Håkan Sjöberg: Svårt att skolutveckla sig ur skolraset

Orealistiska kunskapskrav och lärares långtgående skyldigheter orsakar didaktiska problem. Skolan behöver en diskussion om bildningsideal och synen på skolutveckling. (red.)

På senare tid har en latent frustration över kunskapskraven inom lärarkåren, blivit synlig i debatten. Liberalerna är först ut och aviserar behovet av en ny läroplan. Det är en bra början och öppnar möjligheten för en större diskussion om bildningsideal, lärarens skyldigheter och synen på skolutveckling.

Elever med svag akademisk självbild kommer inte till sin rätt i dagens skola. I stället för att rusta eleverna med grundkunskaper tvingas de till ett kvantumhopp i förståelse genom att resonera om komplexa förhållanden oavsett betyg och oavsett vilka möjligheter deras kunskapsbank tillåter.

Skriftliga omdömen och transparent bedömning bygger på idén om en linjär kunskapsutveckling. Elever och föräldrar ställer därför frågor om vad som ska utvecklas för att nå högre betyg, den konstgjord avprickningslista.

Ingrid Carlgren påpekar till exempel risken för pseudokunskaper när lärare lotsar eleverna fram till målen, en nyttoaspekt som bland annat påverkar utformning av prov och drabbar elevernas lässtrategier.

Orealistiska kunskapskrav och långtgående skyldigheter för lärare vid underkänt betyg bidrar till krystade individanpassningar och inflaterade betyg.

Ett underkänt betyg i ett av kärnämnena innebär att eleven inte kommer in på ett nationellt program och därför uppstår en hängmatta för godkänt-gränsen i dessa ämnen.

Betygsskalan är komprimerad på det viset att samtliga betygssteg har samma formulering avseende kunnande, endast värdeorden (fetmarkerade nedan) skiljer betygen åt. Elever ska resonera om komplexa förhållanden oavsett betyg och oavsett graden av ämneskunskaper de besitter.

Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöte, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Exempel på delkrav för betyget C i historia, årskurs 6

Det är tveksamt om tolvåringar når upp till delkravet ovan, ändå ägnar lärare tid åt sambedömning för att komma överens om rätt tolkning (!)

Politiker och Skolverket uttrycker frustration över bristande likvärdighet vid bedömning, men fortbildning i betygssättning är meningslös när kunskapskraven saknar relevans. Det är lärarens erfarenhet som i praktiken normerar betygssättningen.

Inför istället ett åldersadekvat centralt innehåll och ta bort kunskapskraven. Ibland är det enklare att nå ett högt betyg på proven och ibland svårare. Varken föräldrar eller elever är förvånade över den verkligheten.

Det är vi inom skolan som driver frågan om rättvisa betyg och det har påverkat förtroendet för lärare. Kunskapskraven har sannolikt bidragit till en mindre likvärdig skola genom att skolor tar ut svängarna när slutmålet saknar substans.

Problemen med kunskapskraven ger en fingervisning om hur styrdokumenten kan orsaka didaktiska problem. Digitalisering, metakognitiva inslag och formativ bedömning är vanliga exempel på systematisk skolutveckling där möjligheten att sprida dåliga praktiker föreligger, trots goda intentioner.

Skolutveckling ska bedrivas utifrån empiri men frågan är om det har bidragit till en bättre skola än under 80-talet, eller om resultaten påverkas av andra faktorer som har med skolans styrning att göra?

Det finns en risk att empiri med svaga effektstorlekar används för att motivera personliga ställningstaganden eller ekonomisk vinning – ett nytt frirum. Systemfel kan spridas oavsett om skolutveckling sker på grund av empiri, incitament eller hot om vite. Det är svårt att skolutveckla oss ur skolraset.

Bra skola är inga konstigheter. Vi minns inte 80-talets skola som anmärkningsvärd utan snarare som alldaglig. Men, läsförmågan var på plats tidigt i åren och läsutvecklingen befästes av gedigna ämneskunskaper i samtliga ämnen.

Rimliga mål innebar att flit förräntade sig väl vid examination och en känsla av sammanhang för studieovana elever. Traditionell pedagogik som att memorera och automatisera kunskaper skapade studierutiner och bidrog till både färdighetsträning och ämnesdjup.

Utbildning som verksamhet har förlorat sin särart och lett till en devalverad kunskapssyn och låg status bland lärare.

Den målstyrda skola har gett upphov till en kultur där traditionell pedagogik ibland står i kontrast till nya utvecklingsprocesser. Förvaltning av goda erfarenheter är också skolutveckling.

 

Håkan Sjöberg undervisar på Nordhemsskolan, Göteborg

 

4 Comments on “Håkan Sjöberg: Svårt att skolutveckla sig ur skolraset

  1. Jag gick i den skolan med hög måluppfyllelse. En viktig del av den var goda och färska läromedel och en ide om att alla elever skulle ha samma förutsättningar. Jag tyckte det var lite fånigt på den tiden då jag som elev upplevde att vi elever hade väldigt olika förutsättningar. Men trots detta respekterade jag djupt de lärare som kunde se till att alla elever lyckades, även om det innebar att vi (och även jag) blev ombedda att stötta kamrater och inkludera dem i samarbeten. I den skolan var dock inte alla lärare perfekta. De var olika och det borde också vara en poäng för ett tolerant samhälle. Däremot hade vi våra läroböcker och en förutsägbar arbetsprocess med genomgångar, plugg och prov samt uppsatser (dock ej vetenskapliga) osv.

    • Tack för din reflektion, Maria. Jag känner igen mig i din beskrivning som elev i en ganska förutsägbar skola. Tydlig struktur i arbetet, aktuell kurslitteratur och rimliga examinationer gynnade elever från hem utan studietraditioner. Jag oroar mig för att dagens skola exkluderar lärare som inte känner sig riktigt hemma i en lärande organisation.

  2. Tack, utmärkt sammanfattad artikel. Håller med på alla punkter. Att lärarfacken kunnat acceptera de kunskapskrav och det betygssystem som gäller är obegripligt. Ju mer insikt jag får i läraren och elevernas situation ju mer upprörd blir jag. KPU student vid Göteborgs Universitet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS