Alex Quigley: Att överbrygga klyftan i ordförråd

Lärare i alla ämnen har resurser, som vi kanske inte tänker på, menar Alex Quigley. Vi bär med oss ett ordförråd som elever har nytta av och som kan berika deras skolgång och fortsatta liv, men som det krävs medvetet och strukturerat arbete för att förmedla.

”Hur många ord kan du?”

Det här kan tyckas vara en förbryllande fråga. Även om vi använder ord hela dagen när vi talar, läser och skriver, ägnar vi sällan så mycket uppmärksamhet åt ordens värde eller ställer oss sådana frågor. Vi har alla samlat på oss ett stort förråd av ord och de är en så integrerad del av vilka vi är att vi knappt märker dem. Men även om vi är verkliga experter på ord, underskattar vi hur många ord vi känner till.

Vi är omgivna av en stor mängd ord och de påverkar i hög grad våra liv. Ord vi använder och tar emot, hör och talar. Från vaggan till middagsbordet, från klassrummet till styrelserummet, kan vår ordrikedom bestämma vår status i livet. För våra elever är sådana ord avgörande för framgång i skolan.

Många politiker har hörts lova att de ska överbrygga klyftan av social ojämlikhet, men det är sällan vi kan berömma dem för att ha lyckats med det. Klyftorna mellan rika och fattiga i samhället är mångåriga och djupt rotade, så få politiska beslut tycks kunna lindra de skadliga effekterna för barn som lever under socialt utsatta förhållanden. Problemet verkar vara för stort och för komplext, trots att vi uttrycker vår oro och försöker se till att våra demokratiska röster räknas. I skolan kan vi, även om vi inte kan få ett slut på ojämlikheten, inte heller bara sitta och vänta på att den ska försvinna. Ett sätt som vi kan hjälpa de mest utsatta barnen i vår vård är genom att dela med oss av något som verkar vara obetydligt för oss, men som kan vara begripligt, hanterbart och slutligen omvälvande för dem. Vi kan dela med oss av vår uppsjö av ord.

Genom att minska skillnaden i ordförråd mellan eleverna i klassrummet, kan vi erbjuda viktiga akademiska verktyg för skolframgång och förmågan att kommunicera med förtroende i världen utanför skolans grindar.

Genom att erkänna värdet av att utveckla ordförrådet, kan vi starta arbetet med att minska kunskapsgapet som existerar i klassrummet. Erkännande är ett första steg, men för att ta itu med de väl dokumenterade kunskapsluckorna i våra skolor och klassrum, behöver vi angripa skillnaderna i ordförråd. Det finns ingen enkel lösning för att förbättra alla utbildningsresultat för våra elever, men som E. D. Hirsch konstaterar, är ordförrådet ett bra ställe att börja på:

“Vocabulary size is a convenient proxy for a whole range of educational attainments and abilities – not just skill in reading, writing, listening, and speaking, but also general knowledge of science, history and the arts.”

A Wealth of Words, by E. D. Hirsch

Till att börja med vi måste definiera vår uppfattning om ordförråd mer exakt. Vi har två typer av ordförråd: Först vårt mottagningsordförråd – det vill säga de ord vi hör och läser. Sedan vårt uttrycksordförråd – de ord vi säger och skriver. Dessa två ordförråd är inte exakt lika. Till exempel är vårt ordförråd för läsning oftast mycket mer omfattande än det ordförråd vi använder när vi talar. Vi kan förstå vissa ord när vi lyssnar och läser, men kan dem inte tillräckligt bra för att själva använda dem i skrift.

Vi vet att samtal är en väletablerad lösning för att utveckla barns ordförråd. Det dagliga livet för den ”ordrika” kännetecknas av prat runt middagsbordet, men också debatt och diskussion i klassrummet. Motsatsen finns naturligtvis också, det vill säga barn som missgynnas av en brist på samtal. Catherine Snow från Harvard har publicerat forskning, som visar att ”prat runt middagsbordet” påverkar språkutveckling och skolframgång senare i livet.

Förvånande nog är det bara ett litet antal ord som dominerar i vårt dagliga tal. Omkring 2000 ord utgör 80 procent av vårt talade språk. Och det här är viktigt. Om vi bara uppmuntrar samtal i klassrummet, utan en strukturerad metod för att använda ett mer akademiskt språkbruk, kommer detta inte att utveckla våra elevers språk. Om vi vet vilka ord som är i dagligt bruk, kan vi hjälpa våra elever att utveckla sitt tal med ett akademiskt ordförråd, som leder till framgång utanför skolgrinden.

Liksom för de flesta komplexa problem, krävs en komplex lösning för att hjälpa barn att maximera sitt lärande (i och utanför klassrummet). Och ändå, genom att fokusera på ordförrådets utveckling, kan vi erbjuda lärare 50 000 små lösningar, som går att hitta i ordlistan. Vi kan fokusera på en akademisk diskussion i klassrummet, läsa komplexa texter, undervisa om ordförråd och mycket mer. Om lärare får stöd att lära sig lite mer om ord, har vi möjlighet att erbjuda våra elever en mängd ord som kan få dem blomstra i skolan. Och långt utanför.

Alex Quigley är författare till böckerna “Closing the Vocabulary Gap” och “The Confident Teacher” samt skriver bloggen The confident teacher. Han arbetar som utvecklingsledare och ämnesföreträdare i engelska vid Huntington Research School i York.

Referenser

Snow, C. E., & Beals, D. E. (2006). Mealtime talk that supports literacy development. New Directions for Child and Adolescent Development, 111, 51 – 66.