Anders Hill: Skolan behöver fokusera på annat än att lära elever bemästra datorer

Strategier för digitalisering och etablering av datorer som verktyg inom undervisningen måste bygga på djupare insikter om de effekter detta har på lärandet, skriver Anders Hill, tidigare ämneslärare och skolbyråkrat (red.)

”Fråga inte mig, fråga Google”, får den undrande eleven till svar från sin lärare.

Anekdoten är sliten, men situationen är troligen inte helt osannolik. Om läraren hade hetat Andreas Schleicher är svaret helt rimligt. Han är en entusiastisk förespråkare för datoranvändning i skolsystemet och bär den omfångsrika titeln Director for Education and Skills, and Special Advisor on Education Policy to the Secretary-General at the Organisation for Economic Co-operation and Development, placerad vid OECD i Paris. Han har ofta förfäktat åsikten att läroböcker bör ersättas med tillgång till internet.

Redan vid mitten av 80-talet lade svenska politiker fast ett program för datautbildning i skolan – Datorn i Skolan (DiS). Det var en ambitiös satsning där dåvarande framtidsministern Ingvar Carlsson var drivande. Relativt omfattande lärarfortbildning fokuserade i stor omfattning på de samhälleliga aspekterna av en tilltagande datorisering.  För egen del fick jag som adjunkt på grundskolans högstadium del av en tre veckor lång fortbildning vid Uppsala universitet – en ambitiös och kostsam insats. Eleverna fick sin praktiska träning med datorer i separata datorsalar, där tillgången på applikationer och programvara var ytterst begränsad.

Men en bit in på 90-talet och i skenet av en växande IT-bubbla brister fördämningarna: staten satsar miljardbelopp via den 1994 bildade stiftelsen för Kunskap & Kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Regeringen lanserar sina euforiska visioner i rapporten Informationsteknologin – Vingar åt människans förmåga. Perioden 1996–1999 satsades 1, 3 miljarder kronor på IT i skolan, där KK-stiftelsen stod för 600 miljoner och kommunerna för resten. Därtill kan läggas den uppföljare som IT i Skolan (ITiS) svarade för – 1,7 miljarder perioden 1999–2002. Vid världsutställningen i Lissabon 1998 finns i den svenska paviljongen lärare och elever från några av de öronmärkta utvecklingsprojekten med så kallade ”fyrtornsprojekt” på plats. Från scenen i Lissabon uttalar en av eldsjälarna från Färilaskolan i Hälsingland: “Do they really want to continue to use old-fashioned teaching methods to prepare today’s students for the future?” Ledorden nu var lustbaserat, projektarbetsrum, ämnesöverskridande, åldersblandat. Samt – inte minst – varje elev skulle ha en egen dator!

I efterhand kunde man konstatera att det stora flertalet elever blev bra på att hantera datorer, men sämre på baskunskaper som att skriva, läsa, räkna. De större inslagen av enskilt arbete fick även till följd att klyftorna ökade. Med eftertankens kranka blekhet om kinderna kunde många lärare konstatera att datorer och projekt blev så dominerande att baskunskaperna blev eftersatta.

En av de tongivande forskarna som bidrog till den rörelse som kom att kallas 1:1, var Seymor Papert. Hans mantra var att den enorma potential som datorer i undervisningen kan frigöra, blir möjlig först när varje elev får en egen dator som integreras och används inom samtliga skolämnen. Den svenska forskningsstudien kallad Unos Uno, följde under tre år IT-satsningar på ett tjugotal skolor i elva kommuner. Utöver Unos Uno’s slutrapport 2013, har Örebro Universitet gett ut en bok och antologi för att dela goda som dåliga erfarenheter.

Resultaten från slutrapporten kan sammanfattas:

  • Skolresultaten förbättras inte
  • Skolarbetet blir mer komplext
  • Ökade krav på större arbetsinsats av lärare – ökad individualisering
  • Datorisering är inget IT-projekt, där pedagogik och didaktik sätts på undantag

2015 gjorde Utbildningsutskottet en uppföljning i syfte att utvärdera satsningarna på datorer i skolan. Rapporten låg klar året därpå och kunde lägga fast att det är svårt att mäta förbättrade studieresultat samt att det finns risk för ökat inslag av distraktioner, stress och ökat tempo. Vidare påtalar man det ökade behovet av fortbildning för lärare.

2018 sjösattes den nu gällande Nationella Digitaliseringsstrategin för skolväsendet. I grundskolans och gymnasieskolans läroplaner står nu att läsa att ”skolan skall verka för att alla inom skolväsendet ska bli digitalt kompetenta”.

Idag finns en relativt enstämmig uppfattning om vad som påverkar vår kognitiva förmåga när vi står under inflytande av oändliga flöden av information som frekvent avbryts av vår nyfikna strävan efter nya infokickar. Myten om multitasking är sedan länge begravd! Ytläsning behövs ibland, men djupläsningen tenderar att komma på undantag.
Till detta kan läggas ytterligare ett antal aspekter om vad som inverkar menligt på lärandet då vi lockas till ett ständigt flöde av data i en aldrig sinande ström. Det är därför som en strategi för digitalisering och etablering av datorer som verktyg inom undervisningen måste bygga på djupare insikter om de effekter detta har på lärandet.

En digitalisering utan genomtänkt struktur utifrån pedagogiska och didaktiska krav, leder i bästa fall enbart till att främja träning i att bemästra en dator. Målsättningen var väl mer ambitiös än så? Och för den träningen behöver knappast skolans redan ynka timmar anslås!

Anders Hill, tidigare ämneslärare och skolbyråkrat

3 Comments on “Anders Hill: Skolan behöver fokusera på annat än att lära elever bemästra datorer

  1. Har själv varit involverad på olika sätt i de flesta statliga IT-projekt från Compis-datorn fram till idag. De som dragit fördel av alla satsningar är de lärarutbildare som varit engagerade i projekten.
    I Sverige har alla projekt letts och styrts av Skolverket. Mig veterligt är det bara i här som man uppdrar åt en myndighet att leda skolutvecklingen. Retoriken är uppblåst och tom.
    Det finns goda i inslag i utvecklingen, t ex Geogebra-projekten matematik och Knacka kod-projekten, men absolut inte som ngt obligatoriskt. Lägg kodknackning på em som fritidsverksamhet för dem som är intresserade. Titta på Makerrörelsen.
    Den som vill läsa en rolig och tankeväckande historia om datorerna i skolan kan jag rekommendera Larry Cubans “Oversold and Underused: Computers in the Classroom”.

    • Sant. Min erfarenhet är densamma. Man skall dock inte underskatta konsten att använda en dator. Med den breda läroplan vi har så är det lätt att bli ytlig och djupinlärningen blir eftersatt. Min tro är att vi skall fokusera på det som vi anser vara viktigt. Lärare vet det, men vet beslutsfattarna det?

  2. Jag kan inte tänka mig att ignorera den moderna digitala världen. Eller som nu lämna eleverna ensamma med mediet vilket lär dem att dator, platta och telefon är till för underhållning och skvaller (sociala medier) . Lärande kräver konsumtion av kommunicerad och reflekterad kunskap och konst. Vi har haft det talade ordet, den skrivna och tryckta texten, film remsan och Tv röret. Idag finns alla de möjligheterna i de digitala uttryckssätten. Att lyssna på en lärare borde vara så inspirerande att man fortsätter att lyssna på en pod i samma ämne. Repeterar man en svårförståelig genomgång av en annan lärare med en föreläsning på You Tube eller TED kanske man lättare kommer fram till förståelse. Uppslagsverket, föreläsningarna, biblioteket, grafiken, statistiken och lärandet finns i så gott som varje barn och ungdoms ficka idag men vem lär dem att bearbeta fakta och göra det till förståelse och färdighet för att bli den förtrogenhet vi eftersträvar hos en vuxen medborgare.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »