Marcus Samuelsson med flera: Undervisningens kvalitet är skoldebattens viktigaste fråga

Skoldebatten har hittills handlat alldeles för lite om det viktigaste: undervisningen som pågår i alla klassrum, varje skoldag under hela läsår, menar flera skolforskare och skolutvecklare (red).

De 100 miljoner lektioner som genomförs varje läsår i Sverige kan leda till ännu mer lärande för eleverna än vad det gör idag. Ska Sverige vara en kunskapsnation måste skolans uppmärksamhet riktas mot hur olika lärare leder undervisning och hur det påverkar elevernas lärande. En del elever får möjlighet att lära sig mer och andra mindre, år efter år. Det går att ändra på, det har forskning och praktiker redan visat. För att detta ska ske måste undervisningen observeras och analyseras så att ALLA lärare kan utveckla sin förmåga att leda elevernas lärande.

Att en del elever lär sig mer och andra mindre måste vara utgångspunkten i en het skoldebatt inför valet i höst. Skoldebatten har hittills handlat om olika saker men fortfarande alldeles för lite om det viktigaste, undervisningen som pågår i alla klassrum, varje skoldag under hela läsår!

Kunskapsnationen Sverige behöver höja och flytta ambitionsnivån från skolnivå till undervisningsnivå. Det räcker inte med att enbart fokusera på andelen behöriga lärare per skola. Vi måste rikta om fokus och erbjuda skickliga lärare till alla elever. Behöriga lärare och skickliga lärare är nämligen inte per automatik samma sak. Vi, forskare och experter, är eniga om våra förslag till åtgärder nedan. De handlar inte om en senare framtid utan konkret om det som redan idag ingår i skolchefers och rektorers uppdrag – att försäkra sig om hög och jämn kvalitet på undervisningen i varje klassrum.

Förändringen måste starta nu, så att höstterminen och läsåret 2022/2023 blir starten för utveckling och lärande för ALLA lärare och elever.

För fortsatt läsning av artikeln är det viktigt att beakta fem fakta:

  1. Undervisningens kvalitet är det som har störst påverkan på elevernas lärande.
  2. Lärare i Sverige får generellt ingen eller lite återkoppling och stöd för att genom reflektion utveckla sin undervisning.
  3. Lärare kan genomföra undervisning som leder till trygghet, studiero och lärande.
  4. Den svenska skolan ska enligt Skollagen sedan 2010 vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Undervisning får idag fortgå termin efter termin trots att den inte vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet utan att någon observerar den, även när den inte leder till att eleverna lär sig det som ska läras.

För att sätta ambition med behöriga lärare i perspektiv bör följande fyra faktum betänkas:

  1. Forskning har visat att de tio procent lärare som leder undervisningen bäst ger 1,5 års lärande per läsår för eleverna medan tio procent av lärarna leder undervisning som endast ger 0,5 års lärande per läsår.
  2. En rapport från Skolinspektionen 2021 visade att 28 skolor som haft konstant låga studieresultat inte genomfört några förändringsåtgärder som handlade om undervisning, vilket kan förstås som ett uttryck för en rådande svensk skolkultur. OECD:s återkommande TALIS-undersökning bekräftar detta.
  3. En metaöversikt från Skolforskningsinstitutet 2021 pekade på sex dimensioner kring hur lärare leder undervisning som främjar studiero. De konstaterar att för att utveckla detta krävs observationer av undervisningen för analys och reflektion.
  4. Londons skolor gick på 2000-talet från att vara de sämst presterande till de bäst presterande i England avseende elevresultaten. Lärare vars undervisning inte höll en tillfredsställande nivå utifrån observationer fick omgående stöd genom konstruktiv dialog tillsammans med redan skickliga kollegor för att reflektera över och förändra sin undervisning.

Sverige investerar skattemedel i de mer än 100 miljoner lektioner som genomförs varje läsår. Det är både orimligt och ologiskt att fortsätta på samma sätt som vi gjort hittills. Här är våra förslag inför det nya läsåret med given lärarbrist och det uppdrag som redan gäller för grund- och gymnasieskolan.

Åtgärd 1. På vetenskaplig grund: Skolchefer och rektorer måste rusta sig själva och sina medarbetare så att alla tar till sig och använder det som, enligt forskning, faktiskt leder till lärande i klassrummet. Att inte vara förtrogen med den viktigaste forskningen är otänkbart inom andra yrken.

Åtgärd 2. Systematiska lektionsobservationer: Skolchefer måste leda, ge stöd för och säkerställa att rektorer organiserar och systematiskt genomför lektionsobservationer, samt att det inkluderar efterföljande analys, reflektion och utveckling i samtal med och mellan lärare. Rektorer måste därefter leda arbetet för samsyn kring, och med lärarna delat ansvar för, undervisning på vetenskaplig grund som leder till alla elevers trygghet, studiero och lärande. Skolchefer måste samtidigt avlasta rektorer från perifera arbetsuppgifter som inte har lika stark påverkan på elevernas lärande.

Åtgärd 3. Rektorsutbildningen: Skolverket måste förtydliga uppdraget till de lärosäten som genomför statlig rektorsutbildning. Den behöver konkret utbilda rektorer i hur de genomför och följer upp lektionsobservationer samt hur de som pedagogiska ledare leder arbetet, med forskning som grund, för att utveckla undervisningens kvalitet som på riktigt ska kunna påverka måluppfyllelsen på sin skola.

Anta utmaningen nu, för det är bråttom! Annars kommer det nya läsåret innebära att lärares undervisning inte observeras och utvecklas. Och att en del elever lär sig mer än andra därför att de får del av bättre undervisning. Om inget görs nu kommer hela läsåret och 100 miljoner lektioner att fortsätta som tidigare. Med samma mängd behöriga lärare som inte gör skillnad. Skillnad skulle däremot kunna åstadkommas om alla lärare observerades och fick stöd i att erbjuda undervisning som ger trygghet och leder till lärande. Det vi föreslår har stöd i forskning och erfarenhet. Ska målet ställas lägre, krävs argument som motiverar och förklarar hur det är rimligt!

Bitr. Prof. Marcus Samuelsson, Lärarutbildare och forskare i pedagogik, Linköpings universitet. Har under årtionden i olika projekt observerat hur olika lärare leder undervisning.

Prof. Sir George Berwick, Ledde ledarskapsstrategin för Londons skolors turnaround på 2000-talet. Breda och djupa erfarenheter av skolsystem i olika länder, inklusive Sverige.

Urban Hansson, Skolkompaniet, Skolutvecklare som har genomfört 1000-tals lektionsobservationer. F.d. chefsutbildnings-ansvarig på Försvarshögskolan. Arbetat med utbildningsinspektion för Skolverket.

Bernt Friberg, Fibbla Kompetens, Skolutvecklare som har genomfört 1000-tals lektionsobservationer. F.d. lärare och rektor.

Mats Rosenkvist, BRAVOLesson, Skolutvecklare och specialist på lektionsobservationer, skolans systematiska kvalitetsarbete och resultatstyrning.

Referenser

Berwick, G. T. (2010). The approach. Engaging in excellence, vol 1. London: OLEVI.

Berwick, G. T. (2013). Moral capital, Engaging in excellence, vol 2. London: OLEVI.

Hanushek, E. (2011). The economic value of higher teacher quality. Economics of Education Review, 30(3), 466-479.

Mathews, P., Sammons, P., Day,C., Gu, Q., & Smith, P. (2006). Supporting leadership and securing quality: An evaluation of aspects of London Leadership Strategy. Nottingham: University of Nottingham.

Skolforskningsinstitutet. (2021). Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap. Systematisk forskningssammanställning, 2021:02. Stockholm: Skolforskningsinstitutet.

Skolinspektionen. (2021). Skolor med långvarigt låga kunskapsresultat. Tematisk kvalitetsgranskning, Dnr 40- 2020:2189. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2014). TALIS 2013. En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7–9. Stockholm: Skolverket.

William, D. (2013). Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur

William, D. (2016). Att leda lärares lärande – formativ bedömning för skolledare. Stockholm: Natur & Kultur.

12 Comments on “Marcus Samuelsson med flera: Undervisningens kvalitet är skoldebattens viktigaste fråga

  1. Kunskapsteoretiskt kritiserar jag vissa akademiker – och som här “lektionsobservatörer” – för att negligera “Lärarprofessionens Abstraktioner”. Se min blogg http://www.kunskapsvetenskap.se “Pedagogiken saknar Profession i Skola och Arbetsliv”.
    Att hitta de undermåliga lärarna med hjälp av “lektionsobservationer” kan inte försvaras med de 5 + 4 FAKTA som redovisas i artikeln. Se min diskussion om sådana FAKTA i bloggen!

    • i undrar hur du kom fram till att vi vill ” hitta de undermåliga lärarna”, genom att läsa vårt inlägg?
      Hälsningar
      Bernt Friberg

  2. I princip hyllar jag artikelns fokus och förslag på åtgärder, men man riskerar att bortse från dem som ska genomföra förändringarna – lärarna. Vilka incitament för dem kan skapas för att med lust låta sig observeras? Jag tror att det är rätt svårt, och kan inte jämföras med flera andra länders lärarkårer vilka är mer hierarkiskt styrda. Vi har en stark lärarkår med starkt fackligt stöd som ståndaktigt hävdar sin professionella autonomi. Den bör vi vara rädda om. “Tricket” för att ändå åstadkomma de nödvändiga förändringar som artikeln beskriver är att få lärarkåren att själva “upptäcka” fördelarna med en ökad professionaliseringsgrad, vilket enligt mig innefattar det som står i artikeln.

    • Del 1 (av 8) svar till Pål Christensson – Systematik och en känsla:

      Frågan/kommentaren till vår artikel är: ”Vilka incitament för dem (lärarna) kan skapas för att med lust låta sig observeras?”
      2017 intervjuade Lärarnas Riksförbund 1607 lärare om vad de tyckte om sina rektorer. Då framkom många kommentarer av den här karaktären:
      – ”Jag har haft tre lektionsbersök av rektor – 1975, 1977 och 1978”.

    • Del 2 (av 8): Parallellt genomförde Novus samma år på uppdrag av Successful Schools en intervjuundersökning med frågor till grundskole- och gymnasielärare.
      Det var då bara 11 procent av lärarna som hade fått någon form av återkoppling på sin undervisning – från rektor, kollega eller konsult. Bilden som undersökningen gav är att vara lärare är ett ensamyrke.
      Så är det fortfarande även om olika typer av två-lärarskap har börjat bli vanligare inom vissa skolformer.

  3. Del 3 (av 8): Den andra sidan av myntet visar sig på skolor där arbetet med att besöka klassrum och att ge återkoppling genomförs med ett mycket medvetet fokus på att det ska upplevas som meningsfullt för lärarna. Där besöken följs upp med didaktiska samtal av tränade skolledare och lärare som ger möjlighet till reflektion för läraren samt där lärare får se varandras praktik och samtala om den. Där lärare blir bekräftade i sitt arbete och får konkreta inspel och uppslag till utvecklingsmöjligheter.

  4. Del 4 (av 8): Den sidan av myntet handlar om att lärare, som har varit svältfödda på återkoppling kring alla 100-tals lektioner de genomför varje läsår, vill bara ha mer. De ber ofta om mer frekventa eller fler besök. Helt naturligt när de blir ”sedda” och får möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll tillsammans med kollegor och under ledning av rektor som tar sitt ansvar utifrån Skollagen för att säkerställa en likvärdig och hög kvalitet på undervisningen i alla klassrum.

  5. Del 5 (av 8): Denna typ av arbete leder också till ökad tillit lärare emellan och mellan lärare och skolledning. Skolan utvecklar sitt sociala kapital. Att tydligt koppla arbetet till evidens – beforskad eller beprövad – påverkar också graden av tillit och förtroende. Lärare är precis som alla andra yrkesutövare allergiska mot allmänt tyckande. Att få utvecklas i ett kollegialt lärande som vilar på vetenskaplig grund ökar känslan av att vara en professionell lärare. Skolan utvecklar sitt professionella kapital. Lärarna känner utvecklingsglädje tillsammans.

  6. Del 6 av 8): Ett incitament kan exemplifieras med detta citat från en lärare:
    ”… Jag har inte känt mig kritiserad utan snarare uppmärksammad på detaljer och andra perspektiv. Det har hjälpt mig att stanna upp och tänka om kring saker som kanske blivit gjorda av vana eller utan så mycket eftertanke… ”
    Källa: Skolkompaniet/Fibbla Kompetens

  7. Del 7 (av 8): Ett annat incitament kan vara att som undervisande lärare få känna att jag under det här läsåret…
    – fått meningsfull återkoppling som lett till reflektion och djupare tankar än tidigare kring min egen praktik.
    – deltagit i kollegialt lärande och observerat andra lärares strategier under lektionerna.
    – höjt kvaliteten i min undervisning för lärande ännu mer.
    – ökat förväntningarna på mig själv under lektionerna.
    – ökat nivån av utmaning för och förväntningarna på eleverna under lektionerna.
    Källa: OLEVI

  8. Del 8 (av 8): Det viktigaste incitamentet är givetvis eleverna – att få uppleva känslan man får när man ser dem lära och utvecklas.

  9. Svar till Bernt Friberg:
    Se FAKTA 1 i gruppen om 4!
    De 10 % lärare som leder undervisning bäst ger 1.5 år lärande/år
    Men 10 % lärare som leder undervisning sämst ger 0,5 år lärande/år
    Är inte en sådan mätning av FAKTA ett bevis på att man letar undermåligheten för åtgärder?

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »