Pedro De Bruyckere: Det finns ett korn av sanning i varje lögn: Brain Gym

Pedro de Bruyckere, forskare och lärarutbildare från Gent, tar sig an nästa av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning, den om Brain Gym/hjärngympa. Tidigare avsnitt kan du läsa h​är​ och här​ (red).

Åh nej, kom inte dragandes med den där myten om Brain Gym igen ….

Tyvärr, men ha lite tålamod! Den här serien handlar ju inte att bara om att genomskåda myter, utan också om att leta efter sanningskorn i pedagogiska myter. Och glöm inte att även om sanningen om Brain Gym avslöjades för åratal sedan (Goldacre, 2010) och fanns på listan över neuromyter i vår bok (De Bruyckere, Kirschner, & Hulshof, 2015), så är den trots det fortfarande mycket populär inom utbildning (t.ex. Dekker et al, 2012, Howard-Jones, 2014).

Vad är Brain Gym nu igen?

Brain Gym-programmet utvecklades på 1970-talet av Paul och Gail Dennison och består av 26 fysiska aktiviteter för att aktivera lärande i hjärnan. En av dessa övningar är “​långsam 8:a​”, som går till ungefär så här:

Sträck ut armen rakt framför dig. Det ska vara i axelhöjd. Med tummen pekande mot taket, forma långsamt och smidigt formen av en stor 8:a. När du ritar 8:an, försök att fokusera blicken på tummen.​

En av de idéerna bakom Brain Gym är att inlärningssvårigheter beror på avbrott mellan vissa delar av hjärnan och resten av kroppen. Detta påstående stöds inte av forskningen. Också andra av idéerna dras med vetenskapliga problem minst sagt, till exempel sådana som är nära relaterade till den populära myten om vänster och höger hjärnhalva och den antagna existensen av “hjärnknappar”. De senare skulle vara fläckar på nacken som vid beröring på vissa sätt kan stimulera blodflödet till hjärnan. Alla mina egna hjärnknappar säger nej och detsamma gjorde forskningen (Howard-Jones, 2007). Men det är alltid roligt när människor dessutom uppfinner sitt eget forskningsområde, i detta fall ​Educational Kinesiology​.

Men … finns det någon sanning i myten?

Först av allt, ja. De flesta av oss har två hjärnhalvor. Det är intressant, men inget att oroa sig för eftersom vi inte har någon dominerande halva (Nielsen et al, 2013). Forskare kontrollerade om över 1100 personer använde den ena av sina hjärnhalvor mer än den andra hela tiden. Nej, så var det inte. Om du hör påståendet att vi inte använder hela vår hjärna eller att vi skulle använda en halva mer, så gäller bara ​“Run, Forrest, run …”

Men det finns en annan del av sanningen som är värd att nämna och som kan faktiskt spela en viktig roll i skolans vardag; fysisk träning påverkar lärandet.

Kanske kommer du ihåg ​The Classroom Experiment,​ BBC-dokumentären i två delar baserad på Dylan Wiliams arbete. Ett av de första sakerna Dylan Wiliam introducerade var en daglig dos fysisk träning. Precis som många studier visat, kan 15 minuters fysisk aktivitet gynna inlärning. Tja, vissa studier säger 7 minuter, men för att göra det lite mer hälsosamt, 15 minuter skadar inte. Intressant är också att övningarna inte behöver ligga innan inlärningen – återigen något som några Brain Gym förespråkare säger. Även om eleverna springer någon kilometer efteråt, så kan det ge en positiv effekt (urval av studier som stöder detta: Danbert et al, 2014; Hillman et al, 2014; Ma, et al, 2014; Tine, 2014).

En liten varning – vissa studier har tidigare förklarat att aktiviteten borde vara samtidigt som inlärningen, men här överlägger juryn fortfarande. Ovanstående studier visar enbart att före eller efter ger fördelar.

Och nej, man behöver inte alls någon långsam 8:a …

Pedro De Bruyckere är en pedagogisk forskare och lärarutbildare vid Arteveldehogeschool i Gent sedan 2001 och Leiden University sedan 2018. Han är medförfattare till boken Moderna myter om lärande och utbildning tillsammans med Paul Kirschner och Casper Hulshof och den egna boken The Ingredients for Great Teaching. Han bloggar på http://www.theEconomyofMeaning.com och finns på Twitter som @thebandb.

Översättningen gjord av Sara Hjelm.

Referenser:

Danbert, S. J., Pivarnik, J. M., McNeil, R. N., & Washington, I. J. (2014). Academic success and retention: the role of recreational sports fitness facilities. Recreational Sports Journal, 38(1), 14-22.

Dekker, S., Lee, N. C., Howard-Jones, P., & Jolles, J. (2012). Neuromyths in education: Prevalence and predictors of misconceptions among teachers. ​Frontiers in psychology​, ​3​, 429.

Goldacre, B. (2010). ​Bad science: Quacks, hacks, and big pharma flacks​. McClelland & Stewart.

Hillman, C. H., Pontifex, M. B., Castelli, D. M., Khan, N. A., Raine, L. B., Scudder, M. R., … & Kamijo, K. (2014). Effects of the FITKids randomized controlled trial on executive control and brain function. Pediatrics,​ 134(4), e1063-e1071.

Howard-Jones, P. A. (2007). Neuroscience and education: Issues and opportunities.

Howard-Jones, P. A. (2014). Neuroscience and education: myths and messages. ​Nature Reviews Neuroscience​, ​15(​ 12), 817.

Hyatt, K. J. (2007). Brain Gym®: Building stronger brains or wishful thinking? Remedial and Special Education, 28(2), 117–124.

Ma, J. K., Mare, L. L., & Gurd, B. J. (2014). Classroom-based high-intensity interval activity improves off-task behaviour in primary school students​. Applied Physiology, Nutrition, and Metabolism,​ 39(12), 1332-1337.

Nielsen, J. A., Zielinski, B. A., Ferguson, M. A., Lainhart, J. E., & Anderson, J. S. (2013). An evaluation of the left-brain vs. right-brain hypothesis with resting state functional connectivity magnetic resonance imaging. ​PloS one​, ​8(​ 8), e71275.

Tine, M. (2014). Acute aerobic exercise: an intervention for the selective visual attention and reading comprehension of low-income adolescents. Frontiers in psychology, 5.