning i samverkan med Försvarsmakten så får jag nog belysa ett utb.moment fr. officers-utb. Under ett dygn ska kadetterna i enskildhet och tystnad ute i terrängen fundera över varför dom vill bli svenska officerare och gentlemän. Återsamling med diskussion. Filosofiskt lärande som utb.metod återkommer ofta i officersutb. där pragmatiska övningar/rollspel avslutas m pragmatiskt filosoferande. Elisabeth, det vore så nice om du för oss alla ville sätta samman dina vardagliga berättelser till en avhandling i ämnet pedagogik! Jag ska med nöje underrätta Stanford 😉

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »