Skola och Samhälle7. Lärarutbildningen som akademisk yrkesutbildning
En gång fanns föreställningen att kunskapen sipprade ner från universiteten till skolan. Det var länge sen och det var bara en föreställning. Det har aldrig varit verklighet. Skolan har alltid omformat och omformulerat universitetsämnenas kunskap. Men det skedde ganska omedvetet. I andra länder fanns det tidigt ämnesdidaktik och ämnesdidaktiker som försökte göra omformningen mer medveten och dessutom utveckla en alldeles egen forskning och undervisning i olika skolämnen eller kunskapsområden.
Detta är en viktig bakgrund när man funderar över lärarutbildningen som akademisk yrkesutbildning. Akademisk ska den vara i den meningen att den vilar på vetenskaplig grund. Om det är alla överens. De flesta tycks också överens om att forskningsanknytningen har varit och fortfarande är svag. Men där upphör enigheten. Innebär det att universitetsämnena bör ha större utrymme i lärarutbildningen? Är det forskare utbildade vid ämnesinstitutionerna som framför allt ska in i lärarutbildningen? Finns det en risk att dessa forskare tar med sig föreställningen att universitetsforskningen ska sippra ner i skolan? Att den alltid är relevant och inte behöver tänkas in i ett didaktiskt sammanhang? Eller bör forskningen och forskarutbildningen i huvudsak bedrivas inom lärarutbildningen? I så fall ska forskningen kanske bedrivas i nära samarbete med skolor och skolpersonal?
En akademisk undervisning ska också vila på beprövad erfarenhet. Så säger lagen. Det är särskilt viktigt i en lärarutbildning. Därför finns det lärare med lång skolerfarenhet i utbildningen. Är det i själva verket de som bör forskarutbildas och hela tiden ha kontakt med forskning? En del menar att undervisningspraktiken spelar alltför stor roll i utbildningen. Är det så? Eller är det så att utbildningen ska forskningsanknytas men att forskningen behöver praktikanknytas? Borde forskningens frågor och problem i högre grad formuleras i samarbete med alla de som har beprövad erfarenhet?
Professioner utvecklas kring en egen uppsättning av teoretiska och praktiska kunskaper. Är lärarutbildningarna i dag professionella utbildningar eller snarare exempel på vad forskarna kallar halvprofessionella utbildningar? Det är sådana som styrs och kontrolleras utifrån av andra och som saknar en egen stomme av kunskaper.
SOS-redaktionen
One Comment on “7. Lärarutbildningen som akademisk yrkesutbildning”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Jag har lite inblick i forskning om arbetsterapi och hur man hjälper människor som råkat ut för allvarlig sjukdom eller trauma som har gjort att de inte längre klarar sin livssituation. Denna forskning tar i grunden sin avstamp i patientinteraktion och bygger vidare yrkesverksammas erfarenheter. Den arbetar kraftfullt med att mätbarhet och evidens ifrån det arbete som görs. Vad är skillnaden mellan resultaten för en metod gentemot en annan. Det är för mig helt oförståeligt att för den pedagogiska, didaktiska forskningen är det oerhört svårt att hitta några sådana resultat. När det kom ett sådan försök till forskning kring betyg eller inte i våras visade sig det inte vara de traditionella pedagogiska institutionerna som hade producerat det utan en institution med annan utgångspunkt.
Nuvarande svensk pedagogisk forskning håller inte tillräckligt hög klass för att den pedagogiska utbildningen ska betraktas som akademisk. Absolut är det så att många lärarutbildare har spännande och viktiga erfarenheter att förmedla och för guds skull minska inte andelen lärarutbildare som har en fot kvar i verkligheten. Den förändring som måste åstadkommas är en nyorientering så att forskningen studerar den skolvärld det är meningen att den ska stötta.