Erik Cardelus: Hög tid att hejda skolans sönderfall

Skolan – en av de viktigaste byggstenarna i ett hållbart demokratiskt samhälle – är mitt i ett ödesmättat sönderfall som visserligen får skolmarknaden att blomstra, men som riskerar att skapa ett samhälle med långt mindre frihet än nu, med mer social oro, kontroll och polisiära insatser, skriver Erik Cardelus.

Tidigt i maj korskopplas två texter i mitt medvetande. Den första heter På naturens axlar och är skriven av biologen Anne Sverdrup-Thygeson. Centralt tema är hur vi ska leva med klimatskrisens uppenbara faktum att växt- och djurarter dör ut och att den biologiska mångfalden minskar. Upp till kamp, gilla läget eller bara låtsas som det regnar?

Den andra texten – med tätast relevans här – är skriven av den välkända journalisten Alexandra Pascalidou (DN 28/4-21). Texten kan liknas vid en journalistisk sorgesång över en nedlagd skola. Skolan i fråga är Tensta gymnasium, som slog upp sina portar 1984. Under flera år lyckades gymnasiet dra till sig lärare och elever från hela Stockholm. Pascalidou, själv uppvuxen i området, benämner det som ”visionernas och ambitionernas tid”. Att hänga i och runt Tensta gymnasium var attraktivt. Själv var jag nära bekant med seniora lärare som arbetade på Tensta gymnasium: stolta, engagerade och idérika lärare. Dessutom var det en vacker byggnad, med en ljus och prunkande vinterträdgård i mitten. Att verka och vistas på Tensta gymnasium var inget att beklaga, inte där och inte då.

Men vid slutet av 1990-talet hände det något. Skolans rykte började rasa. År 2003 togs beslutet att satsa på Ross-pedagogik som ett led i att höja verksamheten. 2010 bytte skolan namn till Ross Tensta Gymnasium för att markera kopplingen till den amerikanska skolentreprenören och miljardären Courtney Ross.

Enligt Pascalidous text fick Stockholms stad betala närmare 90.000 kronor årligen för att låna namn och koncept från entreprenören Ross. Under hösten 2011 skriver dåvarande skolborgarrådet Lotta Edholm att ”Skolan jobbar aktivt med näringslivskontakter och har en stark IT-profil.

År 2016 stängde gymnasiet ner för gott, detta efter att Skolinspektionen publicerat en ytterst kritisk rapport där stök och uppgivenhet var ledmotiv.

Vad finns det då för paralleller mellan Sverdrup-Thugeson och Pascalidou? Enklast uttryckt handlar det om ett ödesmättat sönderfall. Biologen Sverdrup-Thugeson resonerar kring hur vi ska hantera det obestridliga och obehagliga faktum att många växt- och djurarter dör ut. Ett klimatbiologiskt sönderfall.

Hos Pascalidou beskrivs en sönderfallande gymnasieskola på det folktäta och barnrika Järvafältet. En skola, som trots stora humana och ekonomiska resurser och ansträngningar, faller samman. Ett socialt och skolpolitiskt sönderfall.

Inte ens den senaste PISA-rapporten kan längre bibringa den helgjutna föreställningen om att det går åt rätt håll. Friserade siffor och fluffiga fraser. Inte heller klimatrapporterna ger något större hopp. Både klimatet och skolan är spjutspetsar mot framtiden, med verkningar som är uppenbara nu, men ännu mer uppenbara på sikt. Dagens fel samlas i en fulfaktura åt våra barn och unga i framtiden.

Visst klarar vi oss utan Tensta gymnasium, med algblomning och en fågelsort mindre. De flesta av oss bor varken på Järvafältet eller är ornitologer. Vissa kan lockas av den närmast skoldarwinistiska tanken om att ”dåliga skolor” ska få ta konsekvenserna och lägga ner, en trend som sträcker sig långt utanför Järvafältet. Uppenbart tycks sönderfallet sakna fungerande broms, vilket rimmar illa med bilden av vårt rationella, kapabla och högutvecklade samhälle, där evidensbaserade handlingsplaner, statistik och värdegrundsdokument flödar.

Vad som dock blomstrar är skolmarknaden och aktiemarknaden. Här råder glada dagar bland dem som har satsat på rätt bolag. Frågan är dock hur pass mycket Marknaden och dess aktörer bryr sig om sönderfallet och alla dem som drabbas av det.

Någon kanske minns VD:n för en av dåtidens största friskolekoncerner som vid konkursen postade en bild på ett exklusivt vin med texten Because I’m worth it.” Bilden lajkades av många framträdande entreprenörer, vissa med förflutet inom skolpolitiken. Flera av dagens skolkoncerner säljs också vidare till ansiktslösa globala megakoncerner med föga intresse för svensk skola, utom möjligheterna att skapa stor och stadig vinst som ofta slussas vidare in i ”smarta” bolagsjuridiska labyrinter.

Vad kan då göras för att hejda sönderfallet? Göran Rosenbergs (2003:242) tänkvärda analys av marknadstänkandets intåg i välfärdssektorn i Plikten, profiten och konsten att vara människa utmynnar i att vi inte har något ”annat val än att en gång pröva vår konstfärdighet, vår sociala och politiska uppfinningsförmåga”, detta för att skapa bättre system. Annars riskerar vi att hamna i ett samhälle med långt mindre frihet än nu, där sönderfallet skapar mer social oro, kontroll och polisiära insatser. Skolan är ju en av de viktigaste byggstenarna i ett hållbart demokratiskt samhälle.

Själv ser jag gärna att några av skolkoncernernas eller skolpolitikens många välsmorda toppar tar ett längre lärarvikariat och arbetar på någon av de krympande antalet skolor ute på Järvafältet. Vill de gå fullt ut, kan de alltid provbo i området. Det är alltid bra att tänka utanför boxen och vidga sina vyer, både som människa och marknadsaktör. Dessutom är det ofta svårt att rekrytera personal i utanförskapsområden, inte minst manlig sådan, så deras insatser är säkerligen dubbelt välkomna. Så kanske en ny vändning kan börja där: med ett litet steg för en människa men ett stort steg för skolsystemet.

Erik Cardelús är lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Bildkälla: Peter H.

Referenser

Pascalidou, A. I: Dagens Nyheter: (2021-04-28) Tensta gymnasium är en kyrkogård för fallna ambitioner. https://www.dn.se/kultur/alexandra-pascalidou-tensta-gymnasium-ar-en-kyrkogard-for-fallna-ambitioner/

Rosenberg, G. (2003). Plikten, profiten och konsten att vara människa: essä. Stockholm: Bonnier.

Sverdrup-Thygeson, A. (2021) På naturens axlar. Stockholm: Volante.

 

7 Comments on “Erik Cardelus: Hög tid att hejda skolans sönderfall

  1. En ngt uppgiven, upprörd och virrig artikel. En VD för en skolkoncern gillar exklusiva viner, och …?
    Klimatkrisen och marknadiseringen av skolan – vad har de med varandra att göra?
    Lösningen (på vad?) är att skolkoncernernas välsmorda toppar tar ett längre lärarvikariat på Järvafältet. (Lite väl begränsat Sthlms-perspektiv.)
    En del artikelutkast mår bäst av att aldrig publiceras.

    • En beskrivning av verkligheten som inte alla tycker är rättvis. Svaret får tala för sig självt.

    • Tyvärr är kanske uppgivenheten virrig. Det är dags att sätta ned foten innan vi hamnar i ett amerikanskt system.

  2. När jag ska förklara begreppet i engelskspråkig miljö brukar jag säga att det står för en kombination av omfattande vetande och gott omdöme eller visdom.
    Ett utbildningssystem som kan frambringa ingenjörer som kan konstruera kärnvapen, utan att samma ingenjörer begriper att sådan skit ska man inte ha, det är ett misslyckat utbildningssystem.

    • Den här kommentaren var avsedd för Billmayers artikel

  3. Tyvärr Cardelus! Doktorerade lektorer och pedagogiska professorer har stort ansvar för Skolans tillstånd. De har låtit sig politiseras a sedan 2003 när Per Thullberg blev GD för Skolverket. Se min blogg:
    http://www.kunskapsvetenskap.se /Politisk Marknads Skola och svag Pedagogik/

  4. Det finns bara en räddning: Förstatliga skolan, inhys Skolverket i en 3- rummare i Märsta, avskaffa Skolinspektionen och friskolesystemet.Inför en skola baserad på lärarprofessionalism, årliga standardprov i alla årskurser, lärarnas usk-tid åter. Alla rektorer ska ha lärarutbildning och lärartjänst och övriga chefer omskolas till lärare eller få avsked. Högre krav i lärarutbildningen och en ny läroplan utan flummiga betygskriterier. Just as it was.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »