Skola och SamhälleKaj Possler: Så kan skolmiljön bidra till välmående och trygga elever
Rapporterna är många om att eleverna mår dåligt i skolan, stress, stillasittande och otrygga miljöer är vanliga teman. I veckan artikel argumenterar Kaj Possler för behovet av ett helhetsperspektiv på elevers hälsa och välmående som utgår från trygghet, gemenskap och lekfulla fysiska aktiviteter. I en miljö där eleverna känner sig sedda och trygga kan harmoniskt lärande ske menar Possler.
Fred i skolan
Om barn och ungdomar ska klara sin skolgång, med hälsan och betygen i behåll, tror jag att det krävs en fredad skola där den vita flaggan ska vara hissad. Gemensam social fysisk aktivitet utan för mycket tävlingsinriktning med inslag av lek skapar social samhörighet och blir en fredsinsats i vårt alltmer konfliktladdade samhälle. För att det ska bli en verklig fredsinsats krävs dock mer. Jag försöker i denna artikel utveckla embryot till en helhetssyn på vad som krävs för att skolan ska motsvara i första hand elevernas behov i den utsatta situation de befinner sig i. Kunskaper är nog så viktiga men om eleverna inte mår bra finns inte förutsättningar för ett harmoniskt lärande. Jag vore tacksam för alla synpunkter som kan utveckla en gedigen helhetssyn på dagens skola där elevernas behov och hälsa står i fokus.
Bra fysisk förmåga
Det finns fakta som talar entydigt för att fysisk aktivitet stärker kropp och själ. En forskningsstudie (Regassa, 2015) visar att träning är en lika effektiv behandling som läkemedel mot depression. Sannolikt påverkas även barns och ungdomars själsliv gynnsamt av träning, vilket bidrar till en inre harmoni, bättre inlärningsförmåga och lugnare studiemiljö.
Ett av målen med idrottsundervisningen är att ge ungdomarna utrymme för att utveckla en god fysisk förmåga. Den främjas av all form av träning som stimulerar hjärta och cirkulation. Elever som inte har utvecklat färdigheter eller intresse för tekniksporter bör få en möjlighet att under idrottslektionen välja uthållighetsträning. Fem timmar idrott per vecka varav gärna två timmar dans vilket ger både ger allsidig träning och social förmåga. De elever som uppnår en bra fysisk arbetsförmåga och rörlighet bör (enligt läroplanens mål) kunna få det högsta betyget i ämnet idrott och hälsa. Vetskapen om att bra kondition ger ett bra betyg i ämnet kan stimulera eleverna till att träna även utanför skoldagen, vilket med tiden skapar en livsstil där fysisk aktivitet ingår naturligt.
Fristaden
Utöver ”fritids” bör för äldre elever (från årskurs 6) en ny enhet inrättas med lämplig personal dit eleverna alltid är välkomna. Vi kan kalla den Fristaden. Lokalen ska vara ordnad så att eleverna gärna hänger där på rasterna. Personerna som jobbar som gärna kan vara volontärer som är intresserade av och bra på att umgås med ungdomar. De ska kunna röra sig över hela skolans område, inklusive klassrummen, och intressera sig för tecken som verkar ohälsosamma. Elever som stannar hemma från skolan belastas inte med frånvaro om de istället vistas på fristaden. Där kan personalen, på ett förtroligt sätt, resonera med eleven om problemet. Vid behov kontaktas elevhälsan. Fristadens personal kan avlasta lärarna från uppgifter i klassrummet som inte har med lärarrollen att göra.
Vår timme
Skoldagen avslutas med en fri studietimme som eleverna själva styr över och som har till syfte att tillsammans försöka förstå den kunskap som lärarna förmedlat. De som har begripit lär de som inte har fått förståelsen än. Kunskapen ökar hos båda eftersom den som lär ut också lär sig själv.
Mission
Hälso- och sjukvården utanför skolan aktiveras så att alla larm från elevhälsan får ett snabbt gehör. En gemensam strävan, som en mission, mot psykisk ohälsa hos unga, bör genomsyra hälso- och sjukvårdens arbete. När psykiatrin, i nuläget, inte har resurser att ta emot alla unga inom rimlig tid kan den övriga sjukvården, oavsett inriktning, bistå med att vara tillgänglig för en första kontakt. Ett telefonsamtal som ger den unge en tråd, ett band, räddar liv. När tråden är knuten blir väntan på en tid till psykiatrin mer uthärdlig.
Tyckapp
Varje elev ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter (se barnkonventionen som numera är svensk lag) om hur de upplever sin dag i skolan. Eleven bör ha tillgång till någon form av frågeformulär, förslagsvis i appform. Det kan vara en app med ett antal frågor och en skrivruta där eleven lämnar sina svar och synpunkter när som helst. Appen ska fungera så att den enskilda elevens svar och åsikter identitetsskyddas men att klassens totala resultat kan utläsas av skolledningen. På så sätt får ledningen en uppfattning om hur varje klass upplever sin skolmiljö och detta kan också redovisas för klassen.
Det finns åtminstone två vinster med denna ordning. Dels får eleverna möjlighet att, i stunden, delge sin oro för sin egen och andras hälsa, dels ges eleverna tillfälle att reflektera över klassens resultat. Det kanske får eleven att höja blicken en stund och fundera kring sin omgivning. Om det, utifrån frågeformuläret, finns klara tecken på att några elever beskriver mobbning i klassen så infinner sig sannolikt en stund av självrannsakan. Mobbning är inte alltid en tydlig avsikt hos den som uppfattas som mobbare. Kunskap och medvetenhet har, i bästa fall, en läkande verkan. Förhoppningsvis skapar detta ett intresse hos eleverna att bidra till klassens välbefinnande. En vilja till gemenskap kan utvecklas i hela gruppen och ge ökad förståelse för att alla blir starkare när laget mår bra. Skolan kan också ge undervisning i ämnen som stärker sammanhållningen. Ytterligare en fördel med en app är att eleven direkt kan reagera, både positivt och negativt, på förändringar som görs i skolan. Det skapar snabb återkoppling till skolledningen och möjligheter till dynamiska och kreativa lösningar av eventuella problem. Appen bör utvecklas med en referensgrupp av elever så att den blir lätt att använda.
Nationell angelägenhet
Skolornas och kommunernas resultat, grundat på elevernas tyckappsregistrering, bör vara offentliga och föras vidare till en statlig nivå. Myndigheten får på detta sätt insyn i alla kommuner och skolors resultat och därmed en gradering av elevernas studiemiljö. Elevernas hälsa blir en nationell angelägenhet. Kommuner med dålig studiemiljö kontaktas i uppbyggligt syfte och skolor som minskar ohälsan besöks för att få delge sin erfarenhet och kunskap. Denna visshet delas sedan med alla andra skolor, vilket är nyckeln till utveckling.
Sammanfattningsvis ges följande förslag:
- – Ge alla elever möjlighet att direkt och på ett enkelt och säkert sätt meddela sin omgivning om sitt mående i skolan via en tyckapp. På så sätt informeras elever, lärare och skolledning om hälso-läget på klassnivå. Denna medvetenhet stärker sannolikt klassens gruppkänsla.
- – God fysisk förmåga genom rörelseträning som förbättrar inlärningsförmågan bör premieras högt vid betygsättningen i ämnet idrott och hälsa.
- – Inrätta Fristaden på skolorna, en ny volontärverksamhet som har till uppgift att skapa förtroendeskapane umgänge med eleverna för att resonera kring livsfrågor som inte ingår i lärarnas uppdrag.
- – Ge tid för Vår timme som handlar om att stärka kunskap och gemenskap. – Låt larm från elevhälsan få snabbt gehör. Mission knyter an unga med psykiska besvär som kontaktar hälso- och sjukvården.
- – Den samlade kunskapen om elevernas åsikter om studiemiljön, rapporterade via tyckappen, bör vara offentlig för att förbättring ska ske på nationell nivå.
Det finns en stark och okonstlad kraft hos barn och ungdomar att finna vägar för gemenskap och värme. Släpp den fri.
Kaj Possler
Distriktsläkare, Katrineholm
One Comment on “Kaj Possler: Så kan skolmiljön bidra till välmående och trygga elever”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Kaj lyfter fram viktiga aspekter av skolmiljön och kommer med mycket konstruktiva förslag. I en helhetssyn skulle jag vilja komplettera med vikten av hållbara skolor. Eleverna är vår framtid men för att de ska känna framtidstro behöver skolan konkret i skolmiljön tillämpa en hållbar livsstil. Ett sätt är att eleverna själva får, utifrån de olika ämnena. skapa en hållbar skola.