Anna Åkerfeldt: Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter
Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt för FoU-programmet Digitala lärmiljöer (red.).
Den reguljära fjärr- och distansundervisningen behöver ta större plats som undervisningsform i svensk skola för att kunna utvecklas och ge elever möjlighet till likvärdig utbildning. I Ifous treåriga FoU-program Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning (DigiLi), där åtta skolhuvudmän arbetar tillsammans med forskare från Åbo Akademi och Stockholms universitet, fördjupar vi kunskapen om hur man kan utveckla de digitala undervisningsformerna, såväl ur ett praktiskt som ett teoretiskt perspektiv. Vad vi har fått erfara det senaste året är att den reguljära fjärr- och distansundervisningen har blandats ihop med undervisningen som skett under Covid-19-pandemin. Lärare och skolledare runt om i Sverige har gjort ett fantastiskt arbete med att ställa om undervisningen och i många fall med mycket goda resultat under rådande omständigheter. Vad vi vill lyfta och påpeka är att undervisningen som skett under pandemiåret har varit och är en temporär lösning som snabbt har byggts upp för att – så snart det är möjligt – överges till förmån för ordinarie klassrumsundervisning. Den reguljära fjärr- och distansundervisningen å andra sidan bygger på hållbara principer där skolhuvudmän och lärare under längre tid arbetat och arbetar med att skapa långsiktiga och hållbara lösningar som gynnar elever på olika sätt runt om i Sverige. För att skilja på den reguljära fjärr- och distansundervisningen och de temporära undervisningsformerna väljer vi att benämna den temporära undervisningen som skett under pandemiåret för nödundervisning (jämför Emergency Online Learning, Abou-Khalil, m. fl., 2021).
Vi ser att det finns risker med att likställa nödundervisningen med den reguljära fjärr- och distansundervisningen. En risk är att skolhuvudmän och politiker inte vågar satsa på att utveckla formerna för fjärr- och distansundervisning med rädsla för försämring av undervisningskvalitet. Detta blir förödande framför allt för elever som i dag studerar via fjärr eller distans, men också för framtiden och utvecklingen av undervisningen. Coronapandemin kommer att avta men den kommer inte försvinna. Enligt World Economic Forum kommer pandemierna allt tätare i framtiden vilket ställer krav på utbildningsväsendet att ständigt anpassa organisationen och hitta hållbara och skalbara lösningar för att säkra likvärdig utbildning och framtida kompetensförsörjning.
Lärare som i dag arbetar med fjärr- och distansundervisning på reguljär basis vittnar om en rädsla att satsa på fjärr- och distansundervisningen framåt. Skolledare är tveksamma till att satsa på utbyggnaden av undervisningsformen bland annat på grund av de larmrapporter som kommit det senaste året som bland annat vittnar om elevers försämrade psykiska hälsa som bland annat Sveriges Elevkårers undersöknings från 2020 som visar på. I en gymnasielevundersökning gjord av Ifous beskriver eleverna att de saknar sina klasskamrater och stöd och hjälp från lärarna (Åkerfeldt & Hermansson, 2021). Rädslan för sjunkande undervisningskvalitet såväl som för ökad psykisk och fysisk ohälsa är befogad men dessa undersökningar gäller framför allt nödundervisningen. Även om utmaningarna finns vill vi här lyfta och belysa möjligheterna med fjärr- och distansundervisning.
Från den 1 juli 2021 gäller nya regler som ger ökade möjligheter att organisera för fjärr- och distansundervisning än tidigare. Även om det ändrade regelverket skapar ökade möjligheter menar vi att det inte räcker. Efter den 1 juli har vi fortfarande ett regelverk som delvis begränsar möjligheten för grund- och gymnasieskolor att undervisa i en blandad miljö, det vill säga både när-, fjärr- och distansundervisning, även om det finns undantag där skolor som Korrespondensgymnasiet bedriver framgångsrik distansundervisning på gymnasienivå. Gymnasiet har lång erfarenhet av att bland annat relationsskapande, säkerställa kvalitativ undervisning, skapa skolanknytning, och rättssäker betygsättning på distans.
Även om undantag finns, såsom Korrespondensgymnasiet, kommer de ändringar som snart träder i kraft inte göra det möjligt att fullt ut ta tillvara de möjligheter som undervisning med hjälp av digitala resurser ger, anser vi. Möjligheterna med att kunna erbjuda och bedriva fjärr- och distansundervisning är ibland avgörande för att eleverna ska kunna läsa de ämnen de vill, och undervisas av en legitimerad lärare i. Det gäller framför allt modersmålsundervisning och moderna språk men även i andra ämnen.
Vår önskan är att den fortsatta debatten skiljer på nödundervisningen som skett under pandemin och den reguljära fjärr- och distansundervisningen som nogsamt är planerad och organiserad för. Vår förhoppning är att formerna för undervisningen bestäms utifrån syfte med undervisningen och individuella behov snarare än antagandet att den bästa undervisningen sker på plats i alla lägen. Vi måste bygga långsiktigt hållbara lösningar för både lärare och elever.
Anna Åkerfeldt är process- och projektledare vid Ifous och forskare vid Stockholms universitet
Bakom texten står även företrädare för ifous och huvudmän, som tillsammans med författaren driver FoU-programmet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning. Läs mer om programmet här.
Referenser
Abou-Khalil, V.,*, Helou, S. & Ogata, H. (2021). Emergency Online Learning in Low-Resource Settings: Effective Student Engagement Strategies. Education Sciences 11(1): 24. https://www.mdpi.com/2227-7102/11/1/24
Sveriges Elevkårer. (2020). Gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning under coronakrisen Undersökning bland Sveriges Elevkårers medlemmar april 2020. https://sverigeselevkarer.se/media/1860/underso-kning-gymnasieelevers-distansundervisning-under-coronakris-2020.pdf
Åkerfeldt, A. & Hermansson, K. (2021). Ifous fokuserar: Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv. https://www.ifous.se/app/uploads/2021/02/202101-ifous-fokuserar-fjarr-och-distansundervisning-f.pdf
Bild: Giovanni Gagliardi
Ett verkligt nödvändigt inlägg. Det är nu trettio år sedan Umeå Universitet testade ett videokonferens system för Västerbottens inland. Och då fick man beställa telefonledningar för uppkoppling. Sedan har det inte hänt mycket på den pedagogiska sidan utan man har låtit barn och ungdomars virtuella verklighet bestå av underhållning och skvaller. Fjärr och distansundervisning med anpassning för olika behov skulle tillsammans med bibliotek och databaser kunna bredda barn och ungdomars lärande. Skulle man dessutom kunna sluta förbund med spelindustrin och producera fler lärande , roliga och engagerande spel skulle skoldagarna kunna vara halva dygnet för många ungdomar. Det är ju allmänt känt att dataspel är lärande i engelska så varför inte andra ämnen ? Skolan är ju en institution som man levlar sig igenom först femton år och sedan livslångt.
Ifous = innovation, forskning och utveckling i skola och förskola. Snyggt om man hade redovisat att följande 3 huvudmannaorganisationer idag står för verksamheten: Sveriges Kommuner och Regioner, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund.
Vad verklig DISTANSUNDERVISNING kännetecknas av, framgår av min studie Holm 2018:
“Distance Education och KMK(R) Modellens 5 kategorier”
Det är nu 55 år sedan jag i skolan fick lyssna på Skolradion och det australiensiska fenomenet School of the Air. Via kortvågsradio hade eleverna kontakt med sina lärare en timme om dagen och arbetade sedan själva med sin skoluppgifterna. School of the Air finns fortfarande kvar, men idag används internet.
Anna Åkerfeldts förslag är en moderniserad version av en idé som passar en glesbygd där avståndet till närmaste granne är ett par mil och till skolan 20–30 mil. Var bor den eleven?
I andra fall är hennes förslag ett stickspår, som bara kan tillfredsställa tekniknördar.
Anna Ekström har sedan 2011 gjort farliga RETORISKA FÖRSKJUTNINGAR i Skolan.
Och Arne, berättar om SKOLRADION som kortvågsradio i samband med GLESBYGD och Australien. Men Sveriges GLESBYGDS-undervisning byggdes upp av Hermods Robertsforsskolor och Postverket.
Och SKOLRADION blev en kvalitets-tillgång för många fler elever med musikpedagog Olof Hult och skolkören i Malmö och Sofielundsskolan på 1950-talet.
Pandemin har kvalitets-försämrat begrepp som FJÄRRUNDERVISNING och DISTANSUNDERVSINING.