Pär Engström: Lärarna är samhällets viktigaste yrkesgrupp?

En vanligt förekommande slogan från lärare och representanter för läraryrket är att hävda att lärarna är den viktigaste yrkesgruppen i samhället. På vilket sätt som lärarna anser sig vara viktigare än alla andra yrkesgrupper diskuteras dock sällan. Författaren till nedanstående artikel diskuterar tre möjliga sätt att pröva hävdandet av lärares unika roll. (red)

 

Lärarkåren har fått i uppdrag att förse elever med grundläggande kunskaper i främst matematik och svenska

Detta argument utgår dels från att matematik och svenska är grundläggande kunskaper för nästan all kunskapsbildning i skolan, dels från att det endast är legitimerade lärare som kan förse eleverna med denna kunskap. Styrkan i argumentet är att läsförståelse och matematik har framhållits som centrala områden i internationella kunskapsmätningar. Detta innebär i sin tur att skolans och lärarnas yrkesidentitet alltmer har knutits till hur väl eleverna presterar i läsförståelse och matematiska test.

Svagheten i denna punkt är att läsförståelse och matematik inte kopplas till samhället utan kan gälla i alla samhällen, demokratier såväl som diktaturer. Det vill säga lärarkåren kan i denna punkt vara den viktigaste yrkesgruppen såväl i Nazityskland som i Sverige för att respektive samhällens politik skulle förverkligas.

Ett annat problem är att framhålla hela lärarkårens särställning i detta uppdrag. Om svenska och matematik är grunden för skolans verksamhet borde förskollärare och grundlärare f-3 framhållas som samhällets viktigaste yrkesgrupper, eftersom de har fått i uppdrag att förse eleverna med grunderna i just svenska och matematik

 

Lärarkåren har fått i uppdrag att rusta elever för kommande arbetsliv

Detta argument utgår från att lärare ska utbilda elever för en kommande arbetsmarknad. Detta innebär i sin tur att lärarna inte kan avlägsna sig från det övriga samhället och hävda sin självständighet och bildningstradition. Det är snarare det övriga samhället, läs arbetsmarknaden, som beställer en produkt (kunskaper) av skolan. Detta innebär att kunskapen inte har ett värde i sig utan att kunskapen endast har ett värde när den kan omsättas i ett ekonomiskt lönande arbetsliv.

Det svåra är här att avgöra vilka kunskaper och kompetenser som är lönsamma i ett kommande arbetsliv. Detta eftersom arbetslivet förändras, yrken kommer och yrken går. Det blir därför svårt att hävda att det är just lärarkåren som för rätt tidpunkt levererat rätt kunskaper till ett företag. Risken finns att företaget anser elevernas kunskaper som oanvändbara och att de istället får bekosta en egen utbildning av sin personal. För att råda bot på detta kan lärarkåren analysera den framtidsforskning som finns om arbetsliv. Ett exempel är Brynjolfssons och Mcafees (2014) forskning. De förutspår en förändring som innebär att yrken som dels är manuella, dels innehåller beräkningar av olika slag (t.ex. ekonomiska rådgivare) kommer att försvinna och ersättas med datorer, medan yrken som innehåller kreativa och sociala kompetenser kommer att bli centrala, liksom givetvis IKT-kompetens. Till och med läkaryrket förutspås till stora delar kunna ersättas med datorer.

En annan lösning är att staten tar på sig ett uppdrag att rusta skolelever för en flexibel arbetsmarknad, där skolan antas vara början till ett livslångt lärande. Detta finns inklämt i olika styrdokument, t.ex. genom begreppet ”entreprenöriellt lärande”. Det vill säga lärandet som en process blir här centralt. Om lärande som process är centralt och till viss del bestäms av utomstående påverkar detta lärarnas professionella autonomi att välja undervisningsmetoder.

 

Lärarkåren har fått i uppdrag att rusta eleverna för att förändra samhället till det bättre

Detta argument utgår från att läraryrket i första hand är ett politiskt uppdrag. Lärare förväntas socialisera in eleverna som politiska medborgare i ett samhälle. Den utbildningsfilosofi som används för detta uppdrag är rekonstruktionism (Stensmo 2011), vilket bygger på att skolan ska identifiera grundläggande problem i samhället och diskutera hur dessa problem kan lösas. Beroende på hur stort handlingsutrymme lärarkåren lyckas tillskansa sig kan de, i varierande grad, hävda sin samhälleliga status som centrala förändringsagenter och samhällsbyggare. De kan också hävda sin unika möjlighet att påverka en hel generations politiska socialisering.

Även här utgår lärarkåren från framtidsforskning. Men i motsats till punkt 2 där lärarna vill att eleverna ska anpassas till framtida arbetsliv så vill lärarna här att eleverna ska bidra till en förändring av framtida samhälle. En forskning som då kan bli aktuell är t.ex. Guy Standing (2013) om en social klass i vardande, prekariatet. Prekariatet definieras som ett proletariat som lever under prekära förhållanden, t.ex. med tillfälliga anställningar, beredda att när som helst ta ett jobb. Eftersom denna klass lever under prekära förhållanden kan ett mål vara att förändra arbetsmarknaden så att denna grupp människor kan leva under bättre förhållanden. En deluppgift kan vara att undersöka moraliska, ekonomiska och politiska aspekter av Standings förslag om medborgarlön.

Ett sätt att implementera lärarkårens politiska uppdrag kan vara att utöka ett av de fyra centrala perspektiven som omnämns i Lgr 11 (och som tidigare omnämndes i Lpo 94). Det om hållbar utveckling.

Målet är den sociala hållbara utvecklingen. Detta mål kan t.ex. utgå från frågan: Vad vill vi göra med våra liv?

Medlet för våra sociala mål är ekonomin och kan t.ex. utgå från frågan: Hur kan ekonomin organiseras och genomföras för att den ska främja våra sociala mål?

Ramen för ekonomin är ekologin: Vilka gränser sätter vår planet för att ekonomin ska bli hållbar för nuvarande och kommande generationer?

Skolans ämnen och kunskaper sorteras in under detta uppdrag och blir ett medel i en samhällsförändring. Målet och meningen med våra liv kan diskuteras med hjälp humanistiska ämnen men även med hjälp av estetiska ämnen som bild och musik och ett hälsofrämjande ämne som idrott. Organiseringen av ekonomin och även av våra sociala liv kan kopplas till humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen och kan ha delfrågor som: Vad kan vi lära oss av historien i dessa frågor? Egna erfarenheter? Hur ser det ut i dag? Vilka intressekonflikter finns? Vilka maktaspekter påverkar organiseringen? Geografi kan koppla samman ekonomi och ekologi. Teknikämnet kan beröra frågor om vilken teknik samhället och privatpersoner behöver för att ekonomin ska bli ekologiskt hållbar?

*

Ovanstående frågor diskuteras, analyseras och examineras inom skolan, men används också i diskussion med omgivande samhälle.

Nackdelen med att lärarkåren bemyndigas att identifiera vad som behöver förändras i ett samhälle är att olika skolor, lärarkårer etc. kan göra olika prioriteringar av vad som behöver förändras. Utbildningens likvärdighet får därmed en annan innebörd. En annan aspekt är att skoldebatten under de senaste 20 åren har utgått från en konflikt mellan kunskap och flum. Detta påverkar en implementering av såväl punkt 2 (framtida arbetsliv) som punkt 3 (förändra samhället) eftersom båda har målsättningar som är svåra att mäta och de riskerar därmed att betraktas som flummiga. Motståndarna till punkt 2 och 3 kan hävda att kunskapsmätningarna i svenska och matematik pekar på en nedåtgående trend och att punkt 1 därför måste vara skolans fokus och inget annat.

Utav de argument jag har framfört bedömer jag att argumenten i punkt 3 väger tyngst. Punkt 3 står i motsatsställning till punkt 2 vad gäller skolans syfte. Dessutom utvidgas punkt 1 till att gälla flera kompetenser än matematik och svenska och också att dessa kompetenser tjänar ett specifikt syfte, hållbar utveckling. Genom punkt 3 kan lärarkåren verka för att skolan har en samhällsbyggande och integrerande funktion samtidigt som det finns möjlighet att differentiera utifrån olika utvecklingsaspekter.

 

(Pär Engström är fil. doktor i sociologi och lektor i utbildningsvetenskap samt ämnesansvarig för Samhällskunskap i en lärarutbildning)

 

Referenser

Brynjlofsson, Erik & Mcafee, Andrew (2014). The Second Machine Age. Work, progress and prosperity in a time of brilliant technologies. Ww. Norton.

Standing, Guy (2013). Prekariatet. Den nya farliga klassen. Göteborg: Daidalos.

Stensmo, Christer (2011). Pedagogisk filosofi. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 Comments on “Pär Engström: Lärarna är samhällets viktigaste yrkesgrupp?

  1. Dagens lärare har inte den minsta chans att till någon väsentlig del kunna utföra de tre uppdrag som här ges dem.
    Matematik och svenska var de viktigare ämnena för 50 är sedan, och dagens lärare går från skolan till lärarutbildning och blir sedan lärare utan att ha tillbringat en dag i det normala arbetslivet eller i det samhällsliv de är satta till att förbättra.

    Det är givetvis inte lärarnas personliga fel att så är fallet, utan det är samhällsutvecklingen som sprungit dem förbi.

    Vi kan idag designa och konstruera en modern, jämlik och förstklassig skola som kan till alla punkter fullgöra de tre uppdragen, men det måste bli en konstruktion som är helt annorlunda mot den traditionella.

    Se den nya hemsidan http://www.sweducation.eu

    Lennart Swahn

  2. Jag undrar alltid hur man i en rimligen oplanerbar och oförutsebar utveckling kan fastslå att någon enskild förmåga eller något speciellt kunskapsinnehåll kan vara avgörande. Nicolas Nassim Taleb visar (i The Black Swan) att framtiden är ett “unknown unknown”, dvs. okänt på ett sådant sätt att våra extrapoleringar utifrån de senaste 10, 100 eller 1000 åren måste bli vilseledande. Vad värre är: de är förankrade i ideologier som utger sig för att vara självklara och eviga sanningar. Det är förstås ok om lärare fastslår att latin, matematik, grekiska dramer eller entreprenörsandan är DEN avgörande aspekten för de närmaste 70-80 åren av elevenas liv, men då borde man klargöra sina ideologiska utgångspunkter. Eller så borde vi acceptera att vi faktiskt inte vet, att framtiden är en open-end-historia och ingen logisk fortsättning av några villkorligt utvalda hållpunkter. Men då landar vi i en helt annan pedagogik.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS