Erik Cardelús: Har du lärt dig något nytt språk på sistone?

Att som modersmålstalande svensk lära sig flera språk än engelska är både tankeutvidgande och nyttigt och utvecklar empati med de som lär sig det svenska språket, något som är värt att påminna sig om i ett hårdnande samhällsklimat där frasen ”i Sverige pratar man svenska” blivit politiskt effektfull retorik (red.)

”Har du lärt dig något nytt språk på sistone?” Så inleds Boken om Sfi, skriven av Harstad och Hostetter (2017). Precis som titeln anger handlar det om Sfi,  utbildningverksamheten som ska hjälpa nyanlända att lära sig svenska för att lättare integreras i samhället och på arbetsmarknaden.

Stundtals har det blåst kraftiga vindar kring Sfi och liknande utbildning. Tyckokratin har gått på högvarv, inte sällan bland debattörer som sällan vistas i klassrum, än mindre undervisar där. En sådan tyckare är moderaten Tomas Tobé, som för några år sedan hävdade att Sfi skulle läggas ner, trots att personal och studenter tydligen var nöjda. Andra politiker som gapat loss har menat att Sfi gör mer skada än nytta för integrationen.

Med den stora flyktinginvandringen på senare år har tonen hårdnat och det talas om skarpare krav och språktest. Frågor som varit aktuella tidigare och som nu återupplivas, inte minst i moderatledarnas Ulf Kristersson uppmärksammade jultal med den simplistiska, men politiskt-retoriskt effektfulla frasen, ”I Sverige pratar man svenska.”

Vad är då rimligt, mitt i allt det här? Ska man inte prata svenska och därtill kunna ställa krav på verksamheter och individer? Självklart ska det ställas krav på utbildningar och kursdeltagare. Det är varken något nytt eller orimligt, utan en grundförutsättning för vilken verksamhet som helst, inte bara Sfi. Vad som dock sällan tas upp i debatten är de svårigheter som Sfi brottas med, dess lärare och kursdeltagare. För sällan sätts språklärandet i någon djupare kontext eller kläs i allt för många nyanser bland dem som gapar mest.

För att lära sig ett andraspråk senare i livet är sällan någon quick fix, vilket beror på många välbekanta saker. Dels har många nyanlända kommit hit under mycket svåra omständigheter, ofta med traumatiska erfarenheter och svårigheter med dig. Dels har gruppen invandrare mycket skiftande utbildningsbakgrund och andra kognitiva förutsättningar, vilket försvårar planering och genomförande av utbildningen.

”Att lära sig språk som vuxen kräver tid, strategier och stark motivation”, betonas av Harstad och Hostetter (2017:7). Och om det behövs en utbredd medvetenhet, speciellt bland politiker och andra beslutsfattare, men också hos allmänheten. En viktigt led i att utveckla en sådan fördjupad medvetenhet om språklärande och flerspråkighet går igenom erfarenheten att själv lära sig ett nytt språk utöver de som vi liksom får med oss mer eller mindre gratis – svenska och engelska. I språklärandets parallellprocess skapas inte bara en fördjupad förståelse för flerspråkighet, utan den tar oss närmare EU:s uttalade mål för samhällsmedborgarna att kunna två språk utöver modersmålet.

Speciellt viktigt är detta i dagens skola, där i princip alla lärare möter många flerspråkiga elever. Detta gäller oavsett undervisningsämne eller undervisningsgrupp. Så flerspråkigheten angår oss alla, vilket betonas av Jim Cummins, en av dagens ledande forskare inom området flerspråkiga elever och flerspråkighet. Cummins (2017:11) hävdar att ”lärarnas flerspråkiga erfarenheter ger dem kunskaper om hur man lär sig språk och hur flera språk kan vidga och fördjupa våra erfarenheter.” Utifrån detta framträder de moderna språkens betydelse med all önskvärd tydlighet, i skolan och i övriga samhället.

Men hur är situationen för moderna språk idag? Tyvärr är den bitvis ganska dyster. Inte sällan sätts moderna språk på undantag i skolan, eftersom de inte är obligatoriska och många frågar sig varför man ska kunna franska eller kinesiska, när man ändå ”klarar” sig med engelska. Med ett sådant resonemang riskerar vi att fastna i en språklig enfald snarare än i mångfald, då våra referensramar reduceras till vad som sägs och skrivs på svenska och engelska, inget annat.

Även forskning visar att moderna språk hanteras styvmoderligt i skolan och i samhället i stort. Våra politiker och näringslivstoppar pratar sällan något annat än engelska vid internationella kontakter, trots att evidens finns för att flerspråkighet inte bara ger personlig nytta utan också skapar ekonomiska, samhällsliga och politiska värden. Därtill visar eurobarometrar att svenskar är en av de folk i EU som värderar flerspråkighet lägst (Svenska språknämnden 2010; Ljungbo 2010).

Forskningen visar på många fördelar med flerspråkighet. Den gör oss smartare eftersom den aktiverar och öppnar upp nya funktioner och områden i våra hjärnor. Den gör oss mer vidsynta och interkulturellt förstående, eftersom den tränar oss i att förstå andras språk, kulturer och tänkande, både teoretiskt och praktiskt (Cummins 2017; García & Li 2014; Lahdenperä et al 2017). Dessutom öppnar flerspråkigheten världen för oss. Med den kan vi möta, resa och kommunicera med fler människor, inte minst på globalt spridda språk som spanska, arabiska, kinesiska, ryska eller franska, men också på tyska som är Europas största förstaspråk och som talas vida omkring.

Att lära sig fler språk än engelska är alltså både nyttigt och viktigt. I själva lärprocessen utvecklas en fördjupad förståelse för hur utmanande, men också fascinerande och lustfyllt, det är att lära sig ett nytt språk. Det utvecklas empati med alla dem som ägnar sig åt det tidskrävande och kämpiga arbetet med att lära sig allas vårt eget vackra språk svenska. Språket man pratar i Sverige, tillsammans med flera andra språk, både stora och små, nära och långväga. Så återigen till den initiala frågan: Har du lärt dig något nytt språk på sistone?

Erik Cardelús är lektor, lärarutbildare och legitimerad gymnasielärare

Referenser

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Garcia, O. & Li, W. (2014). Translanguaging: language, bilingualism and education. Basingstoke, UK: Palgrave Macmillan.

Gefle Dagblad, 2008-10-29, Tobé vill lägga ner Sfi. http://www.gd.se/gastrikland/gavle/tobe-vill-lagga-ner-sfi

Harstad, F. & Hostetter, J. (2017) Boken Sfi. Stockholm: Gothia utbildning.

Lahdenperä, P., Sundberg, E. (2017) Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet.

Ljungbo, K. (2010). Language as a leading light to business cultural insight: a study on expatriates’ intercultural communication in Central and Eastern Europe. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010. Stockholm.

Nyheter 24, 2010-04-14) https://nyheter24.se/nyheter/359779-unga-centerpartister-lagg-ned-svenska-for-invandrare

Svenska språknämnden. Forskningskonferens (2010). Språkvård och språkpolitik: Svenska språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden 2008 = Language planning and language policy : proceedings of the Swedish Language Council Research Conference in Saltsjöbaden 2008. (1. uppl.) Stockholm: Norstedt.