29 lärare: Här är vår önskelista för samtalet om skolan

Istället för ett initierat samtal om skolan, baserat på kunskap, pågår en märklig debatt om “icke-frågor” på landets ledar- och debattsidor, där de som faktiskt jobbar med utbildning har svårt att känna igen sig i beskrivningen av skolan. Här ges en önskelista på hur samtalet om skolan borde föras, undertecknad av 29 lärare.

En hätsk diskussion om skolan har pågått en längre tid på ledar- och debattsidor. Det är en debatt om skolan och lärarna där snart sagt alla offentliga aktörer deltar – utom just lärarna själva. Sett ur ett lärarperspektiv är det en mycket märklig debatt, där icke-frågor om nationalsången, Bibeln, lågaffektivt bemötande och surfplattor ges oproportionerligt stort utrymme. Det är också en debatt där debattörer nästan uteslutande stöder sig på tidigare debattinlägg eller anekdoter.

Följden har blivit en sorts alternativ beskrivning av skolan, en debattvärld präglad av demonisering av lärarutbildning, pedagogisk forskning och Skolverket. Malin Lernfelt hävdar till exempel i sitt inlägg på Expressen Debatt (“Rädda våra barns framtid – lägg ner Skolverket nu”) – helt utan ironi – att Skolverket är ett hot mot Sveriges framtid. Inlägget kan ses som ett varnande exempel på vilka verklighetsfrämmande slutsatser som blir möjliga i en skoldebatt, som utestänger de som faktiskt är verksamma i skolan.

Istället för ett samtal om skolan, som förs av lärare, har vi fått debatt och utspel om lärare. Skoldebatten har egentligen bara en företrädare som också är lärare, nämligen Isak Skogstad, nyligen anställd av Liberalerna som skolpolitisk expert. Visserligen har Skogstad ett visst trovärdighetskapital med sin lärarbakgrund, och han ringar också in flera av skolans problem, men hans åsikter är dessvärre ofta förenklade och drivna till sin spets. Detta gäller oavsett om det handlar om lärarutbildningen, stök i skolan, digitalisering eller “katederundervisning”. Utifrån vår upplevda lärarverklighet, uppfattar vi inte att Skogstad har något utbrett stöd för sina många åsikter på olika områden. En anledning till att åsikterna ges det utrymme de fått, är snarare att de passar in i den typ av debatt vi har, där enkla, inte sällan populistiska problembeskrivningar, gjorts till sanning om skolan.

Debatten om skolan förs alltså i en trång åsiktskorridor där lärare inte deltar. Hur skulle då vi, som lärare, önska att den såg ut? Så här ser vår önskelista ut:

1. Att lärare får utrymme på debattsidorna. Många lärare skriver debattartiklar, mer utrymme borde kunna ges åt dessa faktiska skolexperter.
2. Att debatten sker på ett initierat sätt, baserat på kunskap, exempelvis om hur lärare faktiskt undervisar, vilka arbetssätt som är vanliga, i vilken utsträckning digitala verktyg används med mera. Några rena missförstånd borde också kunna klaras ut redan innan debattartiklar och ledarstick börjar skrivas. Hit hör exempelvis att förstå skolmyndigheters verkställande roll i motsats till regeringens styrande uppgift (här har många debattörer blandat ihop rollerna), att förstå att det inte längre finns någon “lärarhögskola” (såsom ofta påstås i debatten), att inte blanda ihop didaktisk forskning med pedagogisk forskning, med mera.
3. Att politiker ser de faktiska utmaningar lärare och skolledare möter, som rör nedskärningar och skolsegregation, inte icke-problem som påstådd postmodernism i lärarutbildningar.
4. Att politiker, om de vill utveckla undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet grundar sina beslut på praktiknära forskning och lärares ämnesdidaktiska yrkeskunnande, inte på vad som för stunden (just nu neurovetenskap) blossar på ledarsidorna.

Kort sagt: den offentliga debatten måste vända sig bort från en osaklig smutskastning av Skolverket, skolan och dess lärare, till exempel genom oinitierade debattinlägg om kursplaneändringar, och istället – utgående från ett intresse för vad vi lärare faktiskt gör i skolan – fokusera de samhälleliga förutsättningar och konstruktioner som skapar en skola där eleverna ges möjlighet att utveckla både kunskaper, förmågor och bildning.

Johannes Berggren, Jenny Björklund, Mattias Björklund, Anna Karin Carlsson, Mauricio Contreras, Kerstin Dahlin, Johanna Eklund, Andrés Fernandez Cantero, Annika Gustafsson, Åsa Halldin, Ola Hammar, Åsa Harrie, Lars Kiessling, Carina Landström, Jenny Linder, Maria Lindstedt, Marie Losciale, Christina Lundmark, Sofia Moselius, Nina Mure, Eva Nilsson, Petra Norström, Anna Norlin, Martin Nyman, Maria Nyrén, Theresa Salminen, Jesper Stridbeck, Anders Törnlund, Amanda Zetterholm (lärare)

Bild av PDPics