Eric Cardelús: pojkar som checkar ut från läsningen och bildningen

I takt med att samhället ställer allt högre krav på utbildning ökar klyftorna. Ett utanförskap som tycks gå i arv och främst drabba män. Och som förstärks av oss som står innanför, menar Eric Cardelus. (red.)

Sensommar, skolorna är igång och sommaren tar sina sista djupa andetag. Skolkorridorer fylls av nytt hopp, lust och förväntan, men också av oro för det som sker runt om oss i vår turbulenta omvärld.

I augusti månads sista Uppdrag granskning berättas det om gängkriminalitetens Göteborg, där 20 unga män med bas i ett utanförskapsområde har lagförförts för över 350 grova brott och legat bakom merparten av de 30 gängrelaterade mord som skett i staden under de senaste åren (SVT nyheter 30/8-17). I programmet talas det om en social katastrof som byggts upp under flera år, om killar som har hamnat på glid tidigt med ett eskalerande utanförskap som inte fångats upp av samhället förrän det var försent.

I Metro kommenteras den färska SNS-rapporten Könsskillnader i utbildning, men även DN hakar på i kommentarsfloden och uppmanar till att ”Fånga upp pojkarna som stakar sig” (DN 31/8-17).

Men det som görs till braskande nyheter är sällan så speciellt nytt. Genom lite ytskrap och enkel erinran finner man att varken gängkriminaliteten eller resultatskillnaderna mellan könen är något vi inte känt till, utan snarare är något som länge glömts bort och tillåtits ske, någon annanstans.

För resultatskillnaderna mellan könen är ett globalt mönster som har synts under flera decennier. Tydligast framträder det i de nordiska länderna, vilket bland utretts i Emma Leijnses årsfärska bok Fördel kvinna: den tysta utbildningsrevolutionen 2017. Detta kan tyckas paradoxalt med tanke på det ambitiösa jämställdhetsarbete som lagt ner här hemma och i våra grannländer. Men vem har sagt att vårt liv ska vara fritt från paradoxer?

Om man nu vänder blick mot SNS-rapporten är huvudpoängen inte att den bekräftar ett välkänt mönster – att flickor övertrumfar killar med bred marginal i skolan och att detta bäddar för framgång både på gymnasiet och i högskolan. Inte heller är det så speciellt överraskande att skillnaderna ”tycks växa sig starkare under den tidiga skolgången”(s. 9) och att prestationsgapet är i särklass störst i svenskämnet.

Huvudpoängen handlar istället om skolans roll, att pojkar på påverkas mer negativt av en underpresterande skola än flickor, vilket märks om när man undersöker syskon av olika kön som går i samma skola. Flickorna kompenserar bättre för de brister som finns i skolan, medan pojkarna faller tyngre. Även här ser vi en paradox med tanke på den tusenåriga patriarkala föreställningen om det starka, rationella och målinriktade könet, föreställningar som bland annat skärskådas i idéhistorikern Ronny Ambjörnssons intressanta bok Mansmyter (2011).

Vad beror då detta på, att pojkarna tycks falla tyngre när skolan inte fungerar? På den här punkten är man, som så ofta i forskning, mycket försiktig med att uttala sig. Det hänvisas till könens mentala utveckling och normer, vilket i princip kan täcka allt och inget.

I genomgången av möjliga förklaringar till flickors högre skolprestationer punkteras dock många vanliga hypoteser. Den så kallade moderna och självständiga pedagogiken – med det skolpolitiskt bespottade röda skynket eget arbete – kan inte sägas vara en direkt förklaring eftersom de könsbaserade resultatskillnaderna har förelegat redan för skolkullar födda på 30-talet. Man konstaterar alltså att ”könsskillnaderna i skolan i dag knappast är en konsekvens av modern pedagogik, utan att det har med andra faktorer att göra” (Sjögren i SNS 2017:14). Inte heller verkar flickorna gynnas i betygssättningen på något signifikant och otillbörligt sätt.

Kvinnodominansen inom lärarkåren då? Även här är förklaringsvärdet svagt. Det kan endast spåras en ett svagare samband för flickor i matematik, där effekten av att undervisas av en representant för sitt eget kön kan vara gynnsamt. Samtidigt är prestationsgapet så mycket större i svenska och dess centrala kompetens läsförståelse, en kompetens som genomsyrar det mesta som görs i skolan, även matematik där många problem förutsätter lösningar som ofta bygger på läsning och verbalt resonerande.

Men låt oss stanna upp och släppa sargen, eller åtminstone blicka bortom våra dagstidningars braskande texter och den försiktiga SNS-studien. Låt oss titta på en annan orsakskedja.

Orsakskedjan börjar med okulturmannen: den där varelsen som allt oftare checkar ut från läsningen och bildningen, sällan visar sig i skolan och istället gör något annat. Varelsen som därmed visar sina barn, och inte minst sina söner, att den centrala beståndsdelen i skolans verksamhet – läsningen – inte riktigt spelar någon större roll.

Parallellt med detta har vi fått ett samhälle präglat av allt större klyftor och där allt fler människor kommer nya till vårt land. En majoritet av dessa nykomlingar är män, ibland med ganska svag utbildningsbakgrund, i språkligt underläge och därtill ganska vilsna i det nya samhällets alla system och värderingar.

Mitt i allt detta lever vi i ett kunskapssamhälle som ställer allt större krav på utbildning, på livslångt lärande, på självständig och självgående anpassning till förändringar och föränderlighet. Ett samhälle som premierar den som kan läsa alla dessa digitala och analoga texter som ständigt pumpas ut. Läser och förstår, på ständigt fördjupade och skiftande sätt.

Vi lever också i ett samhälle som präglas av en hårdnande uppdelning mellan vinnare och förlorare, mellan de som har och inte har. Mellan de som släpps in, får vara kvar och tar sig fram och de som slår och sparkar på de allt fler dörrar som slås igen.

En uppdelning mellan dem som kan och inte kan läsa den ständigt uppdaterade kartan över samhället, över hur vi blir medmänniskor och inte motmänniskor, över hur vi ställer oss innanför och inte utanför.

Eric Cardelus är lektor, lärarutbildare och mångårigt verksam gymnasielärare

Referenser

Ambjörnsson, R. (2011) Mansmyter. Stockholm: Atlas.

DN, 31/8-17, Evelyn Scheiber, Fånga upp pojkarna som stakar sig.

Leijnse, Emma (2017) Fördel kvinna: den tysta utbildningsrevolutionen. Stockholm: Natur & Kultur.

Metro, 31/8-17, Tobias Österberg, Studie: Könsskillnader i svenska skolan större än i andra länder.

SNS Analys nr 42, 2017, Könsskillnader i utbildning.

SVT nyheter, 30/8-17, Kartläggning av gängkriminaliteten visar: 20 män lagförda för 350 brott.