12 lärare: Vi känner inte igen oss i Lotta Edholms bild av skolan

Skolminister Lotta Edholms debattinlägg i SvD, där hon beskriver svensk skola som en plats där “idén om att lära ut fakta och kunskaper har frångåtts” och där “synen på inlärning måste förändras”, kanske främst ska ses som politisk retorik. Men onyanserade och illa underbyggda beskrivningar av skolan ger inte utgångspunkter för konstruktiva diskussioner om hur svensk skola kan och bör utvecklas. Vi känner inte alls igen oss i Lotta Edholms bild av skolan, skriver 12 förstelärare och lektorer på Anna Whitlocks gymnasium i Stockholm.
Vi lärare leder elevers arbete med att utveckla ett kunnande som gör dem till ansvarstagande samhällsmedborgare och kreativa individer, väl förberedda för vidare studier och yrkesliv. När vi betraktar skolan som institution och vårt arbete i den ser vi:
- Fakta är skolans utgångspunkt, nu liksom tidigare.
Det finns bilder av svensk skola som en tummelplats för löst tyckande och egna åsikter utan grund. Inget kunde vara mer felaktigt. I skolan arbetar eleverna med fakta – och med att ge skäl för varför fakta är fakta. Ytterst ska eleverna själva både kunna och vilja ta ansvar för att just fråga efter och ge skäl för fakta. Det är en bildningsresa, där eleverna utifrån sina erfarenheter växer in i ansvarig frihet och vågar stå upp för sina ståndpunkter därför att de har argument och kunskaper. Bildningsresan innebär och förutsätter aktivt deltagande i samtal, diskussioner och analyser. - Osäkerhet är en del av lärandeprocessen
Det finns också bilder av skolan som en plats där både innehåll och krav är dimmiga på ett sätt som skapar stress och osäkerhet hos eleverna. Vi håller inte med. Skolans styrdokument ger incitament och ramar för den undervisning som ska bedrivas. I läroplan och ämnesbeskrivningar synliggörs innehåll och perspektiv som eleverna ska möta, kunskaper de ska inhämta och förmågor de ska utveckla. Lärare har att hantera den komplexa uppgift det innebär att möjliggöra allt detta. Däri ingår också att lära elever att hantera den osäkerhet som är en del i allt lärande. Stress, som är ett stort problem för många elever inte minst på gymnasiet, kopplas ofta på ett alltför onyanserat sätt till osäkerhet. Tydliga ramar, tydliga förväntningar, tydliga uppgifter – allt detta är rimligt och riktigt i en studiesituation. Men den osäkerhet som det innebär att vara på väg att lära sig något, att inte riktigt ha klart för sig på vilket sätt en komplex uppgift ska lösas, den osäkerheten ingår i allt lärande. - Undervisning är lärarprofessionens ansvar
Undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket är lärarprofessionens ansvar och ett skäl till att läraren har akademisk utbildning. Med utgångspunkt i styrdokumentens formuleringar om innehåll i undervisningen är det lärarens uppgift att bedöma och urskilja på vilket sätt och hur länge olika kunskapsområden ska behandlas. Att urskilja vad som är väsentligt och oväsentligt är kärnan i lärares professionsutövning och kan därmed inte detaljstyras på politisk nivå. Inom ramen för det professionella omdömet ingår även uppgiften att bedöma elevers kunskapsutveckling och slutligen betygsätta deras kunskaper och förmågor. Att urskilja kvalitet i elevers kunnande, det som i styrdokumenten beskrivs som kunskaper och förmågor, kan bara göras utifrån en professionell helhetsbedömning och kan inte ersättas med enkla standardmetoder.
Det finns många diskussioner som måste föras om skolan, inte minst politiskt. Vi vill diskutera spänningsfälten mellan bildning och utbildning, mellan likvärdighet och likformighet, mellan det enkelt mätbara och det som urskiljs på andra sätt – spänningsfält som på olika sätt formar skolans verksamhet. Vi välkomnar politisk debatt med två förväntningar: nyanserade beskrivningar av skola och undervisning och en diskussion som förs med och inte om oss som arbetar i skolan.
Eva Bergman Chinapah, förstelärare, juridik och franska, Anna Whitlocks gymnasium, Stockholm
Niklas Brismar Pålsson, förstelärare, svenska och filosofi, Anna Whitlocks gymnasium, Stockholm
Karin Börjesson, förstelärare, psykologi, sociologi och religionskunskap, Anna Whitlocks gymnasium, Stockholm
Helena Danielsson Thorell, lektor, kemi och matematik, Anna Whitlocks gymnasium, Stockholm
Anna-Karin Fridolfsson, lektor, biologi, naturkunskap och kemi, Anna Whitlocks gymnasium, Stockholm
Mårten Hultgren, förstelärare, matematik, Anna Whitlocks gymnasium.
Anders Jonsson, förstelärare, biologi, kemi och naturkunskap, Anna Whitlocks gymnasium, Stockholm
Anna-Kari Kroik, specialpedagog, Anna Whitlocks gymnasium, Stockholm
Carl-Mikael Larsson, förstelärare, bild och design, Anna Whitlocks gymnasium, Stockholm
Katarina Lycken Rüter, förstelärare, svenska och religionskunskap, Anna Whitlocks gymnasium, Stockholm
Helena Svenson, förstelärare, svenska och franska, Anna Whitlocks gymnasium, Stockholm
Mikael Törnblom, förstelärare, medieämnen och religionskunskap, Anna Whitlocks gymnasium, Stockholm
Tack för att ni klär tankar som jag och förmodligen fler funderar på. Ytterligare punkter är exempelvis frågan om det bara ska finnas centrala självrättande prov där svaren behöver vara så onyanserade så det är svart eller vitt. Är det ett sådant debattklimat vi efterfrågar i vårt samhälle? Du har fel och jag rätt utan möjligheter att nyansera, öka förståelse och insikt i ett öppet och tillåtande klassrumsklimat. Vi har ett uppdrag att bevaka omvärlden, förbereda eleverna för kommande studier och arbetsliv, lyfta demokrati, yttrandefrihet, jämställdhet och jämlikhet. Låt oss göra det! Låt oss göra det med respekt för vår utbildning och proffessionalitet. Samtidigt är det angeläget att bevaka att det arbetet bedrivs på alla skolor oavsett plats eller huvudman. Jag lämnar den glödande stafettpinnen till nästa kommentar. Från en legitimerad gymnasielärare med 8 års akademisk utbildning, fil mag, förstelärare på en icke-vinstdrivande friskola.
Ni känner inte igen er i Lotta Edholms bild av skolan och ni betraktar inlägget som politisk retorik. Edholm skriver om grundskolan och hon vill att vi går ifrån den pedagogik där eleven söker kunskap med läraren som mentor, konstruktivistisk undervisning. 2016 bad Professor Jonas Linderoth om ursäkt för att ha medverkat i spridningen av den nämnda pedagogiken som lärare vid lärarutbildningen. Han fick en massiv kritik från sina kollegor landet runt och det tyder på att ingen förändring skett sen 90-talet. Man är naiv om man tror att det som sker i lärarutbildningen inte påverkar undervisningen i skolan.
Matematiken är ett stort problem i skolan och internationella kunskapsmätningar visar att vi i Sverige har få högpresterande elever. Jag har tittat på statistik för nationella provet i matematik4, som de mest högpresterande eleverna väljer. Det finns resultat från 2020 och 2022. Whitlock sticker ut med få elever med betyget A (9%) i jämförelse andra jämförbara skolor som ofta har 40%. Även skolor med betydligt lägre meritvärde har fler A. Edholm tar upp att det även måste satsas på högpresterande.