Erik Cardelús: Smolket i PISA-bägaren

PISA-resultaten ger skäl till jubel, men det finns även en del smolk i glädjebägaren. Inte minst är de ökande klyftorna mellan elever och skolor starkt oroande, skriver Erik Cardelús.

Ett jubel gick genom landet när PISA-resultaten tillkännagavs i tisdags. Som “en tidig julklapp” beskrevs resultatförbättringarna av Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. För samtliga tre studerade områden – läsning, matematik och naturvetenskap – uppvisar förbättringar, som lyfter Sverige över OECD-genomsnittet och tar tillbaka landet till nivåerna år 2006, innan det smärtsamma och långvariga kunskapsraset satte igång.

Vad beror då lyftet på? Skolverkschefen Peter Fredriksson, liksom många andra, pekar på fem faktorer grundade i skolforskning. Först behövs ett starkt och utvecklingsinriktat ledarskap, rektorer som tillsammans med sina medarbetare styr verksamheten mot tydliga pedagogiska mål. Här finns dock skäl till oro, då omsättningen på rektorer har skjutit i höjden på senare tid (länk). Och detta rimmar illa med den kontinuitet, stabilitet och långsiktighet som skolutveckling kräver. En annan framgångsfaktor är kollegialt lärande, att lärare lär av och tillsammans med varandra, inte har skygglappar och konkurrerar. För såväl framgångar som motgångar kan utgöra underlag för gemensamt och framåtriktat utvecklingsarbete. “Sharing is caring”, men också en kungsväg till en förbättrad skola.

Som tredje framgångsfaktorn har vi systematiskt kvalitetsarbete. Även här krävs kontinuitet, långsiktighet och stabilitet för att få bra utväxling, vilket hotas av den akuta lärarbristen som råder på många håll i landet. Paradoxalt nog är lärarbristen störst på skolor med störst utmaningar och behov. Även den fjärde framgångsfaktorn – effektiv undervisning – kräver god tillgång på kompetenta lärare och stabila skolor. Slutligen behöver såväl skolor som enskilda lärare ha höga förväntningar på sina elever, en helgjuten tro på att det går att göra skillnad för alla elever, varje dag och på varje lektion. Inga av dessa framgångsfaktorer är så speciellt nya eller sensationella, men ändå värda att upprepas. Inte minst som tecken på att positiva förändringar är möjliga, vissa rakare och andra krokigare, ofta beroende på förutsättningar.

Så visst ger PISA-resultat skäl till jubel, men här skvalpar också en del smolk i bägaren. Mycket oroande är de ökande klyftorna – att resultatgapet mellan elever och skolor fortsätter, vilket inte minst OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher har påpekat (P1,3/12-19). Enligt Schleicher är likvärdigheten en nyckelfaktor för skolresultat och samhällsutveckling. Skolsegregationen är också en stor förlust för oss alla, ett nederlag som vi alla – blågrönröda beslutsfattare och andra medborgare – sett komma sedan länge, utan att tillräckligt gjorts. Och här krävs det mindre pajkastning och mer av samarbete, uthålliga ansträngningar och effektiva åtgärder för att vända utvecklingen rätt.

 

Erik Cardelús är lektor vid Stockholms universitet

 

Referenser

Dagens Nyheter, 2019-12-02, PISA-chefen: Lärare ses som servicepersonal i Sverige. https://www.dn.se/nyheter/sverige/pisachefen-larare-ses-som-servicepersonal-i-sverige/

Chef och ledarskap, 2019-11-27, Hög omsättning av rektorer kan gå ut över eleverna, https://chefochledarskap.se/hog-omsattning-av-rektorer-kan-ga-ut-over-eleverna/

Lärarnas tidning, 2017-04-03, OECD efterlyser ”djärva grepp” för svensk skola. https://lararnastidning.se/oecd-efterlyser-djarva-grepp-for-svensk-skola/

 

Bild av Domenic Blair

One Comment on “Erik Cardelús: Smolket i PISA-bägaren

  1. Orsak till Pisa-förbättringarna: Starkt ledarskap; Kollegialt lärande; Systematiskt kvalitetsarbete; Effektiv undervisning. Första ledet i en genomförd politisk MANAGEMENT-påverkan på Skolan.
    Det andra reformledet är redan utformat och innebär en INDUSTRIALISERING av lärarkåren. Reformerna har initierats av ensamutredaren Åstrand i SOU 2018:17. Här formas Lärarnas Professions-PROGRAM; Nationella kompetens-BESKRIVNINGAR och karriärstegs-REFORMER. Sträng kritik har framförts. Se exempelvis Skolporten 27.3 2019 “Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens”.
    Inga tecken på att kritiken har påverkat INDUSTRIALISERINGEN av LÄRARKÅREN. En yrkesgrupp som fram till dessa reformer uppfattades som DEMOKRATISK och JÄMLIK.
    Ekonomipriset 2019 – UTVECKLINGSEKONOMI kan utgöra den 3:e delen i reformprogrammet. Mycket talar för att randomiserade experiment kommer att drabba elever och lärare i nästa fas.
    Se kritik mot UTVECKLINGSEKONOMI och Ekonomipriset 2019. Och den kritik som framförs av en tung statsvetare på http://www.kunskapsvetenskap.se/Svenska arbetstraditioner mot OECD, Pisa, EU/ och följebloggen /Chefer, HR och Hawthorne-effekten/

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS