Lars Benon: Elvesonpriset till Globala gymnasiet i Stockholm

Globala gymnasiet i Stockholm har i år tilldelats KRUT:s stipendium till Gunnar Elvesons minne för sitt sätt att främja elevernas demokratiska inflytande på skolan. Den informella demokratiska skolkulturen är viktigare än skolans formella struktur för elevinflytande, skriver Lars Benon, rektor under skolans första sju år. (red)

Idén att starta ett nytt gymnasium för elever som vill påverka, förstå och lära sig mer om globala frågor kom till under våren 2002. Tanken var att skolan skulle drivas som ett personalkooperativ, varför Globala gymnasiet Stockholm ekonomiska förening bildades av sex lärare. Efter möten med skolborgarrådet och gymnasiechefen i Stockholm fick föreningen ett överraskande förslag från gymnasiechefen att Globala gymnasiet kunde starta som en kommunal skola med Stockholms stad som huvudman. Personalen hade en tydlig idé och vision för skolan. Särskilt viktigt var att utveckla demokratiska arbetsformer som skulle förbereda eleverna för ett livslångt lärande där de tränades i att ta ansvar för sitt eget lärande och utvecklade sin samarbetsförmåga. I den första presentationen av skolan kunde man läsa att Globala gymnasiet uppmuntrade elevernas kreativitet och egna initiativ, att stor vikt lades vid reflektion, analys och kritiskt tänkande. Allt för att eleverna skulle skaffa sig redskap för att kunna vara med och bidra till en mer rättvis värld. Där framkom även att det allra viktigaste var att skapa en meningsfull, stimulerande och lustfylld arbetsplats för både elever och personal.

Styrelsen för Globala gymnasiet accepterade att kommunen blev huvudman för skolan, varvid den startades 2004. Viktigt var att i den kommunala strukturen hålla fast vid den ursprungliga visionen. Skolan fick även ett uppdrag av Utbildningsnämnden att vara med i en försöksverksamhet med lokal styrelse med elevmajoritet inom gymnasieskolan. Det var en spännande utmaning som låg helt i linje med skolans syn på elevinflytande. Ur skolans synpunkt föll försöksverksamheten mycket väl ut, där eleverna både tog ansvar för och hade verkligt inflytande över beslut som påverkade dem. Den lokala styrelsen tog beslut om hur strukturen för elevinflytande på skolan skulle organiseras. Förutom mer traditionella mötesformer, som elevmöten och programråd, testades även stormöten som exempel på mer direktdemokratiska strukturer, vilket förespråkades av eleverna i den lokala styrelsen. Två exempel på frågor som eleverna drev i den lokala styrelsen, och som diskuterades på stormöten, var dels vilken typ av mat som skulle serveras i skolrestaurangen och dels att ytterskor inte skulle tillåtas inomhus i den nyrenoverade skolan på Södermalm, som Globala gymnasiet flyttade till i januari 2008. Diskussionen om skolmat resulterade i att den nyanställda kökschefen fick följande uppdrag:

Globala gymnasiets skolrestaurang ska tillaga och servera näringsriktig och god lunchmat inom angiven budget, där miljöbelastningen är så låg som möjligt, och där vi främjar god miljö, god hälsa, god djuromsorg samt tar socialt ansvar, bl.a. genom att använda en så stor andel KRAV-märkta produkter som möjligt, och genom att föredra närproducerade råvaror efter säsong. Målet är att arbeta inom ramarna för hållbar utveckling. Kökschefen samverkar med elev- och personalrepresentanterna i restaurangrådet.

Kökschefen föreslog att om det främst serverades vegetarisk mat skulle det bli enklast att uppfylla uppdraget, men det skulle även vara möjligt att någon gång servera fisk och kött. Efter att det vid några tillfällen serverades fisk och julskinka startade en intensiv debatt bland eleverna om hur uppdraget skulle tolkas. Det hela slutade med en omröstning bland eleverna, och ett beslut i skolkonferensen, att skolan endast skulle servera vegetarisk lunch. Den nuvarande kökschefen på Globala gymnasiet har gedigen erfarenhet inom det vegetariska restaurangköket och tillsammans med sitt köksteam lyckas de servera god, näringsrik och varierad vegetarisk kost varje dag till 600 elever och personal.

Diskussionen om inneskor resulterade i att det första som möter en besökare på skolan är ett hav av skor i eleventrén. Kulturen att gå i strumplästen eller i inneskor har blivit en profilfråga för skolan och tillsammans med den vegetariska maten är de tydliga exempel på elevinflytandet över viktiga beslut.

Tidigt i skolans historia övergavs idén med elevråd och istället startade eleverna sin egen elevkår. Under de senaste åren har elevkåren på skolan professionaliserats och därmed stärkt sin roll på skolan. Elevkårens syfte är att tillvarata sina medlemmars ekonomiska, ideella, sociala och fackliga intressen, samt att ständigt bidra till att utveckla demokratin för skolans elever. Elevkåren har 23 föreningar samt några utskott, och så här presenterar sig ordföranden i det demokratiska utskottet:

Brinner du för demokrati? Ser du brister i eller utanför skolan som du vill förändra. Demokratiska utskottet är forumet för dig. 

Som ordförande för demokratiska utskottet är det jag som sköter kommunikationen mellan elevkårsstyrelsen och demokratiska utskottet. Jag berättar för styrelsen om mitt utskotts planer, tankar och idéer och sedan berättar jag för mitt utskott hur styrelsen har reagerat på dessa. Mitt utskott fungerar som en slags fackförening på skolan, vi jobbar för att elevernas intressen ska tillgodoses i allra högsta grad och att skolledningen eller annan personal inte kör över någon. Vi arbetar alltså för elevernas intressen på skolan. Mig ska ni maila om ni har några tankar om hur skolan kan förbättras, har någon fråga angående vårt arbete eller helt enkelt vill gå med i mitt utskott. 

För att skolan ska kunna leva upp till sin vision, samt att lärande för hållbar utveckling ska vara den röda tråd som genomsyrar all undervisning på skolan, måste det finnas lärare på skolan som vill och kan undervisa efter denna värdegrund. Anställningsprocessen av nya lärare på skolan har därför varit ambitiös och även där har eleverna deltagit aktivt och haft ett stort inflytande.

Att eleverna på skolan uttrycker i enkäter att deras synpunkter tas till vara på ett bra sätt beror enligt min mening inte främst på de formella demokratiska strukturerna. Det är i stället den informella demokratiska kultur som etablerats på skolan som är avgörande, där många viktiga beslut som berör eleverna tas på informella vägar där eleverna är direkt involverade. För de flesta elever är det naturligt att ta upp och driva frågor som angår dem i relation till lärare och skolledning, och på samma sätt som det är naturligt för lärare och skolledning att både vända sig till eleverna i olika frågor och förvänta sig att eleverna har viktiga kunskaper och perspektiv att bidra med. Visst är de formella strukturerna för elevinflytande viktiga, men då man frågar eleverna hur de ser på elevinflytandet menar de att det är skolkulturen som är det viktigaste.

Därför vill jag påstå att Globala gymnasiet ser elevinflytandet som en rättvise- och demokratifråga, och en fråga om utbildningskvalitet. Jag tror de flesta av oss håller med om att eleverna behöver få erfarenhet av att ta ansvar och utöva inflytande som bygger på demokratiska grunder för att bli goda samhällsmedborgare. Om skolan ska lyckas utbilda för livslångt lärande och för hållbar utveckling är elevinflytandet en viktig hörnsten – detta tycker jag att Globala gymnasiet har lyckas med!

(Lars Benon. Rektor på Globala gymnasiet 2004 – 2011)

Länkar: http://globalagymnasiet.stockholm.se/elevinflytande

http://www.dn.se/sthlm/pa-globala-gymnasiet-bestammer-eleverna/

2 kommentarer till “Lars Benon: Elvesonpriset till Globala gymnasiet i Stockholm

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter