29 lärare: Här är vår önskelista för samtalet om skolan

Istället för ett initierat samtal om skolan, baserat på kunskap, pågår en märklig debatt om “icke-frågor” på landets ledar- och debattsidor, där de som faktiskt jobbar med utbildning har svårt att känna igen sig i beskrivningen av skolan. Här ges en önskelista på hur samtalet om skolan borde föras, undertecknad av 29 lärare.

En hätsk diskussion om skolan har pågått en längre tid på ledar- och debattsidor. Det är en debatt om skolan och lärarna där snart sagt alla offentliga aktörer deltar – utom just lärarna själva. Sett ur ett lärarperspektiv är det en mycket märklig debatt, där icke-frågor om nationalsången, Bibeln, lågaffektivt bemötande och surfplattor ges oproportionerligt stort utrymme. Det är också en debatt där debattörer nästan uteslutande stöder sig på tidigare debattinlägg eller anekdoter.

Följden har blivit en sorts alternativ beskrivning av skolan, en debattvärld präglad av demonisering av lärarutbildning, pedagogisk forskning och Skolverket. Malin Lernfelt hävdar till exempel i sitt inlägg på Expressen Debatt (“Rädda våra barns framtid – lägg ner Skolverket nu”) – helt utan ironi – att Skolverket är ett hot mot Sveriges framtid. Inlägget kan ses som ett varnande exempel på vilka verklighetsfrämmande slutsatser som blir möjliga i en skoldebatt, som utestänger de som faktiskt är verksamma i skolan.

Istället för ett samtal om skolan, som förs av lärare, har vi fått debatt och utspel om lärare. Skoldebatten har egentligen bara en företrädare som också är lärare, nämligen Isak Skogstad, nyligen anställd av Liberalerna som skolpolitisk expert. Visserligen har Skogstad ett visst trovärdighetskapital med sin lärarbakgrund, och han ringar också in flera av skolans problem, men hans åsikter är dessvärre ofta förenklade och drivna till sin spets. Detta gäller oavsett om det handlar om lärarutbildningen, stök i skolan, digitalisering eller “katederundervisning”. Utifrån vår upplevda lärarverklighet, uppfattar vi inte att Skogstad har något utbrett stöd för sina många åsikter på olika områden. En anledning till att åsikterna ges det utrymme de fått, är snarare att de passar in i den typ av debatt vi har, där enkla, inte sällan populistiska problembeskrivningar, gjorts till sanning om skolan.

Debatten om skolan förs alltså i en trång åsiktskorridor där lärare inte deltar. Hur skulle då vi, som lärare, önska att den såg ut? Så här ser vår önskelista ut:

  1. Att lärare får utrymme på debattsidorna. Många lärare skriver debattartiklar, mer utrymme borde kunna ges åt dessa faktiska skolexperter.
  2. Att debatten sker på ett initierat sätt, baserat på kunskap, exempelvis om hur lärare faktiskt undervisar, vilka arbetssätt som är vanliga, i vilken utsträckning digitala verktyg används med mera. Några rena missförstånd borde också kunna klaras ut redan innan debattartiklar och ledarstick börjar skrivas. Hit hör exempelvis att förstå skolmyndigheters verkställande roll i motsats till regeringens styrande uppgift (här har många debattörer blandat ihop rollerna), att förstå att det inte längre finns någon “lärarhögskola” (såsom ofta påstås i debatten), att inte blanda ihop didaktisk forskning med pedagogisk forskning, med mera.
  3. Att politiker ser de faktiska utmaningar lärare och skolledare möter, som rör nedskärningar och skolsegregation, inte icke-problem som påstådd postmodernism i lärarutbildningar.
  4. Att politiker, om de vill utveckla undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet grundar sina beslut på praktiknära forskning och lärares ämnesdidaktiska yrkeskunnande, inte på vad som för stunden (just nu neurovetenskap) blossar på ledarsidorna.

Kort sagt: den offentliga debatten måste vända sig bort från en osaklig smutskastning av Skolverket, skolan och dess lärare, till exempel genom oinitierade debattinlägg om kursplaneändringar, och istället – utgående från ett intresse för vad vi lärare faktiskt gör i skolan – fokusera de samhälleliga förutsättningar och konstruktioner som skapar en skola där eleverna ges möjlighet att utveckla både kunskaper, förmågor och bildning.

 

Johannes Berggren, Jenny Björklund, Mattias Björklund, Anna Karin Carlsson, Mauricio Contreras, Kerstin Dahlin, Johanna Eklund, Andrés Fernandez Cantero, Annika Gustafsson, Åsa Halldin, Ola Hammar, Åsa Harrie, Lars Kiessling, Carina Landström, Jenny Linder, Maria Lindstedt, Marie Losciale, Christina Lundmark, Sofia Moselius, Nina Mure, Eva Nilsson, Petra Norström, Anna Norlin, Martin Nyman, Maria Nyrén, Theresa Salminen, Jesper Stridbeck, Anders Törnlund, Amanda Zetterholm (lärare)

Bild av PDPics

6 Comments on “29 lärare: Här är vår önskelista för samtalet om skolan

  1. Tack för att ni gör era röster hörda i debatten och jag kan bara önska att detta kolla komma in på t.ex. DN-debatt…. Väl formulerat och mycket precis skrivet.

  2. Jag håller med om beskrivningen!
    Det känns som att debatten idag sker om skolan, inte med.
    Eftersom det inte går att, och vi för den delen inte vill, delta i pajkastningen av alltför förenklade och oinitierade förslag mellan politiker eller andra tyckare är vi inte med i debatten.
    Den här artikeln försöker få till ett sådant förändrat debattklimat som gör att vi vill och kan delta.
    Tack!

  3. Tack för inlägg som även jag gärna skriver under på. Vill verkligen trycka på skolans genomförande som ska vila på ”forskning och beprövad erfarenhet”.

  4. Tack!
    Mycket klok och vass analys…och det speglar så väl vad många lärare känner när skolan debatteras i media och i den politiska arenan.

  5. Det här var efterlängtat. Ett inlägg jag verkligen instämmer i. Smutskastningen av lärarutbildningen är så sorglig. Det finns självklart alltid behov av förbättringar, men debattklimatet är ofta under all kritik. Tack för texten!

  6. Frågan är om skolverket hade backat om folk inte hade rutit ifrån. Sen bör utgångspunkten givetvis vara att skolverket skall läggas ner, såvida inte man kan motivera dess existens. Något som bör vara svårt efter skolverkets senaste haveri.

Lämna ett svar till Lennart Gudmark Avbryt svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS