Josefin Ståhlberg: Vem ska leda diskussionen om AI i skolan?

Läraren Josefin Ståhlberg beskriver den förändrade skolverklighet som lärare och elever kommer tillbaka till i höst, i och med AI:s intåg på bred front, och efterfrågar ett kraftfullt ledarskap från skolinstitutioner och sakkunniga, i det nödvändiga förändringsarbete som väntar (red.).

I maj 2023 fick jag in min första text från en elev som troligen var skriven av Chat GPT. I veckan har mina Facebookgrupper för lärare börjat fyllas av frågor om hur kollegorna tänker kring AI generellt och specifikt för vissa uppgifter. När skolsverige går tillbaka till skolbänk och kateder de närmaste dagarna är det en förändrad skola som vi alla kommer tillbaka till. AI har blivit tillgängligt för tonåringar och vuxna vilket också förändrar förutsättningarna för utbildning. Hur vi ska använda och inte använda AI i skolan är mer oklart än klart. Istället för att varje lärare ska sitta på sin egen kammare och fundera skulle jag vilja se en målinriktad och tydligt modererad diskussion om hur skolan bör förändras och utvecklas givet våra nya förutsättningar.

Jag vill lyfta tre områden – undervisning, bedömning och lärande – där politiker, tjänstemän och sakkunniga skyndsamt bör ta vid och driva kunskapsinhämtning och diskussion vidare i konstruktiv riktning.

Undervisning kan beskrivas som ett möte mellan elev, lärare samt ämne, och sker i olika format, där det ibland används teknik, oftast en dator, som hjälpmedel och verktyg för att förenkla och fördjupa lärandet. I undervisning i svenska ska en elev exempelvis lära sig skiva olika typer av texter, som en krönika eller ett referat. Tills nyligen hade vi  då att välja mellan att använda papper och penna eller dator, där det sedan fanns möjlighet att välja olika nivåer av stöd ifrån programvara. Det stödet har under det senaste året revolutionerats med artificiell intelligens. En elev som tidigare kunde få hjälp med stavning och grammatik i en text kan i dag få en hel text skriven, av AI.  Läraren kan å sin sida också vara hjälpt av att lägga upp studiemoment och utforma uppgifter med hjälp utav AI, på ett sätt som inte var möjligt för bara ett år sedan. Men vill vi att elever ska använda AI som stöd i undervisning? Efter att ha arbetat i skola ett antal år har jag lärt mig att det aldrig finns ett ja eller nej svar på frågor om hur undervisning bör genomföras. Svaret på frågan är ”det beror på”. Frågan bör alltså istället vara: hur vill vi att elever ska använda AI som stöd i undervisning? Olika lärare kommer att göra lite olika val, men det vore värdefullt om lärares förhållningssätt till AI i stort var samstämmigt, eftersom jag tror att det i förlängningen skulle ge ett mer likvärdigt skolsystem. Jag tror dessutom att det finns bättre och sämre förhållningssätt där ’bättre’ innefattar en undervisningsstrategi som har mer effekt på elevernas lärande än andra strategier. Det är alltså det förhållningssättet som vi behöver diskutera fram, på skolsystemnivå, ämnesnivå och uppgiftsnivå. Henrik Birkebo har föredömligt initierat den diskussionen om gymnasiearbetet.

Bedömning är ett annat område där vi som yrkeskår och yrkesverksamma behöver fundera, testa och utvärdera vilken roll AI ska ha. Om vi tänker att det är möjligt att bedöma alla artefakter som elever producerar kan vi hitta ett antal underlag som kan bedömas,  dock inte till samma typ av bedömning. En del underlag använder lärare för att planera nästa steg i ett studiemoment eller för att få en uppfattning om den enskilda elevens nivå, förståelse och undervisningsbehov. En del används i summativ bedömning – bedömning som syftar till att sätta ett betyg. AI kan användas som stöd av elever i många av dessa moment. I vilka moment är det bra att elever använder AI-stöd? Jag kan föreställa mig att AI-stöd i undervisningen skulle kunna vara motiverande för en del elever, som exempelvis har svårt med vissa ämnen, eller som har svårt att få hjälp hemma. Jag tror också att en del AI-stöd kommer att göra både undervisning och bedömning svårare för lärare, framförallt den närmaste tiden. Om jag arbetar med att sammanfatta nyhetsartiklar med mina elever och låter dem göra uppgiften på dator – hur ska jag i höst veta om de använt AI som stöd – och hur ska jag då i sin tur veta vad de faktiskt har förmåga att klara av på egen hand? Hur ska jag veta vad de behöver lära sig och inte? När jag som lärare bedömer texter och ser att det är stor skillnad mellan vad en elev klarar av i en övningssituation och en examinerande situation måste jag ställa många frågor till mig själv om min undervisning, elevens lärande samt bedömningsuppgiften. Med AI-stöd i undervisningen riskera bedömningssituationen att bli svårare, men det beror på hur undervisningen har organiserats. Hur behöver en bedömningsuppgift då utformas? Frågan hänger nära samman med hur vi också vill att undervisningen ska organiseras. Vad händer om AI-stöd är tillgängligt i skrivandet av texter i övningsmoment men inte i bedömda moment? Är det kanske förmågan att generera bra AI-texter som vi söker? Som lärare har jag givetvis möjlighet att få hjälp av AI i rättningsarbetet av skrivna texter. Jag har själv testat att prompta Chat GPT till att bedöma några texter, men hade svårt att få stringens mellan bedömningar av olika texter. Det kan säkert förklaras av nuvarande utformning av den tillgängliga gratisversionen, samt min egen kunskap i att ge kommandon. Jag kan däremot se att en anpassad version av AI som syftar till att bedöma texter, skulle kunna underlätta mitt arbete en hel del. För att bedömningen ska bli så likvärdig som möjligt är detta ett område som snarast möjligt bör hanteras av skolmyndigheterna. Annars riskerar AI-bedömda texter att okritiskt påverka elevernas betyg utan att någon reflekterat över den enskilda lärarens förmåga att ’prompta’ och vilka konsekvenser diskrepanser i lärarkåren tekniska förmåga kan bidra till.

Lärande är den aspekt av det svenska skolsystemet som jag upplever att det finns minst samsyn om. Vilken kunskap och vilka förmågor vi vill att unga vuxna ska ha med sig ifrån en skolgång hänger samman med vad vi som samhälle tror och vet om hur AI kommer att påverka företagande, offentlig sektor – arbetsmarknaden i stort. När AI nu kommit så långt i sin utveckling innebär det i sin tur att vi behöver fundera på vad vi vill att unga vuxna ska kunna efter en skolgång under 2020-talet utifrån hur vi ser att de bör kunna bidra och passa in i samhället. I nästa steg behöver vi fundera på hur vi tror att en effektiv och framgångsrik lärprocess ser ut generellt för barn och unga, men även specifikt inom varje skolämne och varje aspekt av det skolämnet. Många människor med specialistkunskap har kunskap och åsikter om exakt vad som borde förändras inom sina respektive fält. Hur relevant bedömning ser ut i varje givet ämnet behöver också diskuteras i relation till de kunskapsmål och förmågor vi eftersöker.

Här skulle det vara enkelt att lägga till ett avslutande skämt om att AI kanske har bra svar på de här frågorna. AI har sannolikhetsbaserade svar som på ett vis är ett genomsnitt av den tillgängliga information som vi samlat digitalt – jag vill inte att det svenska skolsystemets framtid ska vara ett genomsnitt av det vi samlat digitalt och historiskt fram tills idag. Jag vill att barn i Sverige ska gå i en skola som bygger på vetenskap om effektivt lärande, eftertanke och hopp. Vi kan inte lämna över ansvaret för vad vi borde göra till maskiner. Vi har heller inte tid att låta kollegiet streta vidare och lära sig tillsammans under läsåren som kommer, som vi brukar göra, eftersom förändringen som AI medför är för stor och omvälvande. De offentliga skolinstitutionerna behöver kliva fram och leda arbetet med att förnya skolan.

Josefin Ståhlberg är ämneslärare i Svenska och SO

Bild: Andrea De Santis

One Comment on “Josefin Ståhlberg: Vem ska leda diskussionen om AI i skolan?

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »