Karin Taube m.fl: Bokstäverna är en viktig del av att lära sig läsa och skriva! (Svar till Caroline Liberg m.fl)

Caroline Liberg m. flera tar i sin artikel ”Att lära sig läsa och skriva handlar om mer än bokstäver!” publicerad den 27 augusti 2015 i Skola och Samhälle upp den rapport som undertecknade skrivit för Vetenskapsrådet med titeln ”Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever”.

Liberg m. fleras artikel innehåller flera påståenden om vår rapport som vi ställer oss frågande till. Visst handlar att lära sig läsa och skriva om mer än bokstäver, men bokstäverna är en viktig del av att lära sig läsa och skriva. Nedan tar vi upp några sådana påståenden från artikeln som vi gärna vill kommentera.

Liberg m flera: ”Delrapporten förespråkar en mycket snäv form av synen på läsning, där framförallt explicit undervisning om bokstäver och ljud samt utveckling av morfem och ordförståelse framhålls för att eleverna ska påbörja sin läsning.”

Vår kommentar: I en sammanfattning av de resultat som behandlas i rapporten skriver vi: ”Tidig läsundervisning bör innehålla explicit och systematisk undervisning om bokstav-ljudkopplingar. Även arbete med betydelsebärande delar av orden (morfem) bör ingå. Sådan undervisning bör dock integreras med högläsning, andra språkliga aktiviteter och läsmotiverande strategier för att skapa ett balanserat läsprogram.” Som vi ser det förespråkar vi i rapporten en balanserad läs- och skrivundervisning där olika typer av aktiviteter blandas och detta stöds mycket tydligt av den forskning som vi har sammanställt. Är det ett problem att vi överhuvudtaget talar om systematisk undervisning om bokstav-ljudkopplingar? Ska undervisningen inte innehålla detta eller inte särskilt mycket av det? I vår rapport kunde vi notera: ”Enligt de meta-analyser och systematiska översikter som behandlats i denna kunskapsöversikt har explicit och systematisk undervisning om bokstav-ljud-kopplingar mer positiv effekt på barns läsutveckling än ingen eller osystematisk undervisning om bokstav-ljud-kopplingar.” Huruvida artikelförfattarna anser att detta stämmer eller ej tas inte upp. Om det är så att Liberg m. flera verkligen ser det som ett problem med explicit och systematisk undervisning om bokstav-ljudkopplingar så kanske det var bra att en översikt gjordes där forskning kring detta presenterades.

________________________________________________________________

Liberg m flera: ”Skrivandet handlar om att skapandet av bokstäver och stavning måste vara automatiserat innan eleven kan skapa och utveckla texter.”

Vår kommentar: Detta påstående är en felaktig tolkning av ett avsnitt från vår rapports teoretiska ram där vi redogör för Berningers och Swansons (1994) utvecklingsversion av Flower och Hayes modell (1980) för vuxnas skrivande.

”Enligt Berninger och Swanson börjar barn med generering som inbegriper både textskapande och transkription (skriva bokstäver och stava). Inte förrän ett barn har förvärvat en någorlunda automatiserad förmåga att forma bokstäver och stava kan de ägna sig helhjärtat åt själva textskapandet” (Rapporten s. 9-10). Alltså enligt (Berninger och Swanson) ingår både textskapande och skrivning av bokstäver och ord i barnens första skrivförsök men ju mer de lär sig behärska de tekniska sidorna av själva skrivhantverket ju mer uppmärksamhet kan de ägna åt att skapa roliga, spännande och intressanta texter. Elever kan skapa texter redan från början men det går så oändligt mycket lättare när de vet hur bokstäverna ser ut (och kan skriva dem) och hur orden stavas.

­­­­­­­­­­­­­_________________________________________________________________

Liberg m flera: ”I rapporten hänvisas till att elever har presterat sämre och sämre i såväl PISA- som PIRLS-tester, vilket, säger man, skulle kunna åtgärdas om lärare undervisar om avkodning.”

Vår kommentar: Ingenstans i vår rapport står något sådant! Däremot på sidan 113 i rapporten skriver vi ”Att entydigt kunna klargöra vad som är orsakerna till nedgången i läsförståelse bland svenska elever är inte lätt. Uppenbarligen finns inte enbart en förklaring till denna nedgång utan förklaringar måste sökas i ett samspel mellan olika faktorer. Oavsett vilka faktorer om kan anses bidragit till denna nedgång står klart att en av de faktorer som kan bidra till att vända den negativa utvecklingen är skolan och dess undervisning. I en situation där elevernas läsförståelse försämras är det angeläget att se vad som skolan kan göra för att vända utvecklingen. För att kunna göra det krävs ökade kunskaper om läsning och skrivning och vad som kännetecknar god läs- och skrivundervisning.”

__________________________________________________________________

Liberg m flera: ”I rapporten reduceras vidare läs- och skrivforskningsområdet till framförallt den forskning som behandlar fonologisk medvetenhet och avkodning, ordförståelse, läsförståelse och datorstöd. De rekommendationer som lämnas för nya studier inom området talar samma språk.”

Vår kommentar: Vi vill lyfta fram att vi även tar upp barns lust att läsa och skriva samt behandlar områdena läs- och skrivflyt och olika sätt att stödja barnens skrivutveckling. Vad gäller våra rekommendationer för nya studier inom området så anknyter vi till vad som står i Skolverkets kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning (2007) där man fann att ämnesområdet saknar svenska studier som relaterar undervisning om läsande och skrivande till vilka effekter den ger. Man lyfter där fram att sådan forskning saknas i läs- och skrivundervisning i svenska och i svenska som andraspråk samt i specialundervisning från förskoleklass till årskurs 9. Vår slutsats är att det alltså finns behov av att stimulera forskning inom nämnda områden. Vi fortsätter med att lyfta fram följande forskningsfrågor: ”Hur ser den tidiga läsundervisningen ut i dag i Sverige? Vad görs inom förskola och förskoleklass för att förbereda den formella läsundervisningen? Vilka metoder används inom den formella läsundervisningen? Vilka av dessa metoder är effektiva? I vilken utsträckning bedrivs explicit och systematisk undervisning om bokstäver och ljud? Vilket stöd får elever i risk för lässvårigheter? Vilka kunskaper om tidig läsning och läsundervisning får blivande lärare på svenska lärarutbildningar?” (s. 116) Vi tar avslutningsvis även upp behov av forskning om skrivundervisning för yngre elever och användning av datorer inom specifika användningsområden. Vi vänder oss mot påståendet: ”De rekommendationer som lämnas för nya studier inom området talar samma språk.” (Liberg m flera) Det är sant att vi tar upp undervisning om bokstäver och ljud och datoranvändning men också många fler och mer övergripande områden nämns. ________________________________________________________________

Liberg m flera: Diskuterar vår användning av begreppet läsning i relation till det inom PIRLS och PISA använda begreppet literacy. Man framhåller att de internationella ramverken har valt bort begreppet läsning och att ”Anledningen är att man vill komma bort från en alltför snäv betydelse av läsning som enbart omfattar att kunna avkoda, det vill säga, läsa av en text korrekt.” Man framhåller vidare att ”Det är oroväckande om den snäva syn på läsande och skrivande som ligger till grund för delrapporten ’läs och skriv’ ses som en heltäckande kartläggning av betydelsefull forskning inom fältet”.

Vår kommentar: Vi vill börja med att förtydliga att delrapporten heter ”Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever”. Då vi fick uppdraget av Vetenskapsrådet gick delområdet under beteckningen ”Läs och skriv”. Vi tolkade detta som att Vetenskapsrådet valt denna beteckning framför begreppet literacy. Våra val av frågeställningar och metodiska tillvägagångsätt har redovisats och godkänts av Vetenskapsrådet kontinuerligt under resans gång. Valet av frågeställningar/delområden stämmer för övrigt mycket väl överens med de som The National Panel of Reading använde sig av år 2000.

I vår rapports teoretiska ramverk framgår att vi inom området läsning utgått från The simpel view of reading som lyder Läsförståelse = Avkodning X Språkförståelse. Alla tre faktorerna behandlas ingående i rapporten där läsförståelse självklart är själva målet med läsning. Ordkunskap ingår som en mycket väsentlig komponent i läsförståelse och behandlas även den ingående, liksom begreppet läslust. Att påstå att vi ser läsning enbart som avkodning kan leda till en polarisering av debatten som saknar stöd i vår rapport.

________________________________________________________________

Liberg m flera: Ser det som oroväckande att ”delrapporten läs och skriv, ses som en heltäckande kartläggning av betydelsefull forskning inom fältet. Vi menar att den utesluter det stora flertalet studier om läsning och skrivning i skolan som – i likhet med internationella ramverk, PISA och PIRLS – omfattar ett bredare perspektiv”.

Vår kommentar: Vi hade inte haft något emot att ta med PISA och PIRLS, men de tillhör inte kategorierna meta-analyser och systematiska översikter som vi utgått ifrån och kom därför inte med i våra sökningar i databaser över vetenskapliga publikationer. De uteslöts alltså inte därför att dessa studier skulle ha ett bredare perspektiv på läsning. PISA fokuserar för övrigt som bekant femtonåringars läsförmåga och faller även av denna anledning utanför våra sökningar. I rapporten ges inte uttryck för att rapporten skulle vara en heltäckande kartläggning. En sådan skulle ha blivit alltför omfattade inom ramen för den tid och de resurser som fanns tillgängliga för uppdraget. Arbetet har självklart inneburit val av frågeställningar, metoder och begränsningar i syfte att utifrån tillgängliga resurser fokusera den mest angelägna forskningen om läs- och skrivundervisning för yngre elever.

Sammanfattningsvis tycker vi att artikeln på flera ställen försöker påföra oss sådant som vi inte har skrivit i rapporten. Däremot noterar vi att Liberg m. flera inte klargör om de delar eller motsätter sig en av rapportens slutsatser att explicit och systematisk undervisning om bokstav-ljud-kopplingar har mer positiv effekt på barns läsutveckling än ingen eller osystematisk undervisning om bokstav-ljud-kopplingar. En slutsats som baseras på meta-analyser och systematiska översikter av ett stort antal internationellt publicerade vetenskapliga publikationer.

Karin Taube, Ulf Fredriksson och Åke Olofsson

(artikelförfattarna är forskare och arbetar med frågor som rör läs-och skrivutveckling)

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS