Anna de Matos Lundström: Mer modern undervisning i moderna språk

Undervisningen i moderna språk har att kämpa mot  en undervisningstradition som bottnar i grammatikundervisning och tragglande av glosor. Vad som behövs är en utveckling av språkdidaktiken i riktning mot den i styrdokumenten framhållna kommunikativa språkundervisningen. Med det som kallas pragmatisk kompetens kan en sådan undervisning bli vetenskapligt underbyggd. (red.). 

Undervisningen i Moderna språk (där främst tyska, franska och spanska ingår) kämpar i motvind, en motvind som består i en stark undervisningstradition. Det är en tradition med rötter i grammatikundervisning, översättningsövningar och tragglande av glosor, som knappast är förenligt med dagens styrdokument. I styrdokumenten förespråkas tvärtom en kommunikativ språkundervisning, byggd på vetenskaplig grund.

Kommunikativ språkundervisning är undervisning vars mål är att utveckla förmågan till kommunikation; att förstå och göra sig förstådd i många olika sammanhang genom att prata, samtala, skriva, lyssna och läsa. Det innebär samtidigt att annat innehåll i undervisningen, som till exempel explicit grammatikundervisning, inte bör ses som ett mål i sig utan enbart som ett medel för att nå det övergripande målet, och ”förtydliga och berika kommunikationen” (Skolverket, 2017).

Med undervisning byggd på vetenskaplig grund menar jag att läraren använder ändamålsenliga metoder med stöd från forskning för att nå målet. Så ser det inte ut idag.

Visserligen är den rådande undervisningstraditionen formad av vetenskap om språk och språkinlärning och i viss mån språkundervisning, men rön från nyare språkdidaktisk forskning når sällan ut till lärarna i klassrummet. Till stor del för att sådan svensk, språkdidaktisk forskning är eftersatt men också för att den sällan är relevant för lärare, eller tillgänglig i artiklar som läses av lärare.

Detta gör att den kommunikativa språkundervisningen som lärare enligt styrdokumenten trots allt är ålagda att bedriva, idag till mångt och mycket utformas av lärarna själva och deras egna erfarenheter som språkstudenter. För inte heller har det funnits särskilt många fortbildningsmöjligheter för oss språklärare. Generellt har varken ämnet eller språklärarna varit särskilt prioriterade. Detta trots att ett av EUs långsiktiga mål är att alla medborgare i medlemsstaterna ska studera och lära sig minst två främmande språk från en mycket tidig ålder.

Men glädjande nog verkar det äntligen vara vår tur. Det kommer snart att komma en satsning på de Moderna språken. I skrivande stund finns ett politiskt initiativ till att stärka ämnet, det så kallade ”språksprånget”. Men man vet inte än vad detta språng kommer att fokusera på. Om jag fick önska skulle fokus vara den allsidiga kommunikativa förmågan i inlärning av ett främmande språk, med tyngd på den del av förmågan som kallas pragmatisk kompetens.

Skolverket definierar den allsidiga kommunikativa förmågan utifrån den Gemensamma Europeiska Referensramen för Språk och dess beskrivning av den kommunikativa kompetensen, som innehåller tre viktiga nyckelkompetenser; den rent språkliga (lingvistiska), den sociala (sociolingvistiska) och den funktionella (pragmatiska). Den förmåga som tyvärr verkar vara totalt förbisedd av dessa tre, är den pragmatiska.

Den amerikanska utbildningsforskaren Jenny Thomas har i boken ”Meaning in Interaction” från 1995, beskrivit den pragmatiska kompetensen som förmågan att ”skapa och förstå mening i interaktionen”. Det är en bra definition, som också är passande i interkulturella sammanhang, i undervisning av andraspråkstalande elever, då den inte förutsätter språklig precision.

Den pragmatiska kompetensen i ett interkulturellt perspektiv innebär istället kunskap om kultur, normer, sociala koder och en förmåga att förstå och agera på ett adekvat sätt i olika situationer och sammanhang.

I Sverige finns ganska mycket forskning kring pragmatisk kompetens i främmande språk, men kopplingen till undervisningen är mycket begränsad. Det är egentligen inte förvånande då internationella studier visar att pragmatiska aspekter ges förhållandevis lite utrymme i undervisningen av främmande språk.

Med avstamp i internationell forskning och för att fylla tomrummet gällande pragmatiska aspekter i språkundervisningen har bland annat Jenny Morales Ruíz från Stockholms Universitet visat att språklärare lägger olika vikt vid pragmatiska aspekter i undervisningen beroende på om läraren har språket som modersmål eller inte, samtidigt som lärarens roll visat sig vara mycket viktig för att elevernas pragmatiska kompetens ska öka.

Resultatet från Ruíz forskning visar att lärarnas kontakt med målspråket inte verkar vara en betydande faktor för elevernas utveckling av den pragmatiska kompetensen. Däremot är lärarnas kunskap och medvetenhet om de pragmatiska aspekterna viktig. De lärare vars klasser hade bäst resultat menade att de använde sig mycket av digitala verktyg och internet, omedelbara bedömningar och feedback, gruppdiskussioner, elevnära temaarbeten med verklighetsförankring, explicita instruktioner och modellering.

Ett annat resultat från Morales Ruíz undersökning är att både lärarnas och elevernas uppfattning om läromedlen i spanska är negativ. Därtill har jag i en undersökning från 2013 visat att läromedel i spanska är mycket begränsade vad det gäller pragmatiska aspekter. Läromedlen lyfter vissa pragmatiska aspekter i form av pragmatisk information, till exempel att det personliga pronomenet Usted i spanskan ska användas vid artigt tilltal. Denna typ av explicita information har visserligen visat sig vara effektiv, men läromedlen knyter sällan informationen till praktiska övningar för att utveckla den pragmatiska kompetensen.

Det finns heller ingen tydlig integrering eller progression vad det gäller de pragmatiska aspekterna. Till exempel förekommer informationen om Usted ofta i grammatikavsnittet istället för att kanske vävas in i ett temaarbete. Vad det gäller progressionen skulle det vara önskvärt om de pragmatiska aspekterna kunde synliggöras mer och inkluderas stegvis med tydliga lärandemål.  Avsaknaden av detta försvårar för lärarna som använder läromedlet och i vissa fall kanske dessa inte alls behandlas.

Det är alltså enormt viktigt att det forskas mer om pragmatikens roll i språkundervisningen och att man fortbildar lärare i Moderna språk om hur de på ett målinriktat och medvetet sätt kan integrera pragmatiska aspekter i sin undervisning.

 

Anna De Matos är lärare i spanska och engelska och har i sin masteruppsats undersökt de pragmatiska aspekternas roll i läromedel i spanska

 

Referenser

Bravo, D. (2005). Competencia en la pragmática sociocultural del español: Actos de habla y cortesía. En Murillo Medrano, J. (ed.). Actas del II Coloquio Internacional del programa EDICE, Actos de habla y cortesía en distintas variedades del español: Perspectivas teóricas y metodológicas, pp. 363-374. San José de Costa Rica/Estocolmo: Programa EDICE.

Europarådet. (2002). Presidency conclusions. Barcelona European Council 15 and 16 March 2002.

De Matos Lundström, A. (2013). Los aspectos pragmáticos en manuales suecos de español como lengua extranjera: Su contribución al desarrollo de la competencia pragmática en el bachillerato. Master: Stockholms Universitet.

House, J. (1996). Developing Pragmatic Fluency in English as a Foreign Language: Routines and metapragmatic Awareness. Studies in Second Language Acquisition, Vol. 18 (Núm. 2), pp. 225-252. Cambridge: Cambridge University Press. Cambridge Journals.

Morales Ruíz, J. (2010). Estudio cualitativo de la enseñanza del lenguaje socio-pragmático en el español como segunda lengua.: ¿Cuál es el rol que le adjudica el profesor HN y HNN a la socio-pragmática?. Kandidat: Stockholms Universitet.

Morales Ruíz, J. (2015). Competencia sociopragmática en aprendientes de ELE: Un estudio cualitativo sobre factores incidentes en el aula de bachillerato. Master: Stockholms Universitet.

Nylén, A. (2014). Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning: Spansklärares värderingar, dilemman och förslag. Licentiatavhandling. Stockholms Universitet.

Skolverket, (2009). Gemensam Europeisk Referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning.

Skolverket. (2017). Kommentarsmaterial till kursplanen i Moderna språk.

Tholin, J. (2011). Språkdidaktik – ett bortglömt område. Alfa: För lärare i svenska, språk och samhällsorienterade ämnen. Utges av Lärarförbundet.

Tholin, J. (2012). Spännande forskning om språk och motivation. Alfa: För lärare i svenska, språk och samhällsorienterade ämnen. Utges av Lärarförbundet.

Thomas, J. (1995). Meaning in Interaction. London: Longman.

Vetenskapsrådet, (2014). Språkdidaktik- Arbetsmaterial 2014-09-29. Utbildningsvetenskapliga kommittén.

2 Comments on “Anna de Matos Lundström: Mer modern undervisning i moderna språk

  1. Episodisk evidens från en mindre undersökning. Huvudlärare i ett modernt språk:
    – Jodå, vi har upplevelseläsning och samtal om elevers upplevelser, men det kan vi ju inte ha förrän eleverna har den nödvändiga språkkompetensen.
    – Jaha, och när ungefär brukar de nå denna språkkompetens?
    – I regel inte alls.

    Först ska man kunna språket, sen får man använda språket för något som upplevs som relevant.

    • Men hur lär man sig språket då? först? Även den pragmatiska kompetensen har en progression. Att till exempel veta att man kindpussas när man hälsar i informella sammanhang i Spanien, och veta att det inte betyder något annat… och därmed kunna agera adekvat i en målspråkssituation är sådant som man kan väva in tidigt i undervisningen.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS