Ilona Rinne: Betygssamtal – en motsägelsefull historia

– Du har förstört mitt liv!

Den här anklagelsen fick jag höra från en besviken elev som jag mötte en gång i ett betygssamtal. Samtalet inleder min avhandling, som bygger på en studie av betygssamtal mellan lärare och elev på gymnasiet. Vid varje läsårsslut, då betyg ska förmedlas till elever, händer det att lärare blir anklagade på liknande sätt. Anklagelsen är svår att värja sig mot. Det sista en lärare vill är ju att förstöra någon elevs liv.

Sådana situationer kan leda till att lärare drabbas av tvivel. Är bedömningen verkligen rätt? Tänk om jag har missbedömt vissa prestationer? Har jag varit för hård i min bedömning? Betygsättning är den enda formen av myndighetsutövning som inte kan överklagas, vilket sätter stor press på lärare. Att drabbas av tvivel är därför inte märkligt, särskilt inte med tanke på att betyg baseras på tolkningsbara och vaga betygskriterier[1].

Administrativ och mellanmänsklig dimension

I sitt professionella betygsättningsuppdrag har lärare styrdokumentens formella riktlinjer att utgå ifrån. Dessa belyser dock enbart den administrativa dimensionen av betygsättningen. Min studie visar emellertid att lärares betygsättning inte kan begränsas enbart till en administrativ aspekt. Betygsättning omfattar nämligen fler dimensioner, som jag övergripande benämner som de mellanmänskliga. Av förklarliga skäl ges dessa inte något utrymme i styrdokumenten, men enligt studien utgör de ett betydelsefullt inslag i den pedagogiska praktiken och kan därför inte förbises.

Sedan det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes 1994 har bristerna vad gäller betygssystemets likvärdighet och elevers rättssäkerhet uppmärksammats både av myndigheter och av forskare. Inte sällan riktas kritiken mot lärares betygsättning. Som exempel kan Skolinspektionens omrättning av nationella prov i både grund- och gymnasieskolan nämnas (Skolinspektionen, 2012). Där konstaterades en avvikelse på 50%. Eftersom lärare tenderar att sätta högre betyg än oberoende bedömare anklagades de av Skolinspektionen för att inte följa författningarna och att därmed inte sätta betyg enligt styrdokumentens riktlinjer. När brister i betygsättning uppmärksammas saknas emellertid en viktig dimension av lärares arbete, nämligen den mellanmänskliga.

Läraryrket är ett relationsyrke och en god relation mellan lärare och elev främjar elevens lärande. I syfte att förstå elevens förutsättningar för lärande behöver läraren etablera kontakt med eleven. Det är inte ovanligt att lärare undervisar samma elever i flera år både på grund- och gymnasieskolan. Under denna tid hinner de lära känna sina elever väl. Många elever är kontaktsökande och delar gärna med sig av sina tankar och upplevelser. Andra är mer tillbakadragna och förblir relativt anonyma. All information lärare får om sina elever kan emellertid ha en mer eller mindre medveten inverkan på betygsättning.

Oberoende bedömare utgår ifrån ett anonymt underlag, vilket alltså innebär att deras förhållningssätt och villkor skiljer sig från lärarnas. Förklaringen till dessa skiftande resultat vid ovan nämnda provrättningar kan ligga i detta. Frågan är därför inte om den ena parten gör rätt och den andra fel, utan att det här handlar om två olika bedömningspraktiker.

Min utgångspunkt är att lärare i sin yrkesutövning måste kunna balansera mellan yrkets formella och mellanmänskliga dimensioner. Därför kan lärares betygsättningspraktik inte förstås enbart utifrån en administrativ aspekt. Beroende på situationen kan den ena eller den andra aspekten bli mer framträdande. I en undervisningssituation behöver lärare vara stödjande, visa omsorg och omtanke om sina elever i syfte att skapa ett positivt och tryggt klimat i klassrummet. I en betygsättningssituation krävs det däremot distansering från eleven som person så att fokus hamnar på prestationer och kunskapsnivå.

Exempel

Låt mig belysa hur lärare kan hantera dessa aspekter med hjälp av några korta exempel från betygssamtal som ingår i min studie.

En lärare, kallad Marianne, betonar att hon i betygssamtalet inte är den ”vanliga Marianne” som eleverna brukar träffa. Hon möter istället sina elever i egenskap av tjänsteman som har ”stängt av alla känslor”:

– På onsdag säger jag hej då till er. Det gör jag inte idag, för idag är jag väldigt mycket tjänsteman, så… Marianne viftar med händerna framför ansiktet som om hon gömmer sig. Har stängt av alla känslor… så. På onsdag har jag känslorna på igen!

Genom att betona tjänstemannarollen kan läraren relatera betygsättningen till det administrativa uppdraget, en motivering som kan användas i de fall läraren sätter ett lägre betyg än det som eleven har förväntat sig. Avslutningsdagen förknippas däremot med jubel och glädje och tillåter därför känslor. Mariannes uttalande visar alltså att betygsättning inte är förenligt med känslor, utan förutsätter distansering, men att känslorna kan kopplas på i andra sammanhang i den pedagogiska praktiken.

I betygssamtal kan lärare utsättas för sublima påtryckningar som inte nödvändigtvis behöver vara någon medveten strategi från elevernas sida. Framförande av ett önskemål om ett visst betyg kan emellertid sätta press på läraren, eftersom hen måste förhålla sig till det framförda önskemålet. En annan lärare i studien, Anita, får under betygssamtalet veta av sin elev, Maja, att svenskämnet är hennes favoritämne samt att hennes mål är det högsta betyget. Anita lovar att göra vad hon kan, men betonar samtidigt att hon måste vara rättvis, så att hon inte ”sätter betyg med hjärtat”:

– Så jag gör vad jag kan… för att vara så rättvis som möjligt, måste jag ju vara då… Och så får jag passa mig så att jag inte sätter betyg med hjärtat, för det är ju… Det är svåra grejer! Okej! Men då vet du vad som väntar och du är… helst MVG, det förstår jag ju.

Vid tidpunkten för samtalet har Anita ännu inte satt definitiva betyg, vilket ger henne möjlighet att ändra ett preliminärt VG till MVG. Sättet att uttrycka betyg som ”du är helst MVG” visar på att betyg relateras till person. Att Anita talar om betygsättning som ”svåra grejer” kan tolkas som att svårigheten dels ligger i de tolkningsbara och vaga betygskriterierna, dels i att betyget inte ska leda till besvikelse som i sin tur kan påverka relationen mellan lärare och elev. Betyg kan dock inte sättas ”med hjärtat”, utan måste vara så ”rättvist som möjligt”.

Merparten av lärarna i studien redovisar elevens slutgiltiga betyg under betygssamtalet. Av 149 samtal är det endast sju elever som inte får något slutgiltigt besked, vilket antingen beror på att de ges möjlighet att komplettera uppgifter eller att läraren vill ha längre betänketid. Det sistnämnda är karaktäristiskt endast för Anita, som inte ger slutgiltigt besked till de elever som har förväntat sig ett högre betyg än det hon sätter, särskilt till elever som är så kallade ”gränsfall”:

– Så jag ligger hittills på VG+, men det är alltså ett väldigt stabilt VG, det kan ingen ta ifrån dig, så det har du. Men om jag kan hala och dra, fortsätter Anita och gör svepande gester framför sig. Det beror på om jag kan… Jag är inte riktigt klar med detta, så jag sitter och kämpar…

Anitas metaforiska uttryck som ”hala och dra” och ”sitter och kämpar” kan tolkas som att hon försöker hitta lösningar som inte leder till besvikelse hos eleverna. Betygssamtal är en intim situation där lärare och elev möts ansikte mot ansikte. Att inte ge slutgiltigt besked i en sådan situation, utan att istället lova att göra sitt bästa kan vara ett sätt för läraren att undvika att ge ett nedslående besked och därmed undgå att se sin elev ledsen och besviken. Att sätta det högsta betyget kan därför bli ett sätt att undvika besvikelse och besvärliga situationer. Kanske kan det förklara det faktum att merparten av lärarna i studien sätter det högre betyget vid så kallade ”gränsfall”:

– Och du ligger ju verkligen på gränsen, kan jag ju säga, va. Alltså om du skulle ha varit ett VG eller ett MVG. Du är väl den som jag har blött och stött väldigt mycket, men eftersom det inte blev riktigt så på nationella provet heller, du låg ju… du fick en åtta där vet du, men du skrev MVG på uppsatsen, det var ju då du ringde till mig och var orolig också, va. Så det var ju väldigt bra att du kom på det en annan dag. Så efter mycket om och men, så har jag med mycket stor tvekan, kan jag säga, har jag satt ett MVG i alla fall.

Kännetecknande för de lärare som deltar i studien är att de har en välvillig inställning till sina elever. Betyg kan exempelvis sättas i uppmuntrande syfte inför kommande studier, vilket kan motiveras med ”hellre fria än fälla”. De mellanmänskliga aspekterna framträder i betygssamtalen genom att lärare även talar om annat än betygsättning. Marianne tar exempelvis upp en elevs skoltrötthet. Hon sätter det högsta betyget trots vissa tveksamheter med motiveringen att det ska ”peppa” Johanna att orka studera nästkommande läsår:

– Mm, så hoppas jag att du har kvar orken och kraften, Du var trött det sista?

-Skoltrött, svarar Johanna och lyfter händerna mot ansiktet.

-Ja, svarar Marianne förstående. Men om du nu får det här, kan det peppa dig lite att orka?

Här visar läraren förståelse för elevens situation på ett mellanmänskligt plan. När valet står mellan ett lägre och ett högre betyg kan det högre betyget bidra till att hjälpa eleven att sig ur skoltröttheten och uppmuntra lärandet.

Ett genomgående inslag i betygssamtalen är att utgångspunkten för betygsättningen förefaller vara det högsta betyget. Marianne vet att en av hennes elever, Astrid, har ”satsat” på det högsta betyget. Resultaten räcker dock inte till och Marianne beklagar sin betygsättning genom att titta bedjande på sin elev. När hon talar förvränger hon rösten något, så att hon låter nästan gråtfärdig:

– Jag är jätteledsen, men jag kan inte riktigt motivera ett MVG även om jag hemskt gärna skulle vilja göra det. Med mitt hjärta skulle jag hemskt gärna vilja göra det, men det kan jag inte riktigt. För det är ju det här… det är i den här situationen som jag måste ta fram min tjänstemannaroll, liksom, och vara professionell lärare även om det är hårt då.

Här synliggörs ett spänningsfält mellan vad Marianne kan göra utifrån sitt uppdrag som betygsättande lärare samt vad hon skulle vilja göra som medmänniska. Hon håller sig emellertid till det formella uppdraget genom att inte låta välviljan gentemot eleven ta över, men är samtidigt öppen med att det är besvärligt. Samtalet slutar med att Astrid får försäkra sin lärare att hon inte är ledsen, att hon tycker att det lägre betyget också är bra.

Mellanmänskliga aspekter kan ta sig olika uttryck i samband med betygsättning. Här har enbart en liten del beskrivits. Ett pedagogiskt dilemma som synliggörs i analysen av betygssamtalen är bland annat att lärare tvingas vara både domare och coach. Lärarens stödjande och uppmuntrande funktion kan alltså hamna på kollisionskurs med den administrativa delen av läraruppdraget när betyg ska sättas. Hur lärare ska hantera det spänningsfält som uppstår mellan professionell distans och professionell närhet finns det inga enkla svar på.

(Ilona Rinne är lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet)

Referenser:

Rinne, I. (2015). Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg.

Skolinspektionen. (2012). Riktad tillsyn av bedömning och betygssättning hos skolor med stora avvikelser vid omrättning av nationella prov. (Dnr 401-2011:6059).

 

[1] Vid tidpunkten för insamlingen av materialet till avhandlingen tillämpades betygskriterier och betygsskalan utgjordes av betygen MVG, VG, G, IG.

 

 

One Comment on “Ilona Rinne: Betygssamtal – en motsägelsefull historia

  1. Iilona – -Asso , det du skriver här, men häftigt – visar att det finns
    en in- formativ (liksom affirmativ) bedömning invävd i den summativa som
    spelar roll. Så jag vill skala om från MVG till universitetets VG.
    Viktigt Grundforskningsämnne!
    Hans Örtegren

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS