Katarina Elmberg Jonsson och Emma Håkansson: ABC-klubben – en klubb för alla?

Lyckas verkligen det populära läromedlet ABC-klubben med att göra alla elever till läsande och skrivande individer? Eller har det mer blivit en klubb för okritiska lärare? Om man som lärare väljer att arbeta med ABC-klubben bör man vara medveten om vilken ämneskonception materialet representerar samt vilka förmågor som utvecklas – och inte utvecklas, skriver Katarina Elmberg Jonsson och Emma Håkansson. (red.)

Att individer får utveckla förmågan att läsa kan ses som själva grunden för ett demokratiskt samhälle där alla inkluderas. Sett ur det perspektivet blir svenskämnet ett av skolans viktigaste ämnen. Men svenskämnet kan uppfattas på olika sätt och de olika sätten får olika konsekvenser för sättet att se på läsning och därmed på konsekvenser för inkludering och demokrati. Det populära läromedlet ABC-klubben är, menar vi, problematiskt ur detta perspektiv.

Läromedlet ABC-klubben används enligt utgivaren Natur & Kultur (2011) i så hög utsträckning att mer än hälften av svenska skolbarn lär sig läsa och skriva med detta läromedel. Kopplat till olika teorier och den forskning vi mött under vår utbildning på grundlärarprogrammet vid Malmö Universitet om läs- och skrivutveckling i grundskolans tidiga år valde vi att undersöka läromedlet i vårt avslutande examensarbete.

Syftet med vår studie var att se hur läromedlet ABC-klubben för årskurs 1 används i undervisningssituationer och hur eleverna och lärarna uppfattar arbetet med läromedlet. Studien innefattar enkät med verksamma lärare, klassrumsobservationer, analys av läromedlets olika delar och fokusgruppsintervjuer med elever. Vi analyserade lärarhandledningen, arbetsboken och de nivågrupperade läseböckerna i läromedelspaketet, utifrån teorin om ämneskonceptioner. Lars-Göran Malmgren (1996) menar att man kan se ämnet svenska från tre olika utgångspunkter eller ämnesuppfattningar. Det som definierar de tre olika uppfattningarna (konceptionerna) är vilket innehåll i ämnet som har den centrala rollen och vilket syfte ämnet har. Malmgren definierar konceptionerna som: svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne samt svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne.

Vår undersökning visar tydligt att läromedlet representerar ämneskonceptionen svenska som färdighetsämne. Läs- och skrivinlärningen i arbetsboken utgår enbart från att eleverna ska känna igen bokstavsljud, koppla samman ljuden till rätt bokstav och veta vilken plats ljud/bokstav kommer på i respektive ord. Undervisningen blir med detta läromedel formaliserad, där form och struktur är det väsentliga i läsinlärningen på bekostnad av innehållet.

Innehållet i läseboken är dessutom inte kopplat till arbetsboken och det vi har sett är att undervisningen sker individuellt och att samtal och diskussioner kring innehållet i läromedlet saknas. Att läromedlet sägs vara forskningsbaserat är vilseledande, menar vi. Att det bygger på Ingvar Lundbergs forskning om fonetik och ljudningsmetoden är tydligt men ingen forskning eller längre studie har gjorts på själva materialet.

Det stora problemet med materialet ABC-klubben är, menar vi, att det inte blir tillräckligt meningsfullt för alla elever. Majoriteten av eleverna i vår studie har B-bok, vilket innebär att de anses befinna sig i mitten av kunskapsspektrat. Dessa elever tycker att arbetsmaterialet fungerar bra både som läsebok och arbetsbok. Men i elevgruppsintervjuerna framgår det att eleverna upplever att de nivågrupperade läseböckerna skapar en uppdelning i klassen som kan uttryckas som “sämst, bra eller bäst”. Eleverna som är i A-boken, alltså den lägsta nivån, ger tydligt uttryck för detta. Alla elever upplever att skillnaden på läseböckerna är stora och de är också väl medvetna om vilken nivå de befinner sig på.

Vi ser detta resultat som oroväckande och ställer oss frågan vad som händer med elever som fortsätter att placeras på den lägre nivån i årskurs 2 och 3, kommer de eleverna att kunna se sig som läsande individer med gott självförtroende och lust till läsning? Lärare i vår studie verkar dock i stor utsträckning vara överens om att ABC-klubben fyller en funktion i undervisningen. Enligt Wikman (2004) och Fischer och Samuelsson (2006) garanterar de flesta läromedel att läroplanens mål uppfylls, så även ABC-klubben. Detta är en av anledningarna till att lärarna i studien ser positivt på ABC-klubben. Enligt lärarna lär sig alla elever läsa och skriva med materialet – men frågan vi ställer oss är vad lär sig eleverna om vad läsning är? Läsning är inte enbart ljud och bokstäver. Läsning menar vi är ett möte mellan läsaren och textens innehåll.

Sammanfattningsvis ställer vi oss frågan om läromedlet ABC-klubben bidrar till att alla elever känner sig som läsande och skrivande individer? Är ABC-klubben en klubb för alla? Vi har funderat på om läromedlet mer har blivit en klubb för de verksamma lärarna än för eleverna. Varumärket ABC-klubben har fått stor genomslagskraft, utifrån att läromedlet profileras via sociala medier, och detta menar vi medför en risk för att det blir en okritisk sammanhållning mellan lärare på sociala medier, snarare än en kritisk granskning, som får den avgörande rollen för valet av ABC-klubben. Om man som lärare väljer att arbeta med ABC-klubben bör man vara medveten om vilken ämneskonception materialet representerar samt vilka förmågor som utvecklas och inte utvecklas i arbetet. Vi menar att det krävs kritiskt reflekterande lärare som vågar, vill och kan ifrågasätta, samt bearbeta, läromedel utifrån de elever de arbetar med, annars riskerar skolan att döda elevernas lust och motivation för läsande.

Katarina Elmberg Jonsson och Emma Håkansson är båda grundskolelärare, F-3.

Referenser:

Elmberg Jonsson, Katarina & Håkansson, Emma (2019). ”ABC-klubben” – en klubb för alla?

Fischer, Lena & Samuelsson, Charlotte (2006). Läromedlens roll i undervisningen [Elektronisk resurs] grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm: Skolverket

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan, Lund: Studentlitteratur

Wikman, Tom (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential. Diss. Åbo: Åbo akademi, 2004.

One Comment on “Katarina Elmberg Jonsson och Emma Håkansson: ABC-klubben – en klubb för alla?

  1. Verkar som böckerna (Diamantjakten imott exempel) innehåller många bildliga uttryck/svårabegrepp. Se tex instagraminlägg 29/9 på kontot visuellt_stod

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS