Kjell Tormod: Alla lärare är inte lika

I dagarna (vecka 37) inleder de båda lärarförbunden sina respektive kongresser, där bland mycket annat frågan om en eventuell sammanslagning av förbunden diskuteras. Kjell Tormod, tidigare lärare, reflekterar här kring frågan om sammanslagning (red.)

 Då och då har frågan om en sammanslagning av Lärarnas riksförbund (LR) och Lärarförbundet kommit på tal.

Nu verkar det som att det stora problemet förutom de rent ekonomiska, är att arbetsgivarsidan och även Jan Björklund har spelat ut förbunden mot varandra. Björklund dissade Lärarförbundet och hade mer sympatier för LR. Men Lärarförbundet glömmer eller har förträngt att man prasslade under täcket med Göran Persson och bäddade för kommunaliseringen av skolan. LR varnade då för försämrade behörighetsregler, större politikerinflytande på skolans arbete, större arbetsbelastning (mer undervisning), sämre arbetsmiljö, nedtoning av skolans uppdrag som kunskapsförmedlare och att skolan skulle bli mindre jämlik.

LR fick rätt på alla punkter.

Lärarförbundet fick bra betalt av Göran Persson. Rejäla lönelyft och bättre arbetstider. LR blev helt utspelat och var inte vatten värt. LR:s gymnasielärare fick betala med längre arbetstider och arbetsmarknadens sämsta löneavtal. Därmed bidrog LR till att minska lönespännvidden mellan lärarna.

Lärarförbundet lyckades alltså jämna ut lönerna mellan lärargrupperna. Lektorerna kördes ut ur skolan. Lärarförbundet fick med den nya lärarutbildningen en enhetslärare där tonvikten lades på gemensamma terminer i stället för fördjupade ämnesstudier. Man kan säga att alla lärare “seminarieserades” i Lärarförbundets anda. För i Lärarförbundets värld är ju alla lärare lika som bär och gör samma jobb och kanske ett ännu viktigare jobb gör de som har de yngsta barnen.

Dråpslaget mot skolans kvalitet kom i samband med de vansinniga läraravtalen 1996 (En satsning till tvåtusen), som bland annat medförde att arbetsgivaren och lärarfacken började skriva lärarna på näsan hur de skulle arbeta. “Lärande situationer” i stället för kunskapsförmedling, “ett förändrat arbetssätt”, “eget lärande” och “eget arbete”, blev de nya ledorden.

Hos skolledningarna fanns det inga gränser för kreativiteten när det gällde att spara in på antalet lärare och bestämma hur lärarna skulle arbeta.
Dåvarande skolminister Ylva Johansson sa, att “Lärarna kommer aldrig att få tillbaka sin gamla status, som den var förknippad med den gamla skolan”.

Då började skolans förfall och läraryrkets låga status.

Under de år som förbunden samverkat med varandra har arbetsbelastningen för lärarna ökat, arbetsmiljön försämrats, möjligheten att påverka det egna arbetet minskat och dessutom har lärarna fått en sämre löneutveckling än andra grupper med motsvarande högskoleutbildning. Skolans resultat har försämrats.

På lärarhögskolorna står utbildningsplatser till gymnasielärare i allmänna ämnen tomma. Läraryrket har blivit ett andrahandsval. När de som genomgått utbildningen upptäcker de låga lönerna och de dåliga arbetsförhållandena hoppar de av till mer lönsamma karriärer.

Vad är det då som gör att Lärarförbundet vill närma sig LR och bilda en ny “organisering”? Är det så att förbundet nått vägs ände. Löneutjämningen som förbundet beslutade redan på 70-talet är genomförd.

Kanske är det dags även för LR att vända blad, glömma och förlåta, lägga det förflutna bakom och se framåt. Men hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta.

Kanske är det en väg att höja lärarnas status och erkänna att utbildningens och arbetets svårighetsgrad måste resultera i betydligt bättre och rättvisare löne- och arbetstidsvillkor än vad som gäller i dag. Alla lärare är inte lika.

Kjell Tormod är pensionerad grundskole – och gymnasielärare i matematik och fysik

Artikeln har tidigare varit inför i Lärarnas Riksförbunds tidning Skolvärlden (28 april 2020)

Med anledning av de förestående kongresserna – och den fråga om framtida organisation som de båda lärarfackliga förbunden var för sig kommer diskutera – publicerar Skola och Samhälle idag två olika texter som ger olika syn på frågan om eventuellt enande (den andra är Johanna Jaara Åstrands text). De båda texterna är dock tillkomna fristående från varandra och är inte avsedda som direkta repliker på varandra.

Rättelse: Texten har redigerats, då det av ingressen felaktigt framstod som att förbunden håller en gemensam kongress, när det i själva verket rör sig om två separata kongresser. Redaktionen beklagar misstaget.

BIld av tongariro från Pixabay