German Bender: Är det datorernas fel att skolresultaten sjunker?

För en tid sedan rapporterade Ekot i Sveriges Radio att de svenska elever som använder internet och datorer mest är de som presterar sämst i skolan. Detta visar OECD i en ny rapport som bygger på resultaten i 2012 års PISA-test. Det är alltså inga nya provresultat som redovisas.

Det här kan låta alarmerande, men jag ska i detta inlägg försöka mana till eftertanke, så att vi inte kastar ut barnet med badvattnet.

Nyheten som sådan är inte ointressant, men heller inte särskilt förvånande. Det är sedan tidigare känt att de svenska skolresultaten har försämrats under lång tid. Vi vet också att svenskar hör till dem som använder datorer och internet mest i världen och att analyser av svenska ungdomars medievanor visar att de ägnar betydligt mer tid åt detta än åt läxor, böcker, musikinstrument och andra fritidsaktiviteter. Eftersom de fallande skolresultaten och det kraftigt ökande användandet av datorer och internet bland unga inträffat under samma tidsperiod, är det knappast någon överraskning att det finns ett samband.

Men ett samband mellan två företeelser innebär inte ett orsakssamband. På utredarspråk säger man att “korrelation inte innebär kausalitet”, med andra ord: att två saker hänger ihop betyder inte att det ena orsakar det andra. Dels kan orsakssambandet gå i den motsatta riktningen, dels kan det finnas helt andra faktorer än de som observerats som ligger bakom. I det här fallet kan det exempelvis vara så att elever som använder datorer mycket får dåliga skolresultat för att de inte lägger ned tillräckligt mycket tid på sina studier, eller att de får för lite sömn, eller att de mår dåligt eller har inlärningssvårigheter av helt andra skäl. Vi vet helt enkelt inte. Skolverket konstaterar också att ”resultaten som presenteras här kan inte säga något om huruvida den ökade it-användningen påverkat resultatutvecklingen i PISA.”

Att börja kasta ut datorer från svenska klassrum med samma entusiasm som rockstjärnor kastar TV-apparater genom hotellfönster vore alltså förhastat. Därmed inte sagt att det inte finns intressanta saker i rapporten att titta närmare på. Jag skulle vilja peka på två omständigheter: (1) skillnader mellan flickor och pojkar och (2) datoranvändning i skolan.

Låt oss börja med (1): skillnaderna ökar mellan flickor och pojkar, både när det gäller skolresultat och datoranvändning (främst spelande). Detta är något vi känner till från tidigare OECD-analyser och från studier av svenska ungdomars medievanor. Flickor presterar bättre i de flesta skolämnen, de hjälper oftare till hemma, gör oftare läxor och spelar oftare instrument/sjunger. De spelar datorspel i betydligt mindre utsträckning än pojkar, men använder sociala medier och mobiltelefon oftare än vad pojkar gör. Viss oro kan man också känna över det faktum att pojkar, enligt OECD:s undersökning, är överrepresenterade bland så kallade ”extrema internetanvändare”, alltså de elever som använder nätet minst sex timmar på fritiden varje vardag. Dessa elever har inte bara lägst skolresultat, utan kommer oftare för sent, skolkar mer och mår sämre än andra elever. Det behövs mer kunskap om vad de könsmässiga mönstren beror på och hur skolan kan beakta dem i undervisningen.

Vilket för oss till punkt (2): datoranvändning i skolan, eller i vidare mening skolväsendets och lärarnas IT-kompetens. I en undersökning som Skolverket publicerade 2013 framgick att tre av tio lärare behövde kompetensutveckling inom ”grundläggande datorkunskap”. Mer än hälften av lärarna ville ha mer kunskap om hur IT kan användas som pedagogiskt verktyg. Kompetensutveckling för lärare är alltså en nyckelfaktor när det gäller hur IT ska användas i klassrummet. Men det behövs även forskning om hur skolledare mer övergripande bör planera och strukturera skolans verksamhet för att på bästa sätt dra nytta av IT. Skolan behöver också bli bättre på att förstå vilka aspekter av ungdomars befintliga IT-användande som går ut över skolresultaten och vilka aspekter som faktiskt bidrar till eller skulle kunna bidra till bättre prestationer. Som jag nämnt tidigare behöver det inte vara så att datoranvändningen som sådan är boven i dramat. Även på detta område behövs mer kunskap.

Är det då ett problem att svenska elever hör till dem som använder datorer och IT mest? Och vore det bättre om förhållandet var det motsatta, med tanke på hur världen ser ut idag och kommer att se ut i framtiden? Antagligen inte. Det finns, föga förvånande, studier som tyder på att datorer och IT väl använda kan leda till bättre skolresultat och även jämna ut skillnader mellan könen. I arbetslivet kan förstås knappast någon längre – och ännu färre i framtiden – klara sig utan grundläggande och ofta ganska avancerade kunskaper om datorer och internet. Skolan har ett självklart uppdrag att utveckla dessa färdigheter och dessutom att göra det på ett sätt som jämnar ut socioekonomiska klyftor mellan eleverna.

Den svenska skolpolitiken har länge präglats av polarisering, tvära kast och tvärsäkra påståenden, vilket knappast varit till gagn för skolan och eleverna. Om beslutsfattare nu reagerar på ofullständiga underlag för att visa handlingskraft och utan eftertanke eller noggrann analys försöker begränsa elevers IT-användning – som Jan Björklund en gång gjorde när det gällde ett projekt om surfplattor i skolan – kan man göra mer skada än nytta. Dels skulle det vara negativt i sig, eftersom datorer och IT har många fördelar som kan vara till nytta både i undervisningen och för ungas lärande utanför skolan. Dels riskerar man att skjuta bredvid målet, eftersom orsaken till de sjunkande resultaten som tidigare påpekats kan vara något annat än elevernas datoranvändning.

Om man tar dagens OECD-rapport till intäkt för att skolan ska minska användningen av IT och internet i undervisningen är risken tvärtom stor att de elever som har minst tillgång till teknik och vars föräldrar inte kan vägleda och hjälpa dem, skulle drabbas hårdast. Regeringen verkar ha förstått detta, och aviserade redan i somras ett uppdrag till Skolverket att ta fram förslag på hur skolorna kan stärka lärarnas digitala kompetens. Låt oss hoppas att man står fast vid den pragmatiska linjen när det gäller IT i undervisningen och synen på ungdomars datoranvändning.

När det gäller den mer övergripande skolpolitiken är det lika viktigt att regeringen står fast vid och utvecklar den linje som man tidigare aviserat, nämligen att göra skolan mer jämlik och minska de växande kunskapsklyftorna mellan elever och skolor. Här behövs exempelvis satsningar på lärarlöner och kompetensutveckling som redan inletts, men också åtgärder för att tydligare koppla resurser (såväl statliga som kommunala) till elevers och skolors behov och för att minska de negativa effekterna av skolvalet och skolpengen, något som lyfts fram av bland andra OECD, Skolverkets chef Anna Ekström och professorn i nationalekonomi Jonas Vlachos.

 

(German Bender är utredare på TCO. Texten kan läsas i oredigerad version i hans blogg om utbildning.)

 

3 Comments on “German Bender: Är det datorernas fel att skolresultaten sjunker?

  1. Tilläggas kan sättet att undervisa på i framtiden. Kommer vi klara bristen på lärare och ett undervisningssätt som använts hittills? Klara vi av ett individualiserad undervisning utan datorn?

    Jag tror inte det. Datorer är en intelligens protes men ack så viktig som medel att skapad en individbaserad undervisning. Problemet är tillgången till mjukvaran. Alltså vilka program stöder undervisningen. Det är ju inte helt nödvändigt med traditionell undervisning när man ska lära sig hantera dagens datorer. Leken är det bästa sättet att lära sig. Någon programmerings kunskap är inte nödvändig för gemene man i dagens värld.

    Det är medveten satsning från stat och kommunala huvudmän som borde till.

  2. För ett antal år sedan anförtrodde jag min rektor att jag hade tänkt använda mig av datorn i undervisningen. “Till vad?”, undrade denne. “Hade du tänkt kolla tåg och busstider”, fortsatte han.

    Utvecklingen har förvisso gått framåt sedan dess men alltjämt finns en grundläggande misstänksamhet mot alltför mycket nytt tekniskt och okänt. “Inte kan väl datorer lära elever att lära eller tänka i skolan heller”?

    Något entydigt svar på en fråga som denna finns inte. Allt beror på omständigheterna. Vad ska eleverna lära sig och vad ska de använda sina kunskaper till? Hur lång tid har de på sig? o.s.v.

    I nästan trettio år har jag ägnat mitt liv åt undervisning och forskning. Resultatet av detta arbete har lett
    fram till ett förslag, som jag döpt till ”ett lärande arbetssätt med IKT”. Kortfattat handlar det om att söka information och förädla denna till kunskap. Undervisningen bygger huvudsakligen på elevernas nyfikenhet, intressen och motivation.

    Det som skiljer arbetssättet från det konventionella arbetssättet är följande:
    1. Elevernas arbete grundas på deliberativa samtal vad gäller demokratiska värden som jämställdhet, jämlikhet, solidaritet, frihet, integritet och okränkbarhet.
    2. I undervisningen utgår man från elevernas intressen när det gäller ämnesvalet.
    3. Elevernas nyfikenhet resulterar i elevernas val av frågor i anslutning till ämnesvalet.
    4. Motivationen är viktig, när det gäller att lösa problem och finna relevanta svar på ställda frågor.
    5. Eleverna arbetar tillsammans i grupper av varierande storlek, när det gäller att söka, bearbeta, kritiskt granska information och redovisa sina svar.

    En mer detaljerad beskrivning av arbetssättet och dess tillämpning har jag
    redovisat i lärarhandledningen ”Att förädla information till kunskap – ett
    lärande arbetssätt med iKT ” (2012). Se också en artikel som jag skrivit i Skola & Samhälle:
    http://www.skolaochsamhalle.se/flode/skola/stefan-svedberg-it-i-grundskolan/

    Bromölla 2015-10-08
    Stefan Svedberg

  3. För ca 30 år sedan presenterade IBM ett inlärningsprogram “Writing to Read” som lärde alla femåringar att läsa och skriva på tre månader. Det fördömdes helt av den konservativa konstellationen av lärarfack och lärarhögskolor som leder och kontrollerar skolutvecklingen. Det är att märka att den första världskonferensen om Utbildningen – Jomtien, Thailand 1990 – förklarade att det traditionella skolsystemet med lärarledd klassrumsundervisning var det enda tillåtna.

    Sedan dess har har datorn använts i skolan som en hjälp för läraren, men det har visat sig både oekonomiskt och kontroversiellt. Vi kan konstatera att datorn inte kan effektivt användas i det nuvarande skolsystemet.

    Vi kan emellertid med den moderna teknologin helt ersätta lärarens undervisning och ge alla elever en individualiserad utbildning. Men det fordrar att vi helt omorganiserar och omstrukturerar utbildningen.

    Resultat blir en skola som är ca 10 gånger effektivare på samma gång som utbildningskostnaden reduceras till hälften.
    Lärarna får dessutom ett inspirerad och välbetalt arbete som utbildningsledaren.

    Det stora politiska problemet är att vi kan så gott som lägga ner lärarhögskolorna. Det kan vi aldrig gå med på!!!!

    Det är detta som har stoppar skolutvecklingen och som gör att skolan aldrig blir bättre.

    Lennart Swahn som har en lösning på skolproblemet: http://www.sweducation.eu

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS