Erik Rezazadeh: Den strukturella rasismen finns också i skolan

Protesterna som sveper över USA och Europa har riktats mot strukturell rasism inom poliskåren. Men problemen finns också i andra länder och samhällsfunktioner, inklusive skolan, där den kan yttra sig i problem med snedvriden betygssättning. (red.)

I USA har de senaste veckorna massiva demonstrationer utförts mot våldsamt och rasistiskt beteende inom poliskåren. Men problemen med strukturell rasism finns inte bara i USA och inte bara inom polisen. Vi behöver också diskutera vad som händer i Sverige och i svenska skolor.  Den vanligaste orsaken till att barn och unga trakasseras i svenska skolan är kopplad till etnicitet, visar stiftelsen Friends årliga rapport. I en studie från 2014 gjord vid Göteborgs universitet har man sett att barn som invandrat till Sverige i mycket större grad utsätts för kränkande särbehandling än sina ”svenska” jämnåriga. I studien fick föräldrar till över 7000 nordiska barn svara på frågor om huruvida deras barn utsatts för ”mobbning”. Bland barn som var födda i Sverige var det nio procent av föräldrarna som uppgav att deras barn hade utsatts för det gentemot hela 28 procent av de som var födda utomlands, dvs. en tre gånger så hög siffra. Det förekommer en subtil rasism ute på skolorna. Jag har själv hört av lärarna på lärarutbildningarna att lärarstudenter berättar om att elever med utländsk bakgrund ofta är ensamma när de är ute på sina praktikskolor. De berättar om att “invandrareleverna” sitter ensamma och är utanför den sociala gemenskapen på “helsvenska skolor”.

I andra länder i Västeuropa som exempelvis Tyskland finns det mer forskning om detta ämne. För inte så länge sedan gick tiotusentals tyskar med ”utländsk bakgrund” ut på Twitter  och berättade om sina erfarenheter under sin skoltid av diskriminering i skolan kopplat till etnicitet. Många berättar från sina skoldagar att de retades på grund av sina namn. Andra berättar om att de hade fått lägre betyg i tyska, inte på grund av prestation, utan enbart på grund av att tyska inte var deras modersmål.

Elever med ”invandrarbakgrund” i Tyskland och övriga Västeuropa presterar ofta sämre i skolan och känner sig mycket mera olyckliga än sina “heltyska” klasskamrater. Skillnaden i prestation mellan ”invandrarbarn” och ”tyska” barn förklaras ofta av socioekonomiska faktorer. Men detta är långtifrån enda förklaringen. Omfattande forskning i bland annat Tyskland visar att barn och ungdomar med utländska namn får lägre betyg i skolan än barn med tyska namn för samma insats.

En studie gjord vid Universität Mannheim i Tyskland visar att grundskolebarn med utländsk bakgrund får lägre betyg av blivande lärare, med samma prestanda. I den experimentella studien visar forskare att blivande lärare ger elever med utländska namn lägre dikteringsbetyg, även om antalet fel i dikteringarna är densamma. 204 stycken lärarstudenter med erfarenheter av praktik i skolan deltog i studien. Den avgörande faktorn för olika betygsättning var elevernas namn. Medans en grupp gavs ett diktat av den fiktiva personen “Max” (tyskt-romerskt namn) gavs den andra gruppen ett identiskt diktat av den fiktiva personen “Murat” (turkiskt namn). Antalet hittade fel var densamma oavsett om man förmodade att eleven var “tysk” eller “turkisk”. Bedömarna härledde olika betyg från samma antal fel. Den fiktiva “turkiska” eleven “Murat” får lägre betyg än den fiktiva “tyska” eleven “Max” för samma prestanda.

Ett liknande mönster har hittats  med avseende på betygsättning av studenter med och utan utländsk bakgrund i matematik. Skillnaderna var mindre men förblev statistiskt signifikanta efter kontroll av faktiska prestationer, språk och social bakgrund.

I Sverige finns det inte lika omfattande forskning på detta område. Men det har gjorts en svensk studie där ett hundratal lärare fick bedöma uppsatser som var identiska bortsett från uppsatsförfattarens namn. Betyget blev lägre när namnet klingade muslimskt jämfört med när det lät amerikanskt eller svenskt.

Det finns ett faktum att vi har en bild i Sverige av oss själva av att vi är det mest jämställda landet i världen som gör att det blir svårt att ta tag i rasismen i skolan. Det är lättare att få det till att de som anser sig ha utsatts för rasism överreagerar. “Det kan vara så att eleven har fått ett lågt betyg för att denna har skrivit en dålig uppsats, och drar slutsatsen att han har fått ett lågt betyg för att han har ett utländskt namn”. Eller “eleven beter sig konstigt och blir därför utfryst och drar slutsatsen att han blir utfryst för att han är utländsk”.

Vi har en stor andel elever med utländsk bakgrund i våra skolor idag och frågan om rasism i skolan bör tas upp i högre grad på Lärarutbildningen. Jag gick förra året Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med förhöjd studietakt på ett av Sveriges största universitet för de som har minst en kandidatexamen i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. På en av våra kurser som kallades för “Interkulturell pedagogisk kompetens” togs diskriminering upp och även etnisk diskriminering nämndes. Men kopplingarna till skolan var tyvärr alltför få. Betygsdiskriminering nämns i princip inte alls på hela lärarutbildningen. Frågan måste tas upp mer för att öka medvetandet om frågan och för att synliggöra hur strukturell rasism fungerar i alla delar av samhället, även skolan.

 

Erik Rezazadeh är gymnasielärare

 

 

Bild av Firentis hämtad från Pixabay

One Comment on “Erik Rezazadeh: Den strukturella rasismen finns också i skolan

  1. Intressant undersökning: “Bland barn som var födda i Sverige var det nio procent av föräldrarna som uppgav att deras barn hade utsatts för det gentemot hela 28 procent av de som var födda utomlands, dvs. en tre gånger så hög siffra.”

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS