Gunnar Berg: Skolledarskap – en fråga om att bemästra korstrycket

Resultatansvarigt chefskap och verksamhetsansvarigt ledarskap är två olika sidor av rektorsrollen, med olika krav och olika förväntningar, menar Gunnar Berg, och det gäller att lära sig hantera båda (red.).

Vad kännetecknar ett framgångsrikt skolledarskap? I managementlitteraturen avlöser ledarskapsmodellerna varandra i strid ström. Tidigare var situationsanpassat ledarskap högsta mode för att avlösas av modeller med prefix som transformativt och transaktionellt. I dagsläget förefaller distribuerat ledarskap vara mest i ropet. Denna modell uppmärksammar ledarskap som samspelande processer mellan ledare och medarbetare.

Rektor Kaj har genomgått en trendig (och förmodligen dyr) managementutbildning där hen övertygats om att det mesta är möjligt om skolledare utvecklar en distribuerad ledarstil. Sagt och gjort, Kaj jobbar frenetiskt med att omsätta utbildningens dogmer i praktiken. Men trots att hen sliter dagar och nätter för att få till ett fungerande samspel med medarbetarna står elevernas kunskapsnivåer och stampar, mobbningsproblematiken accentueras och få förbättringar av skolans psykosociala miljö kan konstateras. Om då Kajs perspektiv inte sträcker sig längre än den inlärda ledarstilen tillåter, ligger det nära till hands att förklara misslyckandet med att ”… jag var nog inte tillräckligt samspelande i min ledarstil …”.

I själva verket behöver inte upplevda misslyckanden ha någonting att göra med bristfällig tillämpning av trendiga ledarskapsmodeller, utan problem av detta slag synes snarare bottna i den komplexitet som kännetecknar vardagsarbetet i Kajs skola. För att tränga in i dessa irrgångar är det nödvändigt att förstå förekommande strukturella relationer mellan och inom olika maktcentra som styr och reglerar skolors vardagsarbeten.

Begreppet korstryck är centralt i sammanhanget och bottnar i ett perspektiv på skolan som en institution där pluralistiska spänningsförhållanden och maktintressen står i centrum. En del av korstrycket har sin grund i formell statlig och kommunal styrning. Andra delar har att göra med förväntningar från arbetsmarknadens parter och andra civilsamhälleliga aktörer (vårdnadshavare, frivilligorganisationer, marknadsaktörer, lokalsamhälle m.fl.). En ytterligare form av korstryck vilar på förväntningar från skolors inre arbetsmiljöer och av oskrivna regelverk i form av skolkulturer. Skolledares samlade arbetsvillkor uppstår i kölvattnet av korstryckande externa och interna fordringar på skolors verksamheter.

För att klargöra premisserna för Kajs och andra skolledares yrkesutövande måste det komplexa arbetsinnehållets olika beståndsdelar benas upp och sättas in i sina sammanhang. Att detta är en högprioriterad angelägenhet för skolledare kan belysas med att effekterna av korstryckets krav och förväntningar obönhörligen hamnar i knäet på skolledare. Det är för övrigt just detta som av allt att döma drabbade Kaj när bruket av trendiga ledarskapsmodeller krockade med skolvardagens realiteter.

Att förstå skolledarskapets komplexitet förutsätter att Kaj och hens kollegor betraktas och ser sig själva i perspektivet av chef och ledare i kombination. Chefskapet uppmärksammar det administrativa resultatansvar som är kopplat till skolors förvaltande strukturer. Den enskilda skolans utformning i dessa hänseenden har – med Max Webers begrepp – sin grund i skolans målrationella strukturer som regler, ramar, ekonomi, resultatkrav etc. Det mer värderationella orienterade ledarskapet uppmärksammar rektorers/skolledares verksamhetsansvar som handlar om att rektorer och skolledare operativt leder genomförandet av vardagsarbetet. Chefskap är alltså en formell position som bygger på ett uttalat arbetsgivaransvar och att förvalta uppdragen medan ledarskap grundas på tillit, förtroende och legitimitet.

I rektorers vardagspraktik flyter självfallet skolledares arbetsuppgifter samman i ett sammelsurium av mer eller mindre disparata åtaganden. Indelningen i resultatansvarigt chefskap och verksamhetsansvarigt ledarskap ska ses som ett försök att utifrån korstrycket bena upp, peka ut och därmed tydliggöra kraven som olika aktörer ställer på skolors verksamheter och i sin förlängning på skolledares yrkesutövande. Men om Kaj och hens kollegor är utrustade med redskap för att hantera korstryckets virrvarr av krav i förhållande till sina egna – förhoppningsvis realistiska – chef- och ledarskapsambitioner, finns förutsättningar att såväl administrera som utveckla vardagsarbetet till elevers bästa. Mästerskapet i en dylik professionalism är att kunna hantera korstryckets spänningsfyllda krav som arbetsbefrämjande snarare än hämmande faktorer.

Att Kaj och andra skolledare har goda kunskaper om och förståelse för korstrycket är också en förutsättning för att på individnivå stärka yrkesutövandets professionella trygghet. Detta förutsätter att Kaj har insikter om att makten över vissa delar av korstrycket, t.ex. skollag och läroplan, är begränsad medan hen gentemot andra delar, som den egna skolkulturen, har vidsträckta maktbefogenheter för egna initiativ och handlingar. Yrkestryggheten för Kaj bygger alltså på att hen med dessa insikter i ryggen bättre kan bedöma vilka bollar i verksamheten det är lönt att själv springa på och vilka som kan överlåtas till andra aktörer.

Som jag ser är det är en av det pågående statliga Rektorsprogrammets främsta uppgifter att bibringa skolledare insikter som leder till att korstryckets spänningsfyllda krav och förväntningar blir synbara och därmed professionellt hanterbara. Att ha full kontroll över korstryckets mångskiftande ingredienser är alltså inte bara en förutsättning för arbetsbefrämjande skolutveckling, utan öppnar även för en ökad grad av professionell trygghet för skolledare.

 

Gunnar Berg är professor emeritus och rektorsutbildare vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

 

Referenser

Berg, Gunnar (2018). Skolledarskap och skolans frirum. 2a upplagan. Lund: Studentlitteratur.

En kommentar till “Gunnar Berg: Skolledarskap – en fråga om att bemästra korstrycket

  1. Viktigast både när det gäller rektorsutbildning och lärarutbildning är kunskaper i Gruppsykologi, kunskaper som varit självklara i bl a Danmark sedan 1960-talet där bl a psykologen Arne Sjölund var verksam som lärare. Men när det gäller Sverige har oftast detta försummats, främst beroende på att utbildares själva saknar denna kunskap. . Docent Lars Svedberg, som själv har gedigen erfarenhet av bl a lärarutbildning och skolledarutbildning, har nyligen givit ut sin sjätte upplaga i ämnet. Den är både en omfattande bearbetning och komplettering av föregående upplaga som kompletterad med nyare material. Boken rekommenderas vara obligatorisk vid all både lärarutbildning och rektorsutbildning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter