Johan Haeffner: Svensk skola – ett rö för vinden?

Svensk skola präglas av en svag och differentierad professionell kultur som har svårt att stå emot pedagogiska trender, skriver Johan Haeffner. (red.)

I Sverige upplever vi hur pedagogiska trender kommer och går. Ett år driver skolledningen ett spår och nästa år ett annat. Kontinuiteten blir svag och ombytligheten stor. Det nya får aldrig fäste och det som består är en lokal skolkultur som vare sig lärare eller rektorer får grepp om.

Det diskuteras om svensk skola idag i större utsträckning än tidigare är olikvärdig. Troligtvis tar sig olikvärdighet även uttryck i skolors normer, värderingar och kultur. Om vi utgår från att det råder olikheter mellan skolors kultur, kan lärare som byter arbetsplats förvänta sig att möta skillnader i de värderingar som omgärdar arbetsuppgifterna på den nya arbetsplatsen. Likaså kan den elev som byter skola förvänta sig skillnader mellan den gamla och den nya skolan. Och en nyanställd rektor kan förvänta sig att lärarna på den nya skolan inte värderar sina arbetsuppgifter på samma sätt som lärarna gjorde på den skola som hen arbetade på tidigare.

I min rapport Lärares prioriteringar i en komplex arbetssituation, som även presenteras i min bok Skolan under ytan, jämfördes hur lärare värderar olika arbetsuppgifter. Det visade sig att skolan som läraren arbetade på i avsevärt större utsträckning avgjorde hur lärare värderade sina arbetsuppgifter jämfört med lärarens undervisningsämne och lärarens ålder. Undersökningen bekräftar skolors olikvärdighet och i det här fallet att det mellan skolor råder olika kultur då det gäller hur arbetsuppgifter värderas.

Hur kan olikheter mellan skolors kultur beskrivas?

Enligt Andy Hargreaves så kan skolor grovt delas in i fyra kategorier. Den individualistiska som kännetecknas av lärarens ensamarbete. Samarbetskulturen där lärarens deltagande i arbetslag hamnar i förgrunden. Påtvingad kollegialitet, då samarbete påtvingas av ledningen utan att behovet har efterfrågats från lärarhåll. Slutligen den balkaniserade kulturen som kännetecknas av grupperingar som är identitetsmässigt, maktmässigt och rumsligt åtskilda och där lärare grupperar sig i ålder, ämnen och status.

För svensk skola som en helhet råder det för lärarna ett inslag av balkanisering som skulle behöva ändras i riktning mot en nationellt mer sammanhållen skolkultur.

Vilka är orsakerna till olikheter i skolkulturer?

Svensk skola är komplex och styrd av motsägelsefulla direktiv och mål. Huvudmännen för varje skola försöker tolka styrdokumenten vilket leder till olika lösningar, strategier och prioriteringar. Vägvalet som den enskilda skolan gör bidrar till den lokala skolkulturen.

Då en skola marknadsför sina unika förtjänster så blir skolans kultur en del av varumärket. Konkurrensen på den pedagogiska arenan förstärker troligtvis pluraliseringen av lokala skolkulturer.

Om det professionella språket är svagt, sägs det att det är svårare att erhålla en stark professionell identitet. Är ett svagt professionellt språk ett symptom på att det råder olika kultur och normer inom skolan? Att skapa ett gemensamt professionellt språk inom skolväsendet försvåras om det på skolorna råder olika skolkulturer. Det blir som hönan och ägget. Om skolans professionella språk är svagt så bidrar det till skolkulturella olikheter. Om skolor uppvisar stora skolkulturella olikheter försvagas den professionella identiteten.

En svag professionell kultur har svårigheter att värja sig mot nya trender. Enligt Foucault behöver en organisation, för att fortleva, ett begreppssystem som organisationen har kontroll över så att avsedda normer kan leva vidare. Om svensk skola inte har kontroll över begreppssystemet blir antagligen förändringar, som exempelvis införande av nya läroplaner, okontrollerade, varpå den redan rika kulturella floran fortsätter att utvecklas i det svenska skollandskapet.

Johan Haeffners, författare till boken Skolan under ytan, SO-lärare Röllingbyskolan och fil. Mag. pedagogiskt ledarskap.

Referenser:

Haeffner, Johan, (2012). Lärares prioriteringar i en komplex arbetssituation. Magisteruppsats, Uppsala Universitet.

Haeffner, Johan, (2016). Skolan under ytan, en bok om arbetssituationen inom svensk skola. Stockholm: Vulkan.

Hargreaves, Andy (1994).  Changing teachers, changing times. New York: Teachers College press.

2 Comments on “Johan Haeffner: Svensk skola – ett rö för vinden?

  1. Understrykas bör att det som först tar död på att vad pedagogisk struktur och sättet att bygga en undervisning är den förhärskande skolkulturen. Därför är det avgörande att varje skola aktivt ser till att skapa en skolkultur som sätter eleven i fokus. Som har ett moget pedagogiskt ledarskap från skolledning till lärare. Samt har fokus på att ständigt förbättra verksamheten. Först då tar man död på den skadliga skolkulturen och motstår senaste modeflugan i undervisningsmetoder.

    Några tankar om det här: http://pluraword.blogspot.se/2015/04/skolkulturens-grundlaggande-varderingar.html

  2. Johan,

    Instämmer helt med dig vad gäller professionell identitet och professionellt språk! Liksom i förmodandet ”(a)tt skapa ett gemensamt professionellt språk inom skolväsendet försvåras om det på skolorna råder olika skolkulturer.” Och detta skulle förmodligen kunna innebära att vi aldrig kan få ett gemensamt professionellt språk, eftersom de enskilda skolornas skolkultur med nödvändighet alltid kommer att vara olika. Skulle kunna innebära – om det inte gick att finna en gemensam bas som var oberoende av skolkulturerna.

    Som jag har visat genom Trenätsteorin är det dess bättre möjligt att göra detta: jag gått utanför den pedagogiska boxen och i system-, informations- och kaosteori funnit grundstenar som finns på alla skolor i alla länder och i alla tider: system av delsystem, skillnader som gör skillnad och kombinationer av förutsägbarhet och oförutsägbarhet. Även om systemen – skolorna, lärarna och eleverna – ser olika ut, så är de ändå system och har som sådana vissa gemensamma egenskaper, som att de uppvisar en viss grad av förutsägbarhet. Trenätsteorin erbjuder en fast grund för ett professionellt språk. Ingen skola behöver därför vara ett rö för vinden.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »